Debatt

”Maffian ingång till den svenska skolfrågan”

DEBATT Lappalainens förslag till lösning på Siciliens problem med deras maffianätverk är en ingång till den svenska skolfrågan och kampen för en bra skola åt alla. I stället för misstro och individualism kan vi återupprätta tron på en gemensam skola i världsklass, skriver gymnasieläraren Håkan Kjellin.

Misstro och individualism har bidragit till att sicilianska maffian behållit sitt grepp på Sicilien, enligt författaren Tomas Lappalainen. Dessa två faktorer är också två anledningar till att skolsituationen i vårt land ser ut som den gör.
Europas kanske billigaste bokhandel finns ett stenkast från skolan där jag arbetar. På second-hand köper man pocketböcker och klassiker för 1 kr/st. En av böckerna för hängmattan denna sommar var Tomas Lappalainens ”Maffia”. Här ges intressanta fakta runt sicilianska maffian, som att Sicilien invaderats och styrts av tjugotalet främmande makter, däribland vikingaättlingar på 1000-talet. Man får också en ny förståelse för vilka grundstrukturer som tillåtit maffian att överleva.

Lappalainen tar bl. a. upp två faktorer, förutom den etablerade våldskulturen och familjeidealen, som bidragit till att Sicilianska maffian behållit sin ställning: individualism och misstro. Båda främjar varandra. Med ökad individualism förstärks misstro. Enskilda mafiosi utövar individuellt våldsmakt och det övriga samhället anpassas efter dessa. Individen litar inte längre på staten eller rättsväsendet vad gäller säkerhet eller ekonomisk trygghet utan känner misstro. Individualismen ökar när det är upp till var och en att hitta lösningar genom att vända sig till den lokale mafioson för hjälp. Mafioson kan då erbjuda ”beskydd” och den enskilde får betala.
Den låga tilliten till vår gemensamma skola har varit en orsak till att vi inlett världens kanske största skolexperiment. I Sverige vänder sig föräldrar nu till privata entreprenörer för sina barns utbildning därför att det funnits misstro till den allmänna. I vårt land kan föräldrar välja bort mångfaldsskolor med låga resultat. Vi kan se det som ett exempel på hur individualismen går hand i hand med misstron genom det fria skolvalet.
Men vad innebär detta på sikt? Kan vi se att skolorna blivit bättre sedan kommunalisering, privatisering, individualism och det fria skolvalet infördes? Har de faktiska kunskapsresultaten höjts? Har systemet egentligen gynnat några förutom entreprenörerna?  Kommuner har kunnat spara pengar genom att hålla nere lärarlönerna och använda skolans pengar till annat än det de var avsatta för. På Sicilien och i svenska skolan har enskilda (och deras familjer eller bolag) kunnat skaffa sig väldiga rikedomar medan de många fått betala. Låter vi misstro styra så har vi en grogrund för aktörer som inte värnar kunskap och långsiktighet, men som skaffat sig makt och främst är ute efter egen vinning, såsom på Sicilien, så ock i Sverige.

Det finns en oro för att den allmänna ekonomiska utvecklingen i vårt land , liksom på Sicilien, hindrats av att staten fråntagits och abdikerat från viktiga uppgifter. Men skolan är av yttersta vikt för vår nation. Att ekonomi och skola hör ihop och att kunskaper ska ligga till grund för menar bl a Socialdemokraterna som anser att skolan är en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling och Folkpartiet menar också att att nyckeln till tillväxt och välstånd är kunskap.
Lappalainen skriver att positiva samhällsförändringar bygger på människors förmåga till kollektivt samarbete. Tilliten till andra, att andra människor är att lita på, i sig utgör ett sådant samarbete. Ekonomisk utveckling menar han, bygger ofta, förutom på att staten tar på sig vissa kollektivt viktiga uppgifter, på att detta slags samarbete finns. Lappalainen skriver:

”Förekomsten av misstro är alltså ett hinder mot kollektiv organisering. Därmed är det ett hinder mot kollektiva projekt som kan utmana maffian.”

”Det enda de svaga egentligen kan sätta emot, på Sicilien liksom i andra delar av världen, är den styrka som strömmar ur kollektiv solidaritet. 1960 strejkade lantarbetarna på baron Bupillos ägor i Ragusaprovinsen. Mafiosi engagerades för att med våldshot bryta strejken. Men det lyckades inte. De strejkande gav inte upp. Deras gemensamma projekt visade sig vara starkare än den fruktan som lurade inom varje individ. Och då blir mafioson hjälplös.”

Är det möjligt att känna tilltro till att varje svensk ort ska kunna ha en statligt styrd, bra skola av hög kvalitet med kunskapsfokus? Att skolan ska kunna leverera elever med kunskaper som ger dem en stabil livsgrund och gör att vi kan konkurrera med vår omvärld?
En allmän skola med tydlig statlig styrning är en form av gemensam kollektiv organisering. Kan vi nå längre med en gemensam satsning? Lappalainens förslag till lösning på Siciliens problem med deras maffianätverk är en ingång till den svenska skolfrågan och kampen för en bra skola åt alla. I stället för misstro och individualism kan vi återupprätta tron på en gemensam skola i världsklass.

Håkan Kjellin
Gymnasielärare och biträdande kommunombud LR Eksjö

Källor:
Lappalainen, Tomas (1993) Maffia Fischer & Co, Rimbo
Folkpartiet (2014) Skola och utbildning
http://www.folkpartiet.se/politik/hjartefragor/skola-och-utbildning/
Socialdemokraterna (2014) En kunskapsskola med höga resultat
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Skola/

Kommentera