Annons
Malin Appeltofft arbetar som både lärare och komiker. Foto: Magnus Glans

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Publicerad 12 december 2018

Vad har undervisning och stand up gemensamt?
En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.
– Om jag inte hade fått skämta om lärarlivet hade jag nog inte orkat vara lärare, säger hon.

Malin Appeltofft tittar ut över publiken. Det är fullsatt på varenda stol i den nedsläckta lokalen. Scenbelysningen gör det omöjligt att urskilja individuella ansikten, men det obehärskade skrattet och de garvande gesterna är svåra att inte uppfatta. 

I bakgrunden stiger tonerna av introbasslingan från Queens 80-talshit ”Another one bites the dust” och åskådar­massan klappar demonstrativt och högljutt i takt till musiken. 

– Tack så mycket för mig, vad fina ni är! säger Malin Appeltofft och sätter tillbaka mikrofonen i stativet och kliver av den upphöjda scenen. 

I logen intill väntar nya hyllningar från kollegorna som står på tur att få äntra podiet. Flera av dem kommer fram för att visa sin uppskattning. 

– Vad bra du var i dag, Malin! Riktigt bra, säger komikerkompisen Özz Nûjen och klappar henne på axeln.

Hon sjunker ner i en av de svarta läderfåtöljerna och pustar ut av lättnad. Så här kan en kväll avrundas i en stand up-komikers liv. 

Men förutom uppdraget att underhålla en publik som törstar efter skratt så arbetar Malin Appeltofft om dagarna som grundskolelärare på Blommensbergsskolan i Stockholm i ämnena svenska, engelska och teater.

Foto: Magnus Glans

För att förstå hennes annorlunda karriärskombination får vi backa bandet lite.

– 2008 var det en nära vän som sa: ”Du är så rolig Malin, du borde bli ståuppkomiker”. Då visste jag knappt vad stand up var. Sedan gick jag runt och funderade på det där i några dagar och kom fram till att det hade varit kul att testa, säger hon.

Malin Appeltofft gick en nybörjarkurs där hon fick lära sig tekniken bakom att bygga upp ett skämt och hon började testa sitt material på olika klubbar i Stockholm.

– Jag gav det ett år. Jag minns att ”Babben” en gång hade sagt att det första året inte handlar om att stå upp, utan om att stå ut. Och stå ut med att vara dålig, och våga testa och skriva om sina skämt – och testa igen. 

Nu har hon hållit på i över tio år med ståuppkomik och hon gillar det mer än någonsin. 

– Det är svårt att sluta med något som ger en så mycket energi. För mig har det nästan varit friskvård, både terapeutiskt att man kan pysa ut frustration och för att det är en helt annan grej än det som sker i skolvärlden.

Jag får styra allt själv och väljer vad jag vill göra. 

Komiken är en sorts ventil, konstaterar hon.

– Andra lärare kanske går på gymmet fem gånger i veckan i stället, men jag håller på med det här.  

När Malin Appeltofft skämtar så utgår hon från sig själv som lärare och förälder. Men hon vill aldrig utnyttja sina elever i skämten på scenen. I stället är hon mån om att publiken ska förstå att skämtet blir på hennes bekostnad. 

– Sedan säger ju elever väldigt mycket roliga saker. Då kan man förklä det lite, så att ingen ska känna igen sig eller känna sig utsatt om de hör skämtet. 

Är skolan en tacksam värld att skämta om tycker du? 

– Ja, det tycker jag. Eleverna är skitroliga och säger grejer som ingen annan hade kunnat fundera ut, det kommer ibland upp fantastiskt roliga grejer spontant. 

Hade jag inte fått skämta om yrket, om mig som lärare och alla knasiga situationer som kan uppstå, så hade jag nog inte orkat vara lärare.

Malin Appeltofft började jobba som lärare 2001. Hon älskar fortfarande att undervisa och tycker att det är kul att jobba med barn och ungdomar – men dagens arbetsförhållanden är ingenting som främjar yrket.

– Det är tufft. Jag har jättebra kollegor, men det spelar egentligen ingen roll för jag hinner ändå aldrig prata med dem. Man är på samma ställe måndag till fredag men vi hinner aldrig småprata och fika tillsammans, medan man hör om andra arbetsplatser där man hinner vara med sina kollegor och bygger upp relationer på arbetstid.

Redan när hon började arbeta som lärare tyckte hon att det var ett fruktansvärt högt tempo. Hon kände att det var fel på henne själv – snarare än att se felen med systemet, berättar hon.

– Jag har jobbat heltid i många år, nu har jag blivit tvungen att gå ner på halvtid. Det är en sådan stress, ett outhärdligt tempo. Det orkade jag inte längre.

Foto: Magnus Glans

Även om skillnaderna är oändliga så finns det ganska många likheter mellan att framföra komik inför publik och att undervisa i skolan, tycker hon. 

– Det är lite samma sak att stå på en scen och underhålla en publik som att vara lärare i ett klassrum framför en massa elever. Varken på en stand up-scen eller i ett klassrum kan du ha en dålig dag. Man kan aldrig komma och säga att man är lite trött, utan varje dag är superviktig. Som lärare och komiker är det skarpt läge hela tiden. 

– Jag brukar säga att man är ”på och av”. I skolan sitter man vid datorn och svarar på mejl och funderar på hur man ska orka med dagen. Sedan går man in på nästa lektion och bara säger glatt: ”Hej allihop, nu kör vi”. 

Men till skillnad från stand up-äventyret får man betydligt mer sällan energifylld respons inom lärar­yrket, menar hon.

– Just i det vardagliga arbetet tycker jag inte att vi lärare får särskilt mycket bekräftelse eller uppmuntran. Läraryrket är ett väldigt ensamt och slitsamt jobb, tycker jag. 

Malin Appeltofft tror att fler lärare skulle må bra av att våga använda humorn mer i sitt jobb. 

– Då menar jag inte att tramsa och inte ta lektionen på allvar, men man måste kunna skratta med sina elever för det är då man lär känna dem. En del lärare tar sitt jobb på så stort allvar att de glömmer att ha roligt också. Kan man få in lite humor så skulle undervisningen gynna många fler.

– Sedan finns det också en teknik som komiker använder för att få publiken att vilja lyssna, som man kan använda i klassrummet också. Tänk bara själv hur tufft det är att hänga med under lektionerna en hel skoldag. Man har en plikt som lärare att det ska kännas kul att komma in på lektionen. Hade jag inte fått skämta om yrket, om mig som lärare och alla knasiga situationer som kan uppstå, så hade jag nog inte orkat vara lärare.

Vad behövs för att göra yrket attraktivt igen? 

– Jag tycker det är konstigt att så lite händer. Det är många lärare som inte orkar arbeta heltid för att det är så jobbigt, vilket gör att vi finansierar vår egen sjukskrivning, säger Malin Appeltofft.  

Foto: Magnus Glans

Hon blev sjukskriven på 50 procent för drygt ett halvår sedan, och hon beskriver det som att kroppen bara sa stopp. 

– I efterhand ångrar jag att jag inte sjukskrev mig tidigare och gjorde det på 100 procent för att kunna återhämta mig helt. Men man har en sådan ansvars- och pliktkänsla hela tiden att hjälpa eleverna, säger hon. 

– Ingenting händer och fler och fler lärare sjukskriver sig för att de inte orkar med tempot. Vi har inte råd med fler sjukskrivningar. Vi har ju lärarbrist i Sverige, så varför kan inte någon politiker på allvar ta tag i det här problemet? Det måste bli mer attraktivt. Det är sällan vi lärare får komma till tals, våra röster hörs sällan, utan det är andra som tänker och bestämmer allt vi ska göra. Det är viktiga samhällsfrågor att lyfta i en stand up. 

Vad blir viktigast för den nya regeringen att ta tag i för att läraryrket ska bli bättre? 

– Jag skulle önska att det var färre elever i varje klass, så att jag som lärare känner att jag hinner med varje elev. Då är det också lugnare i klassrummet. Har man 28 elever och en lärarassistent så blir det för mycket folk i rummet, och ingen får arbetsro. Skulle lärarna dessutom få mindre undervisningstid så skulle vi få tid att för- och efterarbeta mer.

– Jag skulle även vilja införa ämnet drama på schemat så att eleverna får träna upp sitt fokus, koncentrationsförmåga, att ta ställning och hitta sin egen röst – dessutom kan det förebygga mobbning och jobba bort talängslan. Många länder har drama som ett självklart ämne i schemat genom hela grundskolan. Där ligger Sverige efter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Annons
Annons

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Annons
Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

Annons
Annons

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera
Annons

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Kommungranskning

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

Satsning på elevhälsan höjde resultaten

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
– Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons