Många lärare blir kränkta av sina elever
Lärare upplever tidvis att de blir kränkta av sina elever. Även elever känner sig utsatta av sina lärare.
– Det är en form av mobbing som sällan lyfts fram, säger lärarstudenten Sofia Roslinde som tillsammans med läraren Alexandra Öholm har skrivit en magisteruppsats i ämnet.
- Läraren/eleven har förändrats och blivit mer tillbakadragen och tyst.
- Läraren/eleven är förändrad till sitt sätt, tendens att vara mer stressad och ångestfylld.
- Läraren/eleven sjukanmäler sig ofta.
- Läraren/eleven vägrar berätta vad som oroar, är fel eller ger en förklaring till ett annat beteende som inte känns trovärdigt.
- Eleven kommer ofta sent till eller uteblir från lektioner.
Två exempelfall
Läraren Ann stänger klassrummet med en smäll. Hon har precis haft svenska med klass 8b. Varje gång hon ska ha klassen har hon en klump i magen. Hon kommer frän Lidingö och betonar i:et i vissa ord på̊ det sätt som många på ön gör. Vissa elever börjat störa sig på det. Några i klassen har lågmält härmat hennes sätt att tala. Snart trappas efterapningarna upp. Flera elever börjar betona hennes uttal och stöna när hon pratar. Detta har fått de andra i klassen att haka på. Ann känner sig förlöjligad och sårad. Hon betonar inte bokstaven lika mycket nu. Hon lägger band på sig och håller god min, hon vill inte ge efter och kanske börja lipa.
På samma skola går eleven Nadia. Varje gång hon ska ha lektioner i engelska har hon ont i magen. Hon vill inte gå dit. Det jobbiga beror på̊ bemötandet från läraren. Det började i början av terminen när hon fick läraren i engelska. Nästan varje lektion påpekar läraren något fel hos henne eller i det hon gör. Läraren påpekar ofta att hon uttalar ett ord fel, att hon stavat som en kratta eller att hon stör ordningen i klassrummet. Det är kanske inte så mycket vad läraren säger utan hur hon säger det som ger henne en olustig känsla. Oftast uttalar sig inte läraren högt utan småler och tillrättavisar henne med en väsning. Ibland sätter sig läraren på̊ Nadias bänk med ryggen mot henne när hon pratar till klassen. Nadia känner sig särbehandlad och orättvist bemött.
Frågor att ställa:
- Väcker fallet några frågor?
- Hur skulle ni göra om ni var i X:s situation?
- Har ni varit med om något liknade?
Källa: Sofia Roslinde och Alexandra Öholm, Destruktiva maktrelationer mellan lärare och elever. En kritisk diskursanalys av fenomenet mobbing med särskilt fokus på asymmetriska maktrelationer mellan lärare och elever. Institutionen för pedagogik och didaktik, lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan, 15 poäng.
Idén att skriva en uppsats med rubriken ”Destruktiva maktrelationer mellan lärare och elever” väcktes när Sofia Roslinde och Alexandra Öholm upptäckte att det inte fanns några större mängder forskning på området. Dessutom minns de den egna skolgången där det ibland hände att elever mer eller mindre kränkte sina lärare och tvärtom. I sin uppsats kan de slå fast att det finns belägg för att det händer även i dag.
– Vi har undersökt var ansvaret för mobbingen läggs och vem som har makten i konflikten. Vi har bland annat sett att andelen elever som känner sig kränkta av lärare är nästan lika stor som elever som är utsatta av andra elever. Vi såg också att andelen lärare som känner sig mobbade är mycket högre än vad vi trodde, säger Sofia Roslinde.
Sofia läser sista året på lärarutbildningen medan Alexandra har ett fast jobb som lärare. Uppsatsen, som skrevs för två år sedan, är ett bra verktyg i jobbet.
– Jag tänker ofta på det och försöker ta upp ämnet om kräkningar mot lärare och elever när jag får tillfälle, säger Alexandra Öholm.
I uppsatsen har de använt ett diskursanalytiskt perspektiv som utgår från att språket konstruerar vår bild av verkligheten. De har också undersökt den forskning som finns, läroplaner och skollagen samt arbetat med samtal mellan ett 20-tal lärarvikarier på olika skolor.
– Vi utgick från två riktiga fall som de fick diskutera. En majoritet berättade att de kände igen sig och några hade upplevt att de har blivit kränkta av sina elever. Det handlar om allt från att eleverna kan härma en dialekt eller ett uttal till att anmärka på klädsel eller ett sätt att röra eller uttrycka sig på, säger Alexandra Öholm.
Lärarvikarierna blev också medvetna om att de ibland har gjort samma sak mot sina elever.
– De berättade att de har pratat kränkande om en elev i lärarrummet eller klassrummet, säger Sofia Roslinde.
Ett viktigt resultat i uppsatsen var att när en lärare var utsatt för mobbing lades skulden på honom eller henne.
– De tvingades ta på sig hela skulden. Kanske handlar det om att man som vuxen ska ”räkna” med att det på något vis ingår och att man ska kunna hantera det? säger Sofia Roslinde.
Sofia Roslinde och Alexandra Öholm menar att det finns en inbyggd maktobalans när mobbing och kränkningar sker.
– Det börjar ju när någon använder sig av negativ makt över en annan person. När det gäller mobbning mellan lärare och elever blir den här obalansen tydligare än när det gäller mellan elever. Lärare har ju en överordnad position i egenskap av sin roll som vuxen och lärare, säger Sofia Roslinde.
De viktigaste slutsatserna i uppsatsen är att problemet med kräkningar elev mot lärare och vice versa är relativt vanliga. Dessutom har författarna sett att den här formen av mobbing inte tas upp i vare sig styrdokument eller skollag. Det finns inte heller tillräckligt med forskning som dokumenten kan luta sig mot.
– Med andra ord behövs mer forskning och ett förebyggande arbete, konstaterar de.