Annons
Foto: Anna von Brömssen

Med barnens sinnen i fokus

Publicerad 5 december 2012

Maria Montessoris pedagogik hamnar under luppen i en ny avhandling av Kerstin Signert, vid Göteborgs universitet. Titeln är ”Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel” och berättar om sinnesträningens betydelse i undervisningen.

Ett av de mest kända citaten av Maria Montessori är ”Världen börjar med barnen”. Hon vill med sin pedagogik visa hur mycket kraft och styrka, kunskap och intelligens barn har själva. Läraren ska vara observatören och finnas till hands, handleda och stötta, enligt Montessori. En ny avhandling tittar närmare på pedagogiken.

Kerstin Signert koncentrerar sig på barnens möten med de sinnestränande materielen. Genom variationsteorin sker en vetenskaplig belysning av lärandet som utformats av Ference Marton och andra forskarkollegor.

– Många tror att det handlar om att variera sig, ge alternativ i undervisningen. I stället handlar det om att teorin utgår från att, för att det ska vara möjligt att urskilja fenomen och egenskaper, så måste somligt vara likt medan annat är olikt eller tydligare. Något måste variera medan annat hålls invariant. Förhoppningen är att pedagogikens teoretiska och vetenskapliga grunder ska förstås i det samhälle vi har idag och att lärare är medvetna om hur barnen faktiskt lär sig, säger Kerstin Signert, när Skolvärlden träffar henne på Pedagogiska institutionen i Göteborg. 

Sinnesträningen innebär att barnen får uppleva, träna sig på att jämföra perspektiv och förstå skillnader. Maria Montessori delade in barnens utveckling i sex sensitiva perioder då barnen är mottagliga för språkinlärning och då sinnena utvecklas. Barnen har en vilja att skapa ordning och lär sig visa respekt och solidaritet genom samarbetet med andra elever. Inre impulser och yttre miljö skapar vår personlighet. Det är som ett speciellt rum för lärande, något att växa i som människa.

Många inom skolans värld menar att det inte går att undersöka en metod, vilket Signert nu gjort.

– Jag har undersökt en metod. Många tror att Montessoris undervisningsmetod är ett färdigt paket och inget som går att forska vidare på men eftersom all undervisning ska stå på vetenskaplig grund tycker jag att forskningen på denna pedagogik är viktig. Jag utbildar lärarstudenter och vill naturligtvis se fler studier av till exempel elever som gått i Montessoriskolor och hur de har upplevt sin skoltid, hur de lärt sig och vad den kunskapen har betytt för dem i deras utveckling. Om det är en bra undervisningsmetod borde den användas av fler än bara de speciella montessoriskolorna.

Det ständigt, debatterade politiska projektet, som skolan är behöver forskningen för att bana väg för nya riktningar inom pedagogiken, menar Kerstin Signert.

Hon var i USA för några år sedan och reste runt och besökte olika skolor. Montessoripedagogiken användes här på äldre barn på högstadiet och de lärde sig att samarbeta. Maria Montessori var själv i USA i början av 1900-talet där hon träffade Graham Bells fru som undervisade döva och alla elever kunde ta del av undervisningen.

Maria Montessori, som kallade sig själv världsmedborgare, hade bestämt sig för att sprida sin pedagogik över världen. Hon besökte Spanien, Indien, USA, Holland och Norge och byggde upp skolor som hon själv kontrollerade. Under 1930-talet stängdes alla Montessoris skolor i Italien när Mussolini kom till makten eftersom hennes tankar hade med självständighet att göra. Som enda kvinnliga läkarstudent blev hon varse kvinnofrågorna och var med på kvinnokonferenserna i Berlin 1896 och i Milano 1908. Under sin yrkesbana upptäckte hon barns olika sätt att lära sig, i första hand de med psykiatrisk problematik. Samhällsförändringarna och olika tänkare påverkade Montessoris utveckling av sin pedagogik; som hade många inslag av psykologi och antropologi.

Flera tänkare inspirerade henne, bland andra John Dewey med sin ”learning by doing”, Fröbel med sina tankar om leken, Rousseaus beskrivning av den ”nya människan”, tjecken Comenius tankar om ”ett språk, en religion” och hans intresse för materialet i undervisningen. Maria Montessori ville att barnen skulle undervisas i en speciell, tillrättalagd miljö.

Hon såg skolan som det lilla samhället där barn och ungdomar skulle lära sig att förstå det stora samhällets perspektiv. De skulle få vara de individer de var och få ett ansvar. Alla länder oavsett kultur och religion kunde använda inriktningen, menade hon.

Handens arbete var också viktigt för hjärnans utveckling, enligt Maria Montessori. Samarbete, tillverkning och skapande påverkar inlärningen.

– Det var detta som gjorde att möbelformgivaren Carl Malmsten blev intresserad av montessoripedagogiken, menar Kerstin Signert.

– Maria Montessori hade en holistisk syn på livet och ville isolera svårigheterna för eleverna. Hon gjorde till exempel små ramar med snören, för att barnen skulle träna sig på rosetter för att sedan kunna knyta sina skor. De små knopparna på pussel är där för att utveckla motoriken, på ett kartpussel sitter de röda plupparna på huvudstäderna, så att du lär dig dem när du pusslar

Framtidens skola skulle kunna se annorlunda ut, med mindre fokus på resultat och tävling. I lärarutbildningen har man under de senaste åren pratat om ”den hållbara utvecklingen”. Maria Montessori hade samma idéer på sin tid, i sin kosmiska undervisning. Hon trodde på mötet med eleverna, både i utveckling och behov.

Kritiken mot Montessori är idag ungefär densamma som förr. Många tror att barnen tar för mycket ansvar för sin undervisning, att den är för individualistisk. Detta håller Kerstin Signert inte med om:

– De yngsta barnen tränas i egna aktiviteter, för att kunna lära sig och förstå sig själva. Sedan kan de delta i gruppaktiviteter, som är målet i montessoriundervisningen.

Montessori kritiserade universitetsutbildningen för att studenterna gjordes till passiva mottagare. Hon ville rusta barnen att komma ut i världen med förståelse och kunskaper om komplexiteten att leva.

– Hon litade på att vi faktiskt vill lära oss för att utvecklas, säger
Kerstin Signert.

OM KERSTIN SIGNERT

Född: 1949.

Utbildning: Montessoriutbildning, lågstadielärarexamen, universitetsadjunkt, idag lärarutbildare på Institutionen för pedagogik och didaktik på GU sedan 1993.
 Författare till bland annat ”Maria
Montessori, Anteckningar ur ett liv”(2000) Studentlitteratur.
 Ordförande i MER, Montessori,
Education and Research, nationellt nätverk som samordnar forskningen av undervisning och utbildning.

Aktuell med: Avhandlingen: ”Variation och invarians i montessoripedagogiken”.

OM MARIA MONTESSORI

(1870-1952)
Italiensk pedagog, forskare, första kvinnliga läkaren i Italien, docent i antropologi, feminist, filosof, filantrop.
1907 skapade skola/barnhem ”Casa dei Bambini” i Rom för mentalsjuka barn.
Nominerad tre gånger till Nobels fredspris.
Hon ville ge alla barn möjlighet att förstå helhetens betydelse och därmed fredens nödvändighet. Den kosmiska planen är ett av nyckelbegreppen i montessoripedagogiken, och hon ansåg att allt levande, följer en plan och för att förstå världen måste man ha ett helhetsperspektiv, ett sammanhang.
1950 var Maria Montessori i Sverige.
Sverige hade Ellen Key med sitt ”Barnens århundrade” som både inspirerat och påverkat Maria Montessori som skrev ”Barndomens gåta”. De båda kämpade för kvinnans rätt och hade freden som gemensamt mål.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons