hhk
Rapport

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat.
Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.
– Vi behöver använda andra yrkeskategorier i skolan, som till exempel lärarassistenter, säger hon.

Education policy outlook Sweden

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

OECD:s senaste siffror visade på en tydlig resultatförbättring i den svenska skolan. Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för några år sedan kom ett desto gladare besked under 2016.

Den 15 juni hölls det ett seminarium i Europahuset i Stockholm där OECD presenterade en helt ny rapport, ”Education policy outlook Sweden”, som utreder Sveriges utbildningssystem.

Enligt rapporten har avståndet ökat mellan de lågpresterande och högpresterande eleverna, samt mellan de med olika socioekonomiska bakgrunder. Det finns även klyftor mellan inrikes- och utrikesfödda.

En av Sveriges största utmaningar, som lyfts fram i rapporten, är förbättrandet av läromiljön och lärarnas situation och yrkesstatus. Något som blir oroande med tanke på den lärarbrist som finns.

Men det visar sig även att de åtgärder som regeringen hittills har genomfört nu har börjat ge resultat.

– De (OECD) pekar bland annat på ”nationell samling för läraryrket” som ett av de verktyg som vi har haft för att öka attraktiviteten för läraryrket och att vi tog fram lärarlönelyftet tillsammans med arbetsmarknadens parter, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, till Skolvärlden.

Efter det så kallade Pisa-raset så tillfrågade den förra regeringen OECD att göra en rapport om varför Sverige hade tappat så mycket i kunskapsresultaten. Då kom organisationen med ett antal rekommendationer – och bland annat pekar de på lärarnas situation i Sverige.

– Det handlade om allt från undervisningsmiljön, bristen på kollegial tid och att det var mycket ensamarbete för lärarna. Men också att läraryrket upplevdes som icke statusfyllt och oattraktivt, och inte värderas av samhället med för lån löneutveckling, säger Helene Hellmark Knutsson och fortsätter:

– Det är därför som vi har investerat tre miljarder i lärarlönelyftet. Nu har de med det i sin rapport där man inledningsvis säger att det absolut viktigaste är att fortsätta att förbättra lärandemiljöerna och lärarnas villkor, så att lärarna känner sig mer tillfredsställda med sitt arbete.

Är du nöjd med det regeringen har gjort?

– Jag tycker ändå att vi visar att vi har vidtagit de åtgärder som bygger på rekommendationer som OECD har gjort, och att det har gett konkreta resultat. Vi har ett ökat söktryck på lärarutbildningen och framför allt har vi allt fler som har en akademisk examen som kan tänka sig ställa om och bli lärare. Vi ser positiva effekter av de här reformerna, men det är klart att det finns mer att göra, säger hon.

Det viktigaste som hon tar till sig av på sitt område efter att rapporten presenterats är just att man nu måste fortsätta förbättra lärandemiljön och arbetsvillkoren för lärarna.

– Det handlar om det kollegiala lärandet och att få tid som lärare, inte bara till undervisning och planering av undervisning utan också ett kollegialt utbyte som gör att man hela tiden dagligen kan förbättra undervisningen.

– Vi behöver använda andra yrkeskategorier i skolan, som till exempel lärarassistenter, för att avlasta lärarna från arbetsuppgifter som inte har direkt med undervisningen till för att frigöra mer tid.

Men era satsningar har även skapat splittringar. Tidigare i veckan slutade runt 40 lärare på Gotland på grund av missnöje med att de inte fått del av lärarlönelyftssatsningar. Hur ser du på det?

– Det är viktigt att komma ihåg att lärarlönelyftet inte kan vara någonting för sig självt, utan det måste sättas in i det lokala lönebildningsarbetet. Man måste också jobba med att skapa de här transparanta kriterierna för vad som ska leda till högre lön, så att det känns möjligt för alla lärare att kunna påverka och uppnå en bättre löneutveckling och karriärsutveckling.

– Här finns det mer att göra från vår sida genom arbetet med professionsprogrammen och den utredning som Björn Åstrand har om hur det här ska hänga ihop i en helhet. Men det är också viktigt att man lokalt också jobbar med att sätta in det här i ett långsiktigt arbete för att öka attraktiviteten.

Kommentera