Annons

”Mitt jobb går ut på att rationalisera bort mig själv”

Publicerad 21 mars 2013

De har elever som pendlar från 17 kommuner till Gamla stan i Stockholm. Estniska skolan är unik i sitt slag i Sverige. Här läser alla elever estniska varje vecka och nyanlända går direkt in i klasserna.

– Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp, säger Leane Riiser, som undervisar i svenska som andraspråk.

En majoritet av eleverna på Estniska skolan, en fristående F–9-skola, har någon koppling till Estland. En del har mor- eller farföräldrar som kom hit under andra världskriget. Andra är själva födda i Estland eller har föräldrar som är det och har kommit hit under frihetstiden.

Av skolans 23 lärare talar två tredje-delar estniska. Leane Riiser och Luule Vaks Maandi har båda estniska rötter, medan Patrik Slimane inte har det.

Vad skiljer Estniska skolan från en kommunal F–9-skola i Stockholm?

Luule Vaks Maandi: Det är estniska språket. Alla barn läser estniska tre till fyra gånger i veckan. Sedan får barnen lära sig estniska traditioner, sånger och historier.

Influeras ni av hur man jobbar i skolan i Estland?

Luule: Jag har varit där och gått igenom matteundervisningen från första till åttonde klass. De har en bra matteundervisning och ligger före oss, men det beror också på att de har 45 minuter matte varje dag, även i de lägre årskurserna. Tänker man på det i exempelvis PISA-mätningarna? Har andra länder mycket mer undervisning är det klart att de hinner längre.

Patrik Slimane: Men jag tycker inte att vi influeras så mycket av Estland.

Luule: Nej, det är nog snarare att de tittar på oss. Det är lite modernare här, kan man säga. De har en ganska strikt skola med mycket läxor och betyg.

Berätta om hur ni jobbar med svenska som andraspråk.

Leane Riiser: Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp. Det ger oss vissa svårigheter, men mest ger det möjligheter att få in dem i den riktiga undervisningen.

Så om en familj flyttat hit från Estland i juni går barnen rakt in i en vanlig klass när skolan börjar i augusti?

Luule: Jaja, absolut.

Leane: Luule hade en kille som kom efter jul och började direkt i fyran. Vi har försökt utforma ett sätt att jobba på som funkar. Det ser olika ut om jag går in i Patriks klass, i och med att han inte pratar estniska, eller om det är med Luule som pratar estniska. Om Patrik skriver på svenska på tavlan skriver jag bredvid på estniska. Vi är inte dubbelt hela tiden, men några timmar i veckan. Det är ganska bra att inte jag är med hela tiden, utan att eleverna pushas till att bara lyssna på Patrik.

Hur är det för dig Patrik, som inte talar estniska?

Patrik: Det är till stor hjälp att ha en Sva-resurs. Det är mycket på lektionerna som annars kan bli totala obegripligheter. I årskurs sju läser vi om te just nu och har tittat på en film och skrivit upp ord som dyker upp
i den. Det är bland annat krabba, tofu, berså. Då får vi försöka ta tag
i det och inte bara lämna de orden. Jag får googla berså och visa en bild.

Leane: Det vore inte optimalt om alla lärare var tvåspråkiga. I början, med helt nya barn, behövs det förstås mer stöd, men ganska fort tycker jag att det räcker att jag till exempel är med andra halvan av en lektion. Egentligen går ju mitt jobb ut på att bortrationalisera mig själv så snabbt som möjligt.

Hur samarbetar ni kring undervisningen?

Leane: Det är väldigt kreativt att få diskutera med någon. Jag kan inte ämnet och Patrik kan inte språket – men tillsammans gör vi så att det blir rätt bra.

Patrik: Det är lätt hänt att ämnen blir isolerade och att lektionerna är små öar. Nu blir det inte så, det är fler som har en åsikt och vill förbättra. Jag är hemskt nöjd med det.

Hur klarar sig era elever?

Leane: Vi brukar ligga bra till. I fjol hade vi 100 procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har haft elever som klarat nationella proven efter bara något enstaka år i Sverige. Vi vill att våra elever ska gå ut med fullständiga betyg.

Går ert sätt att arbeta att applicera på skolor som har elever från många olika länder?

Luule: Jag tror att nyanlända elever ska in i klasserna mer än vad som sker i dag. Buntar man ihop alla nya elever i en klass kanske de lär sig varandras språk och inte svenska. Har man en förberedelseklass så kan eleven vara där ibland och läraren kan förbereda dem inför nästa lektion med den vanliga klassen. Svenskan ska inte vara en ö där man bara lär sig skilja på ”en” och ”ett” och ”den” och ”det” eller att böja adjektiv. Det är bättre att komma ut i klasserna.

Leane: Det är det som är poängen, oavsett om man har ett eller tjugofem modersmål i sitt klassrum. Det går att öva på svenska samtidigt som man läser kemi eller har religionskunskap. Forskning har visat att det är bra att utveckla sitt modersmål parallellt med det nya språket. Det märker vi väldigt tydligt.

Patrik: Jag tror inte riktigt på förberedelseklasser. Jag tror att det går att fastna och inte riktigt komma någon vart. Här får eleverna komma in i klasserna, och det kan vara svårt och obegripligt – men det är ingen som säger att de måste vara duktiga första terminen. Eleverna är med och kämpar på och gör så gott de kan.

Luule: Eleverna som kommit hit från Estland är ju väldigt duktiga när de är på lektionerna i estniska. Det är fantastiskt att en elev som nyss kommit till ett annat land får känna sig jätteduktig i ett ämne. Det underlättar att bli bra i andra ämnen också, om de får visa vad de kan. 

 

Estniska skolan

Om skolan: En fristående F–9-skola i Gamla stan i Stockholm.
Funnits sedan: 1945.
Betygssnitt: 240 (genomsnittligt meritvärde för nionde-klassare läsåret 2011/2012). Rikssnitt samma läsår: 211.
Antal elever: Cirka 190. Skolans elever bor i 17 kommuner i och kring Stockholms län.
Antal lärare: 23.
Så samarbetar lärarna med ämne, svenska som andraspråk och modersmål: Sva-resursen kan exempelvis stötta nyanlända elever med att producera svensk text till inlämningsuppgifter. Texten kan lämnas in på två språk där faktadelen är på svenska (vilket hjälper till att befästa centrala ämnesbegrepp) och en mer diskuterande, reflekterande del är helt eller delvis på estniska eller engelska.

Namn: Patrik Slimane.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Biologi, kemi och geografi.
År i yrket: 15.
Brinner för: ”Att det vi undervisar om ska vara på riktigt, verklighetsförankrat.”

Namn: Luule Vaks Maandi.
Ålder: 64 år.
Lärare i: Undervisar på mellanstadiet.
År i yrket: 40.
Brinner för: ”Att få med mig alla barn.”

Namn: Leane Riiser:
Ålder: 44 år.
Lärare i: Franska och svenska som andraspråk.
År i yrket: 12.
Brinner för: ”Språk i alla ämnen. Allt är språk!”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons