Annons

”Mitt jobb går ut på att rationalisera bort mig själv”

Publicerad 21 mars 2013

De har elever som pendlar från 17 kommuner till Gamla stan i Stockholm. Estniska skolan är unik i sitt slag i Sverige. Här läser alla elever estniska varje vecka och nyanlända går direkt in i klasserna.

– Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp, säger Leane Riiser, som undervisar i svenska som andraspråk.

En majoritet av eleverna på Estniska skolan, en fristående F–9-skola, har någon koppling till Estland. En del har mor- eller farföräldrar som kom hit under andra världskriget. Andra är själva födda i Estland eller har föräldrar som är det och har kommit hit under frihetstiden.

Av skolans 23 lärare talar två tredje-delar estniska. Leane Riiser och Luule Vaks Maandi har båda estniska rötter, medan Patrik Slimane inte har det.

Vad skiljer Estniska skolan från en kommunal F–9-skola i Stockholm?

Luule Vaks Maandi: Det är estniska språket. Alla barn läser estniska tre till fyra gånger i veckan. Sedan får barnen lära sig estniska traditioner, sånger och historier.

Influeras ni av hur man jobbar i skolan i Estland?

Luule: Jag har varit där och gått igenom matteundervisningen från första till åttonde klass. De har en bra matteundervisning och ligger före oss, men det beror också på att de har 45 minuter matte varje dag, även i de lägre årskurserna. Tänker man på det i exempelvis PISA-mätningarna? Har andra länder mycket mer undervisning är det klart att de hinner längre.

Patrik Slimane: Men jag tycker inte att vi influeras så mycket av Estland.

Luule: Nej, det är nog snarare att de tittar på oss. Det är lite modernare här, kan man säga. De har en ganska strikt skola med mycket läxor och betyg.

Berätta om hur ni jobbar med svenska som andraspråk.

Leane Riiser: Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp. Det ger oss vissa svårigheter, men mest ger det möjligheter att få in dem i den riktiga undervisningen.

Så om en familj flyttat hit från Estland i juni går barnen rakt in i en vanlig klass när skolan börjar i augusti?

Luule: Jaja, absolut.

Leane: Luule hade en kille som kom efter jul och började direkt i fyran. Vi har försökt utforma ett sätt att jobba på som funkar. Det ser olika ut om jag går in i Patriks klass, i och med att han inte pratar estniska, eller om det är med Luule som pratar estniska. Om Patrik skriver på svenska på tavlan skriver jag bredvid på estniska. Vi är inte dubbelt hela tiden, men några timmar i veckan. Det är ganska bra att inte jag är med hela tiden, utan att eleverna pushas till att bara lyssna på Patrik.

Hur är det för dig Patrik, som inte talar estniska?

Patrik: Det är till stor hjälp att ha en Sva-resurs. Det är mycket på lektionerna som annars kan bli totala obegripligheter. I årskurs sju läser vi om te just nu och har tittat på en film och skrivit upp ord som dyker upp
i den. Det är bland annat krabba, tofu, berså. Då får vi försöka ta tag
i det och inte bara lämna de orden. Jag får googla berså och visa en bild.

Leane: Det vore inte optimalt om alla lärare var tvåspråkiga. I början, med helt nya barn, behövs det förstås mer stöd, men ganska fort tycker jag att det räcker att jag till exempel är med andra halvan av en lektion. Egentligen går ju mitt jobb ut på att bortrationalisera mig själv så snabbt som möjligt.

Hur samarbetar ni kring undervisningen?

Leane: Det är väldigt kreativt att få diskutera med någon. Jag kan inte ämnet och Patrik kan inte språket – men tillsammans gör vi så att det blir rätt bra.

Patrik: Det är lätt hänt att ämnen blir isolerade och att lektionerna är små öar. Nu blir det inte så, det är fler som har en åsikt och vill förbättra. Jag är hemskt nöjd med det.

Hur klarar sig era elever?

Leane: Vi brukar ligga bra till. I fjol hade vi 100 procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har haft elever som klarat nationella proven efter bara något enstaka år i Sverige. Vi vill att våra elever ska gå ut med fullständiga betyg.

Går ert sätt att arbeta att applicera på skolor som har elever från många olika länder?

Luule: Jag tror att nyanlända elever ska in i klasserna mer än vad som sker i dag. Buntar man ihop alla nya elever i en klass kanske de lär sig varandras språk och inte svenska. Har man en förberedelseklass så kan eleven vara där ibland och läraren kan förbereda dem inför nästa lektion med den vanliga klassen. Svenskan ska inte vara en ö där man bara lär sig skilja på ”en” och ”ett” och ”den” och ”det” eller att böja adjektiv. Det är bättre att komma ut i klasserna.

Leane: Det är det som är poängen, oavsett om man har ett eller tjugofem modersmål i sitt klassrum. Det går att öva på svenska samtidigt som man läser kemi eller har religionskunskap. Forskning har visat att det är bra att utveckla sitt modersmål parallellt med det nya språket. Det märker vi väldigt tydligt.

Patrik: Jag tror inte riktigt på förberedelseklasser. Jag tror att det går att fastna och inte riktigt komma någon vart. Här får eleverna komma in i klasserna, och det kan vara svårt och obegripligt – men det är ingen som säger att de måste vara duktiga första terminen. Eleverna är med och kämpar på och gör så gott de kan.

Luule: Eleverna som kommit hit från Estland är ju väldigt duktiga när de är på lektionerna i estniska. Det är fantastiskt att en elev som nyss kommit till ett annat land får känna sig jätteduktig i ett ämne. Det underlättar att bli bra i andra ämnen också, om de får visa vad de kan. 

 

Estniska skolan

Om skolan: En fristående F–9-skola i Gamla stan i Stockholm.
Funnits sedan: 1945.
Betygssnitt: 240 (genomsnittligt meritvärde för nionde-klassare läsåret 2011/2012). Rikssnitt samma läsår: 211.
Antal elever: Cirka 190. Skolans elever bor i 17 kommuner i och kring Stockholms län.
Antal lärare: 23.
Så samarbetar lärarna med ämne, svenska som andraspråk och modersmål: Sva-resursen kan exempelvis stötta nyanlända elever med att producera svensk text till inlämningsuppgifter. Texten kan lämnas in på två språk där faktadelen är på svenska (vilket hjälper till att befästa centrala ämnesbegrepp) och en mer diskuterande, reflekterande del är helt eller delvis på estniska eller engelska.

Namn: Patrik Slimane.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Biologi, kemi och geografi.
År i yrket: 15.
Brinner för: ”Att det vi undervisar om ska vara på riktigt, verklighetsförankrat.”

Namn: Luule Vaks Maandi.
Ålder: 64 år.
Lärare i: Undervisar på mellanstadiet.
År i yrket: 40.
Brinner för: ”Att få med mig alla barn.”

Namn: Leane Riiser:
Ålder: 44 år.
Lärare i: Franska och svenska som andraspråk.
År i yrket: 12.
Brinner för: ”Språk i alla ämnen. Allt är språk!”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons