Annons
En enkätundersökning av Gävle kommuns skolor visar att fem procent av eleverna var mobbade, vilket är 40 procent färre än i den nationella mätningen 2011, enligt Peter Gill, professor emeritus i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Foto: Privat, Shutterstock

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Publicerad 23 november 2020

Fakta

Effektivaste insatserna mot mobbning enligt Gävlemodellen

  • Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet
  • Uppföljning och utvärdering
  • Trygghetsteam
  • Handhavande med mobbare och mobbade
  • Personalutbildning
  • Rastvakts system
  • Relationsfrämjande insatser elev–elev
  • Dokumentation av ärenden
  • Skolregler
  • Disciplinära strategier

I Gävle kommuns skolor har mobbningen minskat med 40 procent i jämförelse med riket. Detta genom att skippa antimobbningsprogrammen och arbeta med Gävlemodellen som anpassar insatser och stöd efter skolans behov. 

Högskolan i Gävle har tillsammans med Utbildning Gävle och Brottsförebyggarna i Gävle utvecklat Gävlemodellen. Ambitionen med Gävlemodellen var att skapa en insats som tar fasta på Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) som visade att många verktyg mot mobbning i skolan inte fått önskad effekt.

I Gävle kommun arbetar alla grundskolor och de flesta gymnasieskolorna med Gävlemodellen för att förebygga mobbning. Peter Gill, professor emeritus i pedagogik vid Högskolan i Gävle, som är en av författarna till forskningsrapporten menar dock att det inte är en modell som måste följas.

– Samtliga skolor som deltar gör det frivilligt. Men efter 3–4 år har samtliga grundskolor i Gävle kommun bestämt sig för att delta i modellen, säger han.

Peter Gill berättar att de genom kartläggning av alla kommunala skolor och större delen av friskolor i Gävle sett att kränkning och diskriminering ser väldigt olika ut på skolor. Han menar att styrkan med Gävlemodellen är att den består av flera komponenter som forskarna sett fungerar mot mobbning. På så sätt kan varje enskild skola analysera sina behov och välja lämpliga insatser därefter.

– Det viktigaste med Gävlemodellen är att det är modellen som inte är en modell. Modellens kärnidé och främsta egenskap är att den ska anpassas till den rådande situationen på skolan det gäller. Man kan inte som de traditionella antimobbningsprogrammen tror betrakta det som en förkylning och vaccinera mot mobbning, säger han.

Sedan 2017 har alla eleverna i Gävle kommuns grundskolor fått svara på enkäter som mäter deras utsatthet. En gång på våren och en gång på hösten.

– Metoden går ut på att inte fråga om eleverna blivit mobbade. Istället skulle de svara på en enkät om det hänt något i skolan, exempelvis om hen blivit hånad, utstött, knuffad, med följdfrågor om hur ofta det hände, samt om de upplever det har hänt med uppsåt att såra, säger han.

Peter Gill menar att de på så sätt fått en unik bild av hur barnen har det i skolan.

– Kartläggningsblankettens svarsfrekvens i årskurs 4–9 har varit kring 80 procent. Det förekommer inte i normala omständigheter. Det har gjort att man har en mycket hög insikt. Det är inte på individnivå men man vet i vilken skola och vilket klassrum, säger han.

Lärarna är inte omedvetna eller ignorerar problemet. Problemet är att de utsatta eleverna blir ersatta

Gävle kommun har genom att använda samma kartläggningsmetod som användes under en nationell undersökning som besvarades av 10 000 elever kunnat jämföra resultat med övriga kommuner i Sverige. Resultatet på deras enkätstudie 2020 visar att Gävle kommun har 40 procent mindre mobbning jämfört med riket.

När Örebro universitet (Hellfeldt, Gill & Johansson, 2016) använde samma mätprocess för mobbning som den nationella undersökningen fick de också tillgång till 3500 elevers enskilda personnummer. De studerade samma elever ett halvår senare och fann samma viktig upptäckt – mobbaren byter offer.

– Dessa två studier gav oss en världsunik inblick i mobbingen över tid. När vi undersökte i oktober fanns det ungefär 8–9 procent av skoleleverna som vi bedömde som mobbade. Ett halvår senare med samma urval individer var det fortfarande samma antal. Men vi kunde se att 75 procent av de som var mobbade i oktober inte var mobbade i april. Då kunde vi se att lärarna inte är omedvetna eller ignorerar problemet. De ser och de lyckas hjälpa. Problemet är att eleverna blir ersatta, säger han.

Han fortsätter:

– Barn kommer alltid att utsätta andra barn för kränkning, påhopp, trakassering, och lärare kommer alltid att hjälpa. Den lärdomen tog vi med oss. Vi vet att de hjälper, säger han.

Pelle Matton, Brottsförebyggarna Gävle.Pelle Matton arbetar för Brottsförebyggarna i Gävle och har stått för utbildningsinsatserna inom ramen för Gävlemodellen. Han har tidigare arbetat som högstadielärare i 20 år och såg elever som blev utsatta och illa behandlade. Det fick han att vilja göra mer. Efter skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) presenterades kontaktade han tillsammans med Utbildning Gävle Peter Gill för att påbörja ett utformande av Gävlemodellen.

– Som lärare träffade jag elever som for illa och det var en utmaning att hjälpa dem. Jag tyckte att man kunde göra skillnad, säger han.

Det finns fyra grundförutsättningar för att få ett framgångsrikt arbete med Gävlemodellen, enligt Pelle Matton. Den första förutsättningen är systematiskt arbete.

– Systematik är viktigt. Vi talar inte om på detaljnivå hur man bygger systematiken utan skolorna måste själva bygga upp den utifrån sina egna förutsättningar och aktuella behov. Systematiken hjälper skolorna att skapa en långsiktig struktur i arbetet. Det gäller att hålla i och hålla ut, säger Pelle Matton.

Den andra förutsättningen är att all personal och elever är medvetna om hur man ska agera vid mobbning samt att de använder en gemensam strategi (Hela skolan ansats). Den tredje förutsättningen är att ha ett positivt skolklimat som påverkar exempelvis normer, värderingar, engagemang och sociala relationer. Den fjärde förutsättningen är eleverna får vara delaktiga i skolans aktiviteter och får handlingsutrymme.

– De fyra grundförutsättningarna måste finnas. Det är det här som fungerar och som skolan ska arbeta med. Det är basen för forskningsresultaten, säger han.

Pelle Matton beskriver Gävlemodellen som systematiskt kvalitetsarbete när det gäller värdegrundsuppdraget. I Gävlemodellen finns en beskrivning av de effektivaste insatserna mot mobbning baserat på forskningsrapporten Utvärdering av metoder mot mobbning (2011). Det är upp till skolan att införliva och anpassa dem till deras egen skolkontext.

– Det är lite poängen med modellen att vi inte berättar på detaljnivå hur man ska göra för det går inte. Vi ger verktyg så skolan själva kan lägga upp en systematisk plan utifrån alla delarna. Det är viktigt som lärare och skolledning att kontinuerligt ställa sig frågorna ”Var är vi? Hur ser läget och behovet ut. Vart ska vi? Vad har vi för mål. Hur gör vi? Vilka insatser eller åtgärder behövs”. Sedan uppföljning och utvärdering, ”Har vi gjort det vi bestämt? och har vi nått målet?”, säger han.

Pelle Matton fortsätter:

– Syftet med Gävlemodellen är inget nytt påhitt egentligen. Vi stödjer skolorna genom att synliggöra det som lagstiftarenan kräver av skolan och vi beskriver det som fungerar, forskningen.

Det är viktigt att detta arbete hela tiden hålls vid liv. Vi blir aldrig färdiga

Skolan måste vara aktiv och söka efter de signalerna som utsatta elever skickar ut. Det duger inte med att bara säga att de kan komma o berätta om någon varit dum, säger han.

En central del i Gävlemodellen är den enkät som genomförs en gång per termin med 13.000 elever från förskoleklass till åk 3 i gymnasiet.

Rapporten 10 orsaker till avhopp från gymnasiet (2013) beskriver att 46 procent av de elever som hoppade av gymnasiet gjorde det på grund av att de upplevde sig mobbade av elever eller personal. Mobbning var den vanligaste orsaken till avhopp.

– En väl fungerande skolan gång är en viktig grund för att få ett bra liv utan missbruk, kriminalitet och social utslagning. Därför är egentligen all personal i skolan brottsförebyggare fast de nog inte tänker på det, säger Pelle Matton.

Enligt Skolverkets rapport är det 1,5 procent av eleverna som är långvarigt mobbade. För att hjälpa dessa menar Pelle Matton att skolan måste stå upp för den utsatta men också sätta stopp för den som utsätter och stödja den eleven att hitta andra sätt att bli sedd och bekräftad på än att göra andra illa.

– Elever som är långvarigt utsatta i skolan är ofta väldigt ensamma i sin situation. Lärarna behöver ställa sig själva frågorna ”Vad kan vi göra för att få in barnet i den sociala gemenskapen? vilket stöd behöver de barn som utsätter det här barnet för att ändra sitt beteende? Hur sätter vi gränser för oacceptabelt beteende?” Vi behöver analysera varför man kränker. Tänka på både de som utsätter och de som är utsatta, säger han.

Pelle Matton fortsätter:

– Nu är det 50 barn varje år som tar livet av sig direkt kopplat till mobbning. Vår utgångspunkt måste vara en nollvision när det gäller mobbning och kränkning i skolan. Det är viktigt att detta arbete hela tiden hålls vid liv. Vi blir aldrig färdiga, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons