Annons
Foto: Anna von Brömssen

Motivation nyckeln till lärandet

Publicerad 4 oktober 2010

Kanske är det din viktigaste uppgift: att skapa motivation hos dina elever. Enligt den senaste forskningen är det framför allt två saker som ger motivation – meningsfullhet och bekräftelse.
– En elev blir motiverad när hon ser en mening med det hon gör och när hon blir sedd som den hon vill vara, säger Lars-Åke Kernell, en av landets mest erfarna lärarutbildare.

Fakta

Fakta/Motivation

Motivation har antingen ett bruksvärde:
Eleven ser en direkt nytta med att lära sig något – hon känner att hon har användning av undervisningen. Eller ett bytesvärde: här är nyttoaspekten svagare, exempelvis undervisning som eleven inte ser någon vits med förutom att hon behöver den för att kunna söka till högre utbildning.

Metasamtal:
Samlingar med hela klassen där man samtalar om själva undervisningen under några minuter, exempelvis i början av lektionen. Samtalet kan innehålla allt från lektions- och kursupplägg, till stämningen i klassen och hur man upplever läraren. Kan även göras individuellt.

Hemliga boken:
En skriftlig variant av metasamtalet där elever skriver ner sina åsikter och upplevelser om situationen i skolan, relationer till kamrater och vad de anser om läraren. Särskilt lämpligt när elever har svårt för att tala inför klassen. Eller när det handlar om känslig information.

All utbildning bygger på motivation. När dina elever är omotiverade försvinner lusten att lära och de blir stökiga, passiva – eller kanske till och med ifrågasätter dig och din lektion. I det läget är det lätt att famla efter snabba lösningar.
– Det finns en övertro på Metoden som ska få alla motiverade. Men motivation handlar om grundläggande psykologi, säger Lars-Åke Kernell, didaktiklärare vid Göteborgs universitet, som genom åren gjort över 800 praktikbesök inom lärarutbildningen.
För några år sedan kom hans bok om läraryrket, ”Att finna balanser”. Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om motivation i klassrummet.
Han forskar inte själv, utan arbetar i stället med att göra nya forskningsresultat tillgängliga för lärare.

Känna till motivet

En förutsättning för motivation är att man vet motivet.
– Vi människor tänker i orsak och verkan. Det väcker positiva förväntningar att veta vilken nytta ett visst arbete leder till i framtiden. Det är därför en tonårskille kan vara motiverad att träna disciplinerat på gym, men inte för att göra grammatikläxan, säger Lars-Åke Kernell.
Han delar upp motiven i om de har bruks- och bytesvärden. Ett bruksvärde ger ett omedelbart mål med undervisningen. Eleven känner att hon kan ha nytta av det hon lär sig.
Bytesvärdet har en svagare nyttoaspekt, exempelvis en kurs som eleven inte ser någon vits med, men som krävs för att få behörighet till ett gymnasieprogram eller en högskoleutbildning. Lika viktigt som att veta varför jag gör något är att jag får respons på mina insatser.
– Alla människor trivs när vi blir sedda. Men det är inte vilken bekräftelse som helst, utan den som jag vill bli sedd för och därför är det viktigt för motivationen att vi förstår vad som förväntas av oss, säger Lars-Åke Kernell.

Kompisarna viktigare

Vad gör man då med elever som söker bekräftelse i att störa lektionen?
– För en strulig kille i 9:an blir det en konkurrenssituation. Han har en självbild som bygger på relationen med kompisar och den är viktigare än relationen med läraren. Jag rekommenderar att du pratar med eleverna om det här fenomenet i stället för att bara säga att ”om du fixar det här får du VG”.
En metod är reflekterande ”metasamtal”, individuellt eller med hela klassen, där eleverna berättar hur de har det, hur de ser på klassen och vilka förväntningar de har på undervisningen. Samtalet avslutas med att du förklarar målet med den just påbörjade lektionen.
När Skolvärlden berättar för några lärare på Ugglums skola i Partille om Lars-Åke Kernells tips nickar de instämmande.
– Motivation är ju vår stora utmaning. Jag försöker hitta den inre motivationen hos varje elev, vilket kanske är samma sak som bruksvärdet. I det långa loppet fungerar det inte med yttre motivation, att de gör saker för att de måste, säger Lena Åstedt, lärare i svenska och so årskurs 4–9.
Hon brukar säga till sina elever att de ska fråga om de inte förstått varför de ska lära sig en viss sak. När frågorna kommer tar hon upp tråden och har reflekterande samtal med klassen.
– När man jobbar på det här sättet är det viktigt att vara konkret och att ha korta mål. Eleverna har svårt att ha visioner som sträcker sig för långt framåt, säger hon.

Alla komma till tals

Lena Åstedt har regelbundet utvärderingar där hennes klasser får prata eller skriva om stämningen i gruppen, hur de ser på sin egen insats och på vilket sätt de vill arbeta. För att vara säker på att alla kommer till tals får de dessutom skriva ner sina åsikter i ”Hemliga boken”. Många gånger är det elever som är tysta under lektionerna som skriver mest (läs mer om ”Hemliga boken” i faktarutan invid artikeln).
Kollegan Anna Skebäck, även hon svenska- och so-lärare men årskurs 7–9, håller med, men konstaterar samtidigt att ju tidigare man börjar med att låta eleverna ta större ansvar, desto större chans är det att man lyckas.
– Det är sent att börja med reflekterande klassamtal i 9:an. Jag tror det kan vara perfekt att börja redan i 6:an när det är två år kvar tills betygen kommer in i elevernas liv. Då vänjer de sig att ta ansvar för lärandet, vilket ökar deras motivation, säger hon.
Lärarens egen motivation är också viktig. Om du brinner för något är det inte särskilt svårt att motivera eleverna. Det fungerar på samma sätt som om du ska försöka sälja något du egentligen inte tycker om eller tror på.
– De märker snabbt om läraren själv inte är motiverad och då avtar deras intresse markant, säger Anette Ivarsson, matematik- och no-lärare årskurs 4–9.
Ugglumslärarna är helt ense med Lars-Åke Kernells om betydelsen av att bekräfta eleverna. Samlingar där de får vara med och påverka undervisningen är ett bra tillfälle. Eller att man ser eleven i ögonen och kanske tar på henne när man kommenterar enskilda insatser.

"Ingen vill misslyckas"

Att bli sedd är naturligtvis särskilt viktigt för elever som på olika sätt har det jobbigt i skolan.
– Det finns ingen elev som vill misslyckas i skolan, men det finns ju de som har det jättejobbigt, som skulle vara sjukskrivna om de varit vuxna. För att hitta dem tror jag man får fråga vad de orkar göra och fira deras framsteg utifrån det läget. Så småningom måste de förstå att de själva är sin egen motor, att det inte finns någon annan som kan göra jobbet, säger Lena Åstedt.
Svårigheten är att se och att hinna med alla elever. Lars-Åke Kernell säger att läraryrket, med späckade kursplaner och nationella prov, blivit ett prioriteringsarbete där man alltid vill hinna med mer än det man faktiskt gör.
– Största hotet mot att få till det goda mötet är att allt tar mycket mer tid i dag än det gjorde för 15 år sedan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: ”Skärmarna förstör våra barns liv”

Debatt

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Kommentera
Annons
Annons
Sparandet på skolan

De demonstrerar mot nedskärningar i skolan

Protester

Efter åratal av åtstramningar av skolans resurser samlas lärare, elever och föräldrar utanför kommunfullmäktige i Sigtuna för att demonstrera.
– Vi blir tröttare och tröttare och jag tycker att det är nog nu, säger Sofia Olofsgård, en av lärarna på plats.

Annons

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Annons
Annons

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Annons

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Elevhälsa

Var femte skolkurator hinner inte med sina arbetsuppgifter

Elevhälsa

Situationen för landets skolkuratorer är desperat. Sju av tio har så hög arbetsbelastning att de inte hinner eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter.
– Jag blir extra bekymrad över att höra att det förebyggande arbetet blir lidande, säger Sara Svanlund.  

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Elevhälsa

Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Elevhälsa

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Elevhälsa 

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet att ta del av material om psykisk hälsa för unga.

Höjda resultat med elevhälsoteam på skolan

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat.

Debatt

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Debatt

”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Kommentera

Debatt: Så kan arbetsmiljöarbetet bli mer långsiktigt

Debatt

”Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan”, skriver läraren Andreas Johansson.

Kommentera

Utredaren: ”Missförstånd kring nya ämnet Framtidsval”

Replik

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Kommentera

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera
Introduktionsåret

Ny i yrket: Så lyckades Sara få en bra start

Introduktionsåret

Sara Olsson har fått allting hon behöver för att den första tiden som lärare ska gå så smärtfritt som möjligt. Men så visste hon också redan från början vilka krav hon kunde ställa.

Nyexade ”Daniel” fick ingen introduktion alls

Introduktionsåret

Nyexaminerade ”Daniel” räknade med att arbetsgivaren skulle se till att han fick en mentor och extra stöd under introduktionsåret. Men han tvingas hitta alla lösningar på egen hand.

Personalchefen: ”Det ska inte vara upp till den arbetssökande”

Introduktionsåret

Trots att Skolverket anger att nyexaminerade lärare har rätt till stöd av en erfaren mentor när de börjar jobba är det i praktiken långt ifrån självklart. I Linköping finns ingen plan för kvalitet eller jämlikhet mellan skolorna när det gäller den saken.

Studenternas krav: Introduktionsåret måste regleras

Introduktionsåret

Bra handledning är ett måste för nya lärare. Att introduktionsåret skiljer sig så mycket åt mellan olika huvudmän och skolor kräver kraftigare statlig reglering. Det menar Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Thomas: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Thomas Liebig är Lärarnas Riksförbunds lokalombud på Ängås skola och biträdande kommunombud i Orust. Det som driver honom fackligt är att kunna påverka skolans utveckling positivt utan att vara arbetsgivaren.

Var fjärde skolaktör som fick bidrag hade skulder hos Kronofogden

Statsbidrag

Mer än var fjärde privat skolaktör som förra året fick bidrag av Skolverket har under de senaste åren haft skulder registrerade hos Kronofogden.

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons