Normalläge ny metod för ökad studiero

När Domnarvarvets rektor anmälde skolan till Ifous program kring inkludering i lärmiljöer var Daniel Fredriksson snabb att hoppa på. Nu har han inom ramen för projektet arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Metoden kallar han för Normalläge och innebär att elever och lärare håller sig till vissa regler i klassrummet. Målet är att den som vill lära sig ska ha möjlighet att göra det utan att bli störd av annat.

– Jag tittade på Skolverkets riktlinjer kring regler och normer och förde ihop dem med beteendevetenskap. Normalläge är en praktisk metod och syftet från min sida har varit att skapa något nytt som andra skolor, elever och lärare kan ha nytta av, säger han.

Skolan är skyldig att ge eleverna en lugn och trygg lärmiljö. Det slogs också fast efter PISA-rapporten som kom 2014, där man menade att studiero är en av de viktigaste frågorna för att den svenska skolan ska fungera.

– Min metod bygger på att studiero skapas genom att vi inför regler som leder till att eleverna får förutsättningar till lugn och ro i klassrummet. Jag accepterar inte kränkningar, stök eller störande moment på lektionerna, säger han.

En viktig utgångspunkt i metoden är att en gränstänjande elev inte ska erbjudas olika regler från olika lärare. I stället ska de vuxna uppträda som en enhet med samma regler och tydlighet. Läraren ska ta en synlig ledarroll tillexempel genom att starta och avsluta lektionerna på ett lugnt och tydligt sätt. En annan viktig del i metoden är att arbeta med positiv förstärkning. Rätt beteende ska få beröm.

– Istället för att luta sig tillbaka som pedagog och tänka att allt går bra eller vänta tills någon gör något dumt är det bättre att berätta för eleverna hur underbara de är. Att ge positiv förstärkning kan leda till att ett bra beteende lärs in och optimeras.

På Daniels skola har alla elever i årskurs sju börjat arbeta med metoden. Eleverna har inkluderats genom att en dramapedagog har dramatiserat vissa frågeställningar. Sakta men säkert har eleverna förstått att ordning och regler leder till att det blir lugnare och att alla får en chans att lära sig mer i undervisningen på skolan.

– Jag som pedagog klargör vilka förväntningar jag har på eleverna och lektionen. Reglerna är sedan kopplade till lektionerna för att skapa studiero. För att göra eleverna delaktiga kallar vi dem för ledstjärnor.

Reglerna, eller ledstjärnorna, handlar bland annat om att komma i tid, räcka upp handen när man vill något, ha med rätt material och behandla alla med respekt. Ledstjärorna  är elevernas förväntningar på varandra. 

– Det ska vara konkret och enkelt. Hos oss uppskattar både elever och lärare att vi har infört normalläge. Om någon bryter mot reglerna har vi olika konsekvenser, bland annat ta kontakt med hemmet.

Daniel Fredriksson har varit noga med att förankra sin metod vetenskapligt. En nödvändighet för att få andra lärare att jobba på ett liknande sätt, menar han.

– Flera pedagoger på vår skola och andra skolor har börjat jobba med normalläge. Jag har förstått att de är positiva. Jag har också skrivit en vetenskaplig artikel om mitt arbete. Det har varit roligt och har lett till att fler elever inkluderas i lärmiljön, konstaterar han.

Daniel Fredrikssons slutsatser är bland annat att metoden normalläge leder till att det blir lugnare i klassrummet och att studieron därmed ökar. Metoden är också genomförbar – om de vuxna enas och hittar bra vägar för dokumentation. Att samarbeta i arbetslaget är nödvändigt, slår han fast.

– Det viktigaste jag har sett är att vi i skolan faktiskt kan göra ett fungerande regel- och normsystem som vi gemensamt kan genomföra. Men det går inte att göra det ensam.