Ny modell: ”Ger barn rätt hjälp så tidigt som möjligt”

Pilotprojektet ”Tillsammans för varje barn” ska förbättra Falu kommuns samverkan genom att skolan, socialförvaltningen och Region Dalarna arbetar tillsammans. Utvecklingsledaren Meg Wallin menar att alla verksamheter som möter barn ska hjälpas åt. Detta för att kunna ge barn och familjer rätt stöd så snabbt som möjligt.

– För att kunna ge rätt hjälp så tidigt som möjligt måste socialen, regionen och skolan samarbeta så barnen inte hamnar mellan stolarna. I Falun samarbetar verksamheterna med primär- och specialistvård, polisen och BRÅ-samordnare. Vi behöver jobba tillsammans hela kedjan för att motverka psykisk ohälsa, säger hon.

Meg Wallin fortsätter:

– Vi ville skapa ett system där familjerna inte behöver berätta sin historia om och om igen till olika organisationer. Därför har vi startat ett utvecklingsarbete för att kunna motverka att barnen bollas runt. Om vi kan strukturera och organisera vårt arbete bättre så gynnar det barn och familjer på ett positivt sätt. Då kan vi hjälpa dem i ett tidigare skede innan det eskalerar. Skolan är en otroligt viktig skyddsfaktor, säger hon.

Redan 2017 sattes projektet ”Tillsammans för varje barn” igång då tre förskolor och en F–9-skola introducerades till modellen. Efter positiv respons valde kommunen att implementera alla förskolor under hösten. Enligt Meg Wallin är det ett långsiktigt utvecklingsarbete, och efter årsskiftet är planen att fler grundskolor ska börja arbeta med det modellbaserade arbetssättet.

– Men implementeringsarbetet är inte klart, det kommer ta ett bra tag innan vi är klara. Långsiktiga planen är att alla skolor i hela Falu kommun jobbar enligt arbets-t och förhållningssättet. Ambitionen är att andelen barn som faller mellan stolarna som får en svår psykisk ohälsa kommer att minska med detta arbetssätt, och det kommer att underlätta för alla verksamheter, säger hon.

Pilotprojektet inspireras av Skottlands framgångsrika modell ”Getting It Right For Every Child” (GIRFEC).

– Skottlandsmodellen har haft väldigt positiva effekter där. De har arbetat med modellen i 20 år och idag är den lagstiftad. Men de har en helt annan struktur och lagstiftning. I Skottland har de alla verksamheter en huvudman med en gemensam budget. Det blir aldrig tjafs om vem som ska bekosta något utan alla pengar kommer från samma pott, säger hon.

Vi vill inte att barn och unga ska behöva springa till massor av olika verksamheter

Meg Wallin menar att Sverige behöver bli bättre på att upptäcka tidigt, samordna tidiga insatserna och dela information.

– I Sverige har vi, till skillnad från Skottland, stuprörssystem. Men vi vill inte att barn och unga ska behöva springa till massor av olika verksamheter. Vi vill göra det så lätt som möjligt för barn och familjer att få hjälp. Det kan betyda att socialtjänsten kommer till skolan och pratar med barnen. Vi försöker erbjuda insatser i barnens naturliga miljö, säger hon.

Meg Wallin fortsätter:

– Sen är vi medvetna om att struprörssystemet som vi har i Sverige, där varje verksamhet har sitt system och man inte arbetar över gränserna, gör att man inte får någon helhetsupplevelse, säger hon.

Enligt Meg Wallin måste det finnas ett gemensamt verktyg som gör att man får en helhetsbild av barnets situation och mående.

– Där har vi arbetat fram Må bra-hjulet som symboliserar olika delar av en människas liv. Det innefattar barnets sociala miljö, hemmiljö, skolmiljö och fritid.

Må bra-hjulet är indelat i åtta delar: Trygghet, respekt, relationer, fritid, omvårdnad, hälsa, utbildning och utveckling.

– Om ett barn svarar ja på alla delar är det ett välmående barn. Men om en av delarna inte fungerar har skolan möjlighet att åtgärda genom att rektorn samordnar insatser så det blir så bra som möjligt. Om alla skolor använder Må bra-hjulet för att kartlägga barn kan de lämna över informationen vid behov till socialtjänsten. Då behöver de inte börja om och göra en egen. Det ska vara ett helhetsperspektiv, säger hon.

Man har samsyn och en helhetsbild av barnen och deras livssituation

Enligt Meg Wallin kommer Falu kommun få mer resurser till elevhälsan de kommande åren.

– Vi har exempelvis valt att rekrytera två nya psykologer till elevhälsan. Vi har politiker som prioriterar och ser vikten att jobba på det här sättet, säger hon.

Hälsinggårdsskolan var den första skolan i Falu kommun som implementerade ”Tillsammans för våra barn”. Nu har de arbetat med modellen i cirka tre år. Malin Siljendahl, speciallärare på skolan, anser att arbetssättet tagit lite tid att komma in i men bidragit till en positiv förändring.

– Det senaste året har vi börjat få igång arbetssättet. Det känns positivt. Man har samsyn och en helhetsbild av barnen och deras livssituation. Det är otroligt viktig att man förstår de olika faktorerna som påverkar barn och det vi ser i skolan. Det är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, säger hon.

Malin Siljendahl menar att Må bra-hjulet, som är en del av modellens arbetsmaterial, gör att man får en större förståelse för hur elevernas mående hänger ihop med deras beteende och hälsa.

– Vi vill att alla vuxna ska få en helhetsbild och förstå att det finns olika delar av elevers liv som påverkar deras mående. Må bra-hjulet använder vi exempelvis inför utvecklingssamtal eller vid specifik oro om en elev inte mår bra. Då använder vi frågor som utgår från hjulet för att tidigt upptäcka vilka situationer som utmanar eleven och se vart man ska sätta in insatserna, säger hon.

Malin Siljendahl fortsätter:

– Projektet handlar om att vi ska våga fråga och våga agera vid signal på att ett barn inte mår bra. Vi ser elever varje dag och kan uppmärksamma beteende och försämrat mående, säger hon.

Jag har arbetat som lärare över 20 år och jag ser barn som mår mycket sämre nu än tidigare.

Varje månad samlas Hälsinggårdsskolan elevhälsoteam tillsammans med psykologer, familjebehandlare, arbetsterapeuter från HAB och en sjukgymnast.

– Det här är ett tvärprofessionellt arbete. Vi samlas en gång i månaden för att tänka gemensamt runt dessa barn och då utgår vi från Må bra-hjulets frågor, säger hon.

Malin Siljendahl upplevde att vissa lärare var skeptiska till pilotprojektet till en början. Men den inställningen ska ha försvunnit.

– Några har varit skeptiska till hur det skulle fungera i praktiken. Men jag tolkar det som lärares situation överlag, att de är stressade och trötta. Så kommer en ny grej och de tänker ”åh vad är det här”… Men det underlättar med samsynen och de blev mindre skeptiska efter att ha arbetat med det, säger hon.

Behovet av samverkansprojektet är stort enligt Malin Siljendahl som menar att den psykiska ohälsan ökar bland barn.

– Det behövs verkligen, ju snabbare man upptäcker om ett barn mår dåligt och kan sätta in insatser desto snabbare kan vi hjälpa barnet. Jag har arbetat som lärare över 20 år och jag ser barn som mår mycket sämre nu än tidigare. Det är allt från sömnsvårighet, ångest och depression. Med corona har hemmasittande ökat också. Då är det viktigt att barn får chans att beskriva sin situation och att de känner sig lyssnade på, säger hon.

Sara Lagerqvist, biträdande rektor på Hälsinggårdsskolan, anser att samverkansprojektet ”Tillsammans för varje barn” har fungerat väldigt bra på skolan. Speciellt eftersom det gett henne möjlighet att samordna insatser och åtgärder vid behov.

– Det är ett jättestöd att ha en direktingång till andra instanser. Just att ha möjligheten om man ser att det finns elever eller familj som har behov av mer stöd, att jag har mandat och kan kalla in det stödet. Det är fantastiskt. Behovet behöver inte vara specifikt skolmiljö utan psykosociala miljöer såsom hemmiljö, då kan man snabbt få det stöd man behöver, säger hon.

Det var en ganska abstrakt tanke för stora delar av personalen

En av de större skillnaderna med samverkansprojektet är att det går snabbare för elever att få hjälp, anser Sara Lagerqvist.

– Elevhälsan kan konstatera att eleven har behov av externt stöd. Skillnaden är att nu kan de snabbt få det stöd som de behöver. Tidigare har vi fått uppmana familjen att själv söka stödet, men om det finns en problematik i familjen eller man som vårdnadshavare inte mår bra då är det inte så lätt att hitta fram till rätt instans, säger hon.

Enligt Sara Lagerqvist underlättar det att skolan hjälper eleverna att komma i kontakt med rätt instans.

– I flera fall har vi sett till att socialtjänsten som jobbar med elever kan komma hit och ha möten. Det gör också att sannolikheten att dessa möten blir av är högre, och eleven behöver varken förflytta sig eller förlora mer tid från skolan, säger hon.

Personalen på Hälsinggårdsskolan ska från början ha upplevt att samverkansprojektet var svårgripbart. Men Sara Lagerqvist menar att de har de blivit mer positiva med tiden.

– Tidigare tror jag att det var en ganska abstrakt tanke för stora delar av personalen. Man förstod modellen och tänket men det var svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Där har vi fått återkoppling nu att ”Oj det går snabbt” och ”De kommer faktiskt när vi behöver stöd i olika frågor.”, säger hon.

Sara Lagerqvist fortsätter:

– ”Tillsammans för varje barn” är också konsultativt. Vi kan alltid ringa och bolla och få stöd i vad nästa steg blir. Även polisen finns med som en sån part. Vi har fått ett jättekomplement till det som redan finns inom skolans värld. Vi har elevhälsan men nu är den utbyggd med kompetenser som inte tidigare funnits, säger hon.