Ny rapport: Matteresultaten sjunker trots satsningar
"Både nedslående och illavarslande"
Rapportförfattarna drar slutsatsen att det är avgörande att elever förstår matematiken tidigt.
- Matematik skiljer sig från andra ämnen – lägre betyg, högst andel underkända och den största skillnaden i betygsgenomsnitt mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning
- Om elever med föräldrar utan högre utbildning lyckades i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar, skulle antalet elever som lämnar grundskolan med ett matematikbetyg i spannet A–C öka med 13 000.
- Trots ett stort påslag av mattetimmar (motsvarande 1,5 års extra matteundervisning) sjunker betygen.
- Skillnaderna mellan barn med avseende på föräldrarnas utbildning ökar, liksom andelen underkända
- De stora insatser som gjorts på att komplettera matte efter gymnasiet ger marginell effekt både för att få fler till ingenjörsutbildningarna och för att minska snedrekryteringen.
- Ska fler unga rustas för att välja en ingenjörsutbildning måste insatserna ske tidigt. Sedan är det för sent. Det är i grundskolan det stora mattetappet – och därmed tappet av framtidens ingenjörer – sker och det är där lösningarna måste sökas.
- Lärare i matematik behöver ges rimliga förutsättningar att bedriva en god undervisning
Varken matematiklyft eller mer undervisningstid rår på de sjunkande betygen i matematik, visar en rapport från Sveriges ingenjörer.
– Vi har flaggat för det här länge, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
SACO-förbundet Sveriges Ingenjörer har analyserat kunskapsläget i matematik inom grundskolan, gymnasiet och komvux. I rapporten jämförs bland annat betygen för de elever som fått ett tillskott på 330 timmar matematik i grundskolan med tidigare årskullar. Trots 37 procent fler mattetimmar så sjunker det totala betygsgenomsnittet bland elever i årskurs sex. Samtidigt har sambandet mellan högre betyg och elever med föräldrar med högre utbildning förstärkts under den undersökta tidsperioden. Dessutom har andelen underkända stigit.
– Vår analys av kunskapsläget i matematik är både nedslående och illavarslande. Ämnet har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs sex som årskurs nio. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Undersökningen pekar bland annat ut två nyckelfrågor för att vända utvecklingen – tidiga insatser i grundskolan och matematiklärarnas arbetsvillkor och arbetsbelastning.
– Lappande och lagande i efterhand kommer troligen aldrig att kunna kompensera för bortfallet av alla de som hamnat vid sidan av redan i grundskolan, säger Ulrika Lindstrand.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kallar rapporten för ”deprimerande läsning” men välkomnar samtidigt att fler organisationer engagerar sig i frågan, och hon känner igen mycket av det som lyfts fram i rapporten.
– Vi har länge flaggat för det här med likvärdighetsaspekten och hur viktigt det är att lärare ges rätt förutsättningar. Det här driver vi som förbund både politiskt och i avtalsrörelsen, att brister i lärarnas möjligheter att ge en god undervisning får långtgående konsekvenser. Det är ju precis det de lyfter här, att om lärarna inte ges goda förutsättningar att göra sitt jobb kan det resultera i att Sverige inte har några ingenjörer i framtiden, säger hon.
Hur det kommer sig att matematiklyftet inte tycks ha haft någon positiv effekt på elevernas betyg trots att lärare varit positiva till satsningen i utvärderingar, och att betygen i matematik inte bara står still utan faktiskt sjunker, tycker hon ändå är svårt att se någon tydlig förklaring till.
– Det är en jättesvår fråga. Ibland har man från politiken haft en inställning att skolan har mer av ett omsorgsuppdrag än ett kunskapsuppdrag och att det där med kunskapen ”bara kommer” med tiden. Men har du inte kunskapen på plats i tid blir det svårt att ta igen det senare, vilket den här rapporten också visar, säger hon.
En del av förklaringen går möjligen att finna i samhället i stort menar hon. När det mesta går mot snabbare konsumtion tvingas sådant som kräver tid stå tillbaka, och det kan även gälla vissa typer av ämnen i skolan.
– Nu är inte jag lärare i matematik, men det finns en likhet mellan språk och matematik på så sätt att du måste öva och nöta. Glosor, grammatik, tabeller och tal. Det är någonting som jag upplever att elever får svårare med. Hela samhället är generellt sämre på att läsa längre, allt går fort och det är snabba klick. Det kan ligga ämnet i fatet, säger Åsa Fahlén.