Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).
Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).
5 förslag för att höja kvaliteten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
6 förslag för att höja kvaliteten på introduktionsprogrammen
Läs mer om förslagen på regeringens webbplats här.
Under fredagen presenterade regeringen en rad åtgärder för att fler elever ska klara gymnasiet i Sverige. Förslagen i lagrådsremissen handlar till stor del om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning.
– Gymnasieexamen är mycket viktig för att man ska klara sig bra på arbetsmarknaden och kunna plugga vidare. Med det här så lämnar vi ett stort antal förslag för att det ska finnas bättre stöd för eleverna att klara sin gymnasieexamen, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) till Skolvärlden.
De oroväckande siffrorna visar att nästan alla elever påbörjar sin gymnasieutbildning, men det är tyvärr så många som ungefär tredjedel – 35 procent – som går ut med ofullständig gymnasieexamen.
– De som gör det får en onödigt dålig start på livet. Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger hon.
Bland förslagen föreslår regeringen även att alla elever i gymnasiet ska få en mentor som ska uppmärksamma om eleven behöver stöd och då skyndsamt informera berörd personal.
– Det är redan i dag vanligt med att det finns mentorer i gymnasieskolan, men det finns inte överallt. Det är viktigt att eleverna får ett stöd som ska se till att de är medvetna om när det riskerar att uppstå luckor som riskerar att leda till att de inte får en fullständig gymnasieexamen, säger Anna Ekström och tillägger:
– Jag har varit väldigt noga med att inte ska behöva vara lärare som är mentorer. Skälet till det är förstås att vi har en sådan brist på lärare men också att många lärare har en sådan ansträng arbetssituation redan nu.
En annan punkt som Anna Ekström betonar bland förslagen för att höja kvaliteten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan handlar om att rektorn ska får ett tydligare ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
– Vi vet att vi har en väldigt stor grupp elever, och före detta elever, som varken arbetar eller studerar. De har väldigt ofta ingen gymnasieexamen och de har väldigt ofta en historia av mycket frånvaro i skolan.
Frånvaron seglar upp som ett ökande problem, och i dag visar både Pisa och Talis-undersökningarna att svenska elever har mer försen ankomst och mer frånvaro i skolan jämfört med elever i andra länder.
– Det fullkomligt självklart att om man ska lära sig mycket så måste man vara på plats. Ett förtydligande av rektorns ansvar att dokumentera, agera och ta i upprepad frånvaro tror vi kan ha en stor effekt.
Det ska även bli tydligare krav på introduktionsprogram. Förslagen i lagrådsremissen föreslås 23 obligatoriska timmar per vecka.
– Det här ser jag som en mycket viktig del av den här reformen. I våra introduktionsprogram har vi numera stora grupper av elever. Det har blivit ett allt större problem att det är så lite ordning och reda i styrningen av introduktionsprogrammen. Nu stagar vi upp introduktionsprogrammen och det blir mer tydligt vad man ska göra, säger hon.
– Framför allt så kommer eleverna få mer undervisning över hela landet, det har varit väldigt stora skillnader innan. Är det några som behöver mycket undervisning så är det förstås eleverna på introduktionsprogrammen.
Lagändringarna föreslås gälla från den 1 juli 2018 i fråga om stöd, överlämning av uppgifter, rektors ansvar att utreda frånvaro, kommunernas aktivitetsansvar, samt undervisningstid och rätt att fullfölja utbildningen på introduktionsprogrammen.