Annons
Foto: Shutterstock

”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Publicerad 11 juni 2020

Debatt Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund. 

Under mer än två decennier har skolornas inköp av läromedel minskat praktiskt taget varje år. Räknat i volym är minskningen under perioden i storleksordningen 70 procent och i pengar räknat handlar det om ungefär en halvering.

Trots den stora försäljningsminskningen visar läromedelsproducenterna god lönsamhet. Några förlag redovisar mycket stora vinster och delar årligen ut avsevärda belopp till sina ägare.

Knepet är att genom årliga prishöjningar, med god marginal, kompensera sig för volymbortfall. Priserna på läromedel har under de senaste tjugo åren höjts till nivåer som vida överstigit inflationen. Läromedel är därför i dag extremt dyra. Någon egentlig priskonkurrens förekommer knappast och upphandlingsförfarandet lämnar mycket i övrig att önska.  

Läget framstår som paradoxalt. Lärare, elever och föräldrar önskar mer läromedel i skolarbetet och de flesta är överens om att ökad tillgång till läromedel bidrar till högre skolresultat. Trots detta ligger de belopp som ställs till skolornas förfogande för läromedelsinköp stilla eller minskar. Förlagen höjer därför priserna för att bibehålla lönsamheten vilket resulterar i att skolorna köper allt färre läromedel.

Denna kräftgång måste nu brytas.

Framställningskostnaderna för läromedel är extremt volymberoende. Kostnaden för tryckning av 20 000 exemplar av en lärobok är inte sällan endast dubbelt så stor som kostnaden för 5 000 exemplar. Större försäljningsvolym bör således resultera i väsentligt lägre pris per enhet. Motsvarande förhållanden gäller även för digitala läromedel. Initialkostnaderna är höga, men ökade försäljningsvolymer medför att kostnaden per enhet minskar radikalt.

Skolorna får i dag betydligt mindre för pengarna.

Den samlade genomsnittliga läromedelskostnaden per elev i grundskolan motsvarar i dag cirka 0,5 procent av skolpengen. För drygt tjugo år sedan var motsvarande siffra dubbelt så hög, det vill säga omkring 1 procent av skolpengen. Men, som sagt, i volym räknat motsvarar dagens inköp av läromedel till vårt lands grundskolor endast omkring 30 procent av den volym som gällde i slutet av 90-talet. Skolorna får i dag således betydligt mindre för pengarna.

Låt oss göra tankeexperimentet att skolorna återgår till att köpa läromedel för belopp motsvarande 1 procent av skolpengen, det vill säga dubblerar läromedelsinköpen. Läromedelsförlagens försäljning skulle alltså fördubblas. Med hänvisning till de ökade försäljningsvolymerna och åtföljande lägre framställningskostnad per enhet borde priserna då per omgående kunna sänkas med i runda tal 30 procent. Trots den stora prissänkningen skulle producenternas vinster bestå på ungefär nuvarande nivåer och förlagen skulle dessutom tillföras större resurser för utveckling av nya läromedelskoncept.  

De låsningar som i dag finns hos såväl kunderna som producenterna i form av inköpsbegränsningar respektive prishöjningar kan uppenbarligen inte brytas på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Någon form av förhandling mellan kund och producent måste komma till stånd. Representanter för läromedelsbranschen och SKR bör lämpligen börja prata med varandra kring den viktiga läromedelsfrågan. Den pågående statliga läromedelsutredningen bör involveras på lämpligt sätt.

Ett tämligen omgående ingripande är nödvändigt. Om ett sådant inte sker riskerar vi att läromedelsproducenterna inom en inte alltför avlägsen framtid går i graven och att skolornas möjligheter att anskaffa läromedel av god kvalitet därmed uteblir.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons