panelen_toppbild_ny

Agnieszka Skotnicka, Anneli Björklund, Monica Bergström och Christian Jensen deltar i lärarpanelen.

Panelen

Panelen – så tycker lärare i tre heta frågor

Kollegialt lärande, rektorer och ny utbildningsminister – fyra lärare på fyra olika platser i Sverige svarar på tre aktuella frågor.

Lärarna i Panelen
  • Christian Jensen, slöjdlärare på Stenhamreskolan i Ljusdal.
  • Anneli Björklund, musiklärare på Junsele och Näsåkers skola.
  • Agnieszka Skotnicka, slöjd- och bildlärare på Slottsstadens skola i Malmö.
  • Monica Bergström, bildlärare på Örnsköldsviks gymnasium i Örnsköldsvik

1) Hur ser det kollegiala lärandet ut på din skola? 

Christian Jensen: ”Jag har ingen tid för kollegialt lärande på mitt schema. Jag jobbar 70 procent som lärare och har fått 960 minuters undervisning förlagt till den tiden så frågan verkar inte vara prioriterad. Fanns tiden skulle det vara givande om ett sådant lärande skulle utgå från kursplanen.”

Anneli Björklund: ”Det kollegiala lärandet på min skola sker inte så mycket ämnesvis eftersom vi är en liten skola. Så det som någon lärare får till sig på någon utbildning eller liknande delar de med sig av till alla andra lärarkollegor. Jag är ensam musiklärare på mina två skolor och har inte fått någon möjlighet att åka på musikfortbildningar sedan jag började för fem år sedan. Jag har bara tagit del av den allmänna fortbildningen som går till alla, och det som handlar om skolans arbetssätt i stort.”

Agnieszka Skotnicka: ”Vi är tre slöjdlärare på min skola. Vi har ett bra utarbetat samarbete kring ämnet, vi diskuterar och delar med oss av erfarenheter, men just i år saknar vi ämnestid för planering, reflektion och utveckling inom ämnet. Vi har istället BFL-projektet med lärarkollegor i praktiskt estetiska ämnen, vilket är mycket intressant och givande, men kan inte ersätta en renodlad ämnestid.”

Det behövs mer tid för att det kollegiala lärandet ska utvecklas.

Monica Bergström: ”Inte ett kontinuerligt utbyte, när frågor uppstår så går det bra att vända sig till kollegor. Vi diskuterar inriktningen, idéer och tankar kring hur vi ska utveckla programmet. Det behövs mer tid för att det kollegiala lärandet ska utvecklas. Nu går jag och min kollega läslyftet och det är ju en form av ett kollegialt lärande i organiserad form.”

2) Hur ser samarbetet mellan rektor och lärare ut på din skola?

Christian Jensen: ”Ömsom vin, ömsom vatten. Det har förmodligen att göra med förväntningar, olika syn/samsyn på styrdokument och lagar att göra. En lärare kan i en vanlig klassituation inte förväntas anpassa undervisningen två olika kursplaner och betygsskalor samtidigt. Sedan är det ju intressant när lärare blir bedömda för sitt arbete beroende på hur betygsättningen i enskilda ämnen ser ut i paritet med andra ämnen. Positivt är att vi börjar få en IT-struktur som gör att en del onödiga utskick försvunnit.”

Anneli Björklund: ”Rektorn försöker ha en inblick i lärarnas undervisningssituation genom att komma ut i klassrummen då och då. Vi har tydlig kommunikation mellan varandra och det är väldigt viktigt för att skolan ska kännas som en fungerande arbetsplats. Skolan är en mindre f-9 skola med ca 160 elever och rektorn har inte flera skolor att åka runt till, (som annars kan vara fallet i glesbygdskommuner, och som våra rektorer varit tvungna att göra förr) och det bidrar till ett bra samarbete just för att rektorn faktiskt är på plats i lokalerna fyra av fem dagar i veckan. Av erfarenhet så vet vi att rektorer som har fler skolor i sin tjänst inte hinner med sitt jobb och därmed inte heller har möjlighet till den kontakt som behövs med oss.”

Jag har och har haft förstående och lyhörda rektorer.

Agnieszka Skotnicka: ”Jag har och har haft förstående och lyhörda rektorer som ser slöjdämnet som ett likvärdigt ämne och det är en mycket bra grund för ett bra samarbete.  De har alltid försökt stödja oss, antingen ekonomiskt eller med extra personal, när behovet uppstod.”

Monica Bergström: ”Viljan att samarbeta finns, men kontinuiteten har blivit lidande på grund av ett frekvent utbyte av rektorer. Det är viktigt att ha en rektor som är intresserad av programmen på skolan och som vill driva allt tillsammans med oss lärare. Det ska vara lätt att ta kontakt från båda håll, alltså att ha en öppenhet och tilltro.”

3) Ett år till valet. Vem vill du se som utbildningsminister?

Christian Jensen: ”Jag önskar den politiker som sätter press på Skolverket att definiera vad likvärdigt är, som sätter lag före budget, som klargör vad exempelvis skollagens 2 kap, 8a§ betyder likaså med skollagens 3 kap. §3. Den politikern vill jag se som utbildningsminister, den politikern får sedan ha vilken färg den vill utom en.”

Den ska vara för ett förstatligande av skolan.

Anneli Björklund: ”Svår fråga. Jag vet inte faktiskt. Det är inget jag har funderat så mycket på ifråga om någon speciell person. Den som jag skulle vilja ha på posten ska vara för ett förstatligande av skolan, och ha förmågan att se de estetiska ämnenas potential som hjälpmedel till de övriga ämnena och inte bara tro på att teori är vägen att gå.”

Agnieszka Skotnicka: ”Helt ärligt, har jag inte satt mig in i hur de olika partierna tänker kring skolfrågor. Till utbildningsministersposten önskar jag en kompetent person, som är insatt inte bara i skolpolitiken, men även i skolvärlden och särskild i lärarnas arbete. De viktiga frågorna är arbetsbelastning och fler resurser, till exempel fler specialpedagoger, för att kunna tillgodose alla elevers behov.”

Monica Bergström: ”En utbildningsminister som vill införa de estetiska ämnena som ett obligatoriskt tillval på gymnasiet, eftersom jag anser att estetiska ämnen utgör en viktig del av kunskapsmassan som gymnasieskolan bör förmedla. En erfaren och klok minister med stora kunskaper om skolans behov och som har tillit till lärares erfarenheter och kompetens. Den undervisande personalens prestationer förbättras med ökad tilltro och stöd för det arbete som utförs. Det är viktigt att lärare får mer tid att planera och följa upp undervisningen.”

Kommentera