Politik

Per Kornhall om regeringens avtal för skolan – punkt för punkt

NY Kornhall regeringen

Per Kornhall går igenom igenom den kommande regeringens samarbetsavtal kring skolan och kommenterar – punkt för punkt.

| Foto: Magnus Glans och SVT

Den kommande regeringens samarbetsavtal kring skolfrågor presenterades på fredagen.
”Men djävulen finns i detaljerna”, skriver Per Kornhall, oberoende skolexpert och Skolvärldens bloggare.
Här går Per Kornhall igenom hela avtalet och kommenterar – punkt för punkt.

Idag kom slutligen beskedet om vad den regering SD, M, KD och L tänker sig ska prioritera.

På presskonferensen var det Liberalernas Johan Pehrson som fick redogöra för inriktningen på skolpolitiken. Det är väl rimligt att anta att han också därmed kommer att beträda någon roll som minister på utbildningsdepartementet. Men vi får vänta tills nästa vecka för att se det.

I korthet presenteras skolpolitiken i det så kallade Tidöavtalet på Liberalernas hemsida som:

”Svensk skola ska genomgå ett rejält kunskapslyft. Steg tas emot att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Undervisningstiden ska öka och skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras och få ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Ett betygssystem med kunskapsfokus införs för att stoppa problem med betygsinflation. En ny friskolelag ska införas. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. Satsningar på fler speciallärare och tydligare ordningsregler för att upprätta ordning och reda i klassrummen.”

Djävulen i detaljerna

Men djävulen finns som bekant i detaljerna. Om man tittar i själva avtalet så finns det där en stor mängd konkreta förslag.

Det är inte så ofta vi får den här typen av politiska utfästelser så det kan finnas anledning att gå igenom förslagen och fundera kring dem (det här blir därför ett långt blogginlägg!).

Men för den som inte orkar läsa allt det nedanstående kan det kanske vara intressantare med vad som saknas. I motsvarande dokument vad gäller vården så har KD fått in att vården ska förstatligas. Varför har inte L och SD som båda vill ha en statlig skola fått in det i överenskommelsen?

Saknas förståelse för de stora problemen

Vad som saknas är också en riktig förståelse för vad som faktiskt, enligt de flesta bedömare samt såväl lärarfack som skolledarfack, är skolans stora problem.

Det är inte brist på ordning. Det är lärarbrist, segregation och olikvärdighet. Jag kan inte se att politiken nedan kommer att råda bot på de problemen.

Om fyra år hoppas jag vi har en valrörelse som handlar om det och inte ett petande i detaljer som det nedanstående i huvudsak är. Det enda riktigt spännande på systemnivå är förslag om en nationell norm för skolpeng. Vilket ju är detsamma som ett förstatligande av skolans finansiering. Men några av de viktigaste orsakerna till skolans problem, kösystemet, skolpengen i sig och vinstintresset – där blundar man. Och man gör det mycket medvetet.

Det ska ändå bli spännande fyra år!

Nedan kommenterar jag (i all hast) alla delar i avtalet i kursiv still efter varje delförslag:

Kunskapsresultat och kunskapsinnehåll

Ge skolans styrdokument tydligare kunskapsinriktning

Skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras i enlighet med barns kognitiva utveckling och får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper.

  • Detta är ju något som redan gjorts. Frågan är vad man ser framför sig, en gedigen utredning eller bara något sätt att försöka styra Skolverkets arbete? Det som kan vara positivt är en tanke om barns kognitiva färdigheter. Men detta är ingen enkel sak.

Utökad studietid

Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare reglering.

  • Intressant eftersom det finns ett villkor. En sak man inte nämner är det faktum att vi har en enorm brist på behöriga lärare. Jag tycker själv att formuleringen om lärares undervisningsskyldighet är väldigt intressant. Hur ska staten kunna styra över det utan att anställningarna blir statliga?

Betygssystem med kunskapsfokus

Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.

  • Här öppnar man upp för ett relativt betygssystem. Vilket jag tror kan vara ett sätt att ge lärarkåren bättre redskap för betygsättning än vad man har idag.

Förbättrad kunskapsuppföljning

Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Tidiga kunskapskontroller och återkommande diagnostiska prov ska säkerställa att elever med behov av stödinsatser fångas upp i tid och att elevernas kunskapsutveckling systematiskt följs upp.

  • Den första meningen kan innehålla en nyhet, men i övrigt är formuleringarna sådana som varenda regering under decennier har pratat om och genomfört reformer kring.

Fler speciallärare och fler elever i särskilda undervisningsgrupper

Satsningar görs för att möjliggöra ytterligare speciallärare samt att fler elever ska kunna få undervisning i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass. Ge rektor större flexibilitet och förutsättningar att utforma särskilda undervisningsgrupper.

Utökad studietid och lovskola samt obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det

Författningsändringar så att skolor kan fatta beslut om att i viss utsträckning utöka antalet undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Skolor ska ha behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver läxhjälp eller annat stöd med skolarbetet utanför ordinarie undervisningstid, inklusive lovskola. Lärarens behovsbedömning ska vägleda. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket förutsätter författningsändringar och statsbidrag.

  • Fler speciallärare kan väl vara bra. Men att en regering har som mål att fler elever ska gå i särskilda undervisningsgrupper är fullständigt huvudlöst och kommer att få kunniga betraktare att klia sig i huvudet. I övrigt ska det bli spännande att se hur lärares behovsprövning ska kunna formuleras. Det är bra om lärare får mer makt över specialpedagogiska insatser. Men att fler elever exkluderas är sannerligen inte alltid den bästa lösningen.

Fler spetsklasser

Förordningsändringar för att permanenta och utöka dagens försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt på gymnasieskolan.

  • Om man istället kallade det för intresseklasser skulle man mycket mer förstå vad det handlar om och man skulle bredda rekryteringen till dem. Klasser för dem med ett specialintresse av saker kan vara något positivt och det är ofta så de utbildningarna fungerar.

Läsning och läsförståelse av litterära texter ska få en större plats i skolan

Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet. Läslistorna ska tas fram av en fristående expertgrupp med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens.

  • Det är bra med läsning. Men att föreslå en kanon är ett ohyggligt dilemma.

Trygghet och arbetsro

Stärk rektors ansvar och befogenheter

Rektors huvudansvar att upprätthålla trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen. Utred författningsändringar för att rektor i fler fall än i dag ska kunna besluta om åtgärden tillfällig placering och att rektor ska vara skyldiga att flytta elever när det är nödvändigt, t.ex. för att flytta en mobbare. Åtgärderna tillfällig omplacering, tillfällig placering och i särskilt allvarliga fall avstängning ska kunna beslutas för längre tid än i dag. Skolledningen ska ha mandat att besluta om ordningsregler (elever ska kunna ge synpunkter och förslag, men rätten att vara med i beslutandet tas bort).

  • Flytta bort mobbaren. Ja men vart? Hur ska man kunna stänga av skolpliktiga elever och vad skulle sådana åtgärder leda till? Varför ska inte elever vara med och besluta om ordningsregler? Alla vet att det är bra om man arbetar på det sättet. Här finns en signal om återgång till en syn på auktoritet som ligger före andra världskriget någonstans.

Stärk lärarens befogenheter

Författningsändring för att tydliggöra att läraren beslutar om undervisningen och dess uppläggning. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre långtgående disciplinära åtgärder, t.ex. att visa ut en elev tillfälligt ur klassrummet, tas bort.

  • Javisst.

Tydligare ordningsregler

Inför förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Nolltolerans ska alltid råda mot alla former av mobbning och kränkningar, men också mot t.ex. klotter och skadegörelse. Skolors metoder mot mobbning ska vara evidensbaserade.

  • Inget nytt.

Tryggare skolmiljöer och ökade insatser till särskilt våldsamma elever

Författningsändring för att tydliggöra principen att skolor ska vara stängda för obehöriga. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta fler särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal. Myndighetsuppdrag ges att kartlägga förekomsten av brottslighet i skolmiljön. Översyn av sekretessreglerna görs för att möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.

  • Den senare meningen är något skolor efterlyst länge. En sak man bör överväga är att införa skrivningar om skolan i socialtjänstlagen så att socialtjänsten har ett uppdrag att stötta och samarbeta med skolan. Men det finns verkliga problem om skolan ska börja vara polis.

Anmälningsplikt

En skyldighet ska införas för skolor att alltid anmäla brott som begår [sic] på eller i anslutning till skolområdet. Skolornas brottsförebyggande roll lagstadgas.

  • Detta ser jag inte som något nytt.

Friskolor och valfrihet

Ny friskolelag

Tilläggsdirektiv till sittande utredning tas fram avseende:

• Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.

• Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti.

• Återkrav av skolpeng vid bl.a. brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.

• Vinstutdelning för nya friskolor. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas.

• Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.

• Ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.

  • Det här är intressant. Här försöker man rädda friskolereformen genom att på papperet höja kraven. Men man vill inte stoppa koncernernas möjlighet att göra vinst. Något som de flesta svenska tycker vore en bra sak. Effekten av det mesta här gynnar väl just de stora koncernerna men kommer att göra det svårare för mindre aktörer.

Obligatoriskt skolval med bättre information och kortad kötid

Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.

  • Återigen skyddar man bolagens vinstmöjligheter genom att behålla kö som urvalsgrund. Det är ingen utanför vissa politiska kretsar och de vinstutdelande koncernerna som förstår resonemanget. Obligatoriskt skolval kommer bara leda till mer segregation. Speciellt om det kopplas till speciella regler för friskolorna som man föreslår.

Läraryrket

Utveckla lärarutbildningen

För att höja läraryrkets status och attraktivitet höjs antagningskraven till lärarutbildningen samtidigt som utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp. Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område.

  • Det jag saknar allra mest är någon sorts förståelse för hur allvarlig Sveriges lärarbrist är och behovet av en samlad politik för att snabbt ändra på den situationen. Små förändringar av det här slaget kommer inte att förändra den situationen. Rimligen kommer det att förvärra den. Jag är sedan för en koncentration av lärarutbildningen. Men då måste det ske på det sätt som OECD 2015 skisserade genom att hela lärarutbildningen nationellt samlas ihop och drivs med en idé om läraryrket och lärarutbildningarna.

Minska lärarnas administrativa börda

En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen begränsas, t.ex. vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner. Skollagens regler om arbetet mot kränkande behandling ses över för att minska skolpersonalens administrativa börda utan att sänka ambitionerna i arbetet mot kränkningar.

  • De två saker som skulle sänka lärares administrativa börda är en reglering av arbetstid och en betoning av lärares rätt att välja dokumentationsmetod.

Avlasta lärarna genom övrig personal

Det bör underlättas med ytterligare övrig personal i skolan för att avlasta lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer liksom speciallärare och elevhälsa.

  • Svårt att förstå vad det skulle göra för skillnad.

Utveckla lärarrollen

Karriärtjänstreformen, som möjliggör att skickliga lärare ska kunna bli förstelärare och att fler lektorer ska kunna anställas i skolan, bör utvecklas och tillvaratas. Satsningar görs för vidareutbildning i ämneskunskap, men också i t.ex. ledarskap och konflikthantering för att stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.

  • Här blir jag väldigt förvånad. Vet inte politikerna som skrivit det här att det finns lång gångna planer på ett professionsprogram som dessutom blivit oerhört väl utrett. Med förslag om meriterade lärare med mera?

Gör lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna

Åtgärder för att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på de skolor som har de svåraste förutsättningarna görs.

  • Det hade blivit en verklighet snabbt om inte man i våras hade röstat ner det förslag på likvärdig finansiering som då lades på bordet. Hos vissa huvudmän i landet har man redan de här möjligheterna. Och det beror helt och hållet på att politiker i de huvudmännen fördelar tillräckligt mycket pengar till dessa skolor. Vilket har möjliggjort för skolchefer och rektorer att utveckla skolorna så att de både levererar godkända elever och blir attraktiva för lärare.

Likvärdig skola med kvalitet i hela landet

Statligt ansvar

  • Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
  • Varför röstade man då ner det förslag som lades i våras? Är man medveten om att detta är ett förstatligande av skolans finansiering? Ska bli spännande att följa.

Tydligare reglering av kvaliteten i skolans verksamhet

Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.

  • Mycket glädjande. Lärarkåren har sedan 1990 eftersträvar mer regler som omöjliggör för huvudmän att skära ner på viktiga förutsättningar för undervisningen. Nu trettio år senare börjar någon lyssna.

Satsning på läroböcker och andra läromedel

Satsning görs för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne.

  • För mig som ordförande för Läromedelsförfattarna är både skrivningen under förra rubriken och den här naturligtvis glädjande. Jag förstår dock inte riktigt betoningen på bok utan tycker att man kunde lämnat det till lärare att bestämma. Men att förstärka lärarnas rätt att välja läromedel är en väldigt viktig fråga av många olika anledningar. Jag hoppas att Gustav Fridolins läromedelsutredning i och med detta får en snabb handläggning. Det är något som snabbt skulle kunna skapa skillnad för Sveriges lärare och elever.

Ökade befogenheter för Skolinspektionen

Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett.

  • Det finns så många rapporter som visar att Skolinspektionens verksamhet sällan leder till något positivt. Själva betoningen på den negativa kontrollen är problematisk. Varför har vi ett skolsystem där vi hela tiden tycker detta behövs? En av anledningarna är konstruktionen med en skolmarknad och konkurrens om skolpeng. Gör något åt detta istället och satsa i första hand på stödjande och utvecklande verksamhet sedan. Men så länge vi har de här drivkrafterna måste vi ha tillsyn men då också muskler och då ska man framförallt ge sig på dem som missbrukar systemet för personlig vinning.

Förbättra elevhälsan

En bred reform görs för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan. Alla skolhuvudmän ska ha samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten för att stärka elevhälsoarbetet. En översyn görs av huvudmannaskapet för elevhälsan.

  • Huvudmannaskapet? Här skulle jag vilja förstå mer. Elevhälsan är ju en integrerad del av skolorganisationen på alla skolor. Ska någon annan vara huvudman eller tror de som skrivit att elevhälsan bara är skolsköterska och liknande?

Skärpt granskning av skolor med konfessionell inriktning

Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil. Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök och av resursmässiga skäl prioriteras mot de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas.

  • Bra förslag.

Snabbare integration och mer likvärdiga förutsättningar för nyanlända elever

Myndighetsuppdrag om metodstöd för snabbare kunskapsscreening av elever som kommer till Sverige under pågående skolåren. Författningsändringar för att utöka undervisningstiden och koncentrera timplanen till centrala ämnen den första tiden.

  • Varför inte. Jag upplever dock att detta sker redan.

Översyn av modersmålsundervisningen

En utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas.

  • All tillgänglig forskning visar på det motsatta mot det som uttrycks här. Man lär sig svenska bättre om man kan fortsätta utveckla sitt modersmål. Det ger dessutom en för svenska samhället viktig språklig kompetens.

Insatser mot hedersrelaterat förtryck och kränkningar på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet

Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare. Eventuella författningsändringar ska genomföras.

  • De flesta svenska lärare kommer tänka: Jaha, det här arbetar vi med sedan läge.

Förstärk kopplingen mellan studier på gymnasienivå och yrkeslivet

En gymnasial yrkesskola med relevant och ändamålsenligt innehåll utformas i nära samverkan med näringslivet och som innehåller arbetsplatsförlagd utbildningstid.

  • Jaha, det finns frågor som rör gymnasiet också i avtalet? Har undertecknarna följt med i vad som har hänt på området, dvs att reformer i den här riktningen redan genomförts?
Kommentera