Annons
Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström. Foto: Magnus Glans

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Publicerad 6 september 2019

Fakta

Stöd till lärare

”Rätt till stöd i skolan för elever med cancer” är ett informationsmaterial som ger konkreta råd och vägleder i skolfrågor för barn och ungdomar med cancer.

Läs mer om materialet här.

Det här är barncancer:

  • Barncancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 14 år. Varje år drabbas drygt 300 barn i Sverige av cancer. Behandlingen varierar mellan ett halvår och två och ett halvt år. I dag räknar läkarna med att 85 procent av barn som drabbas av cancer överlever.
  • Hjärntumörer är den näst vanligaste diagnosen, efter leukemier. Behandlingen är hård och riskerar att lämna spår, särskilt för barn som drabbats av hjärntumör, eftersom både cytostatika och strålbehandling riskerar att skada viktiga strukturer i hjärnan.

Studien i korthet:

  • Av de barn som behandlats för hjärntumör fick en större andel, jämfört med kontrollgruppen, inte betyg i ämnena svenska, matematik och engelska. 
  • De barn som behandlats för hjärntumör fick i snitt lägre betyg än kontrollgruppen. 
  • Drygt 77 procent av barnen som behandlats för hjärntumör blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var drygt 91procent.
  • Allra lägst gymnasiebehörighet hade flickor som behandlats i åldern 6–9 år, där blev 67 procent behöriga till gymnasiet.

Studien jämförde betygen i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 samt behörighet till gymnasiet hos 475 barn födda 1988–1996 som diagnostiserats med en hjärntumör innan de fyllt 15 år, med drygt 2 000 friska barn i en kontrollgrupp.

Studien publiceras senare i höst och har gjorts med hjälp av data från Barncancerregistret och SCB och har finansierats av bland annat Barncancerfonden.

  • Källa: Barn&Cancer

När ett barn drabbas av en svår sjukdom kan det uppstå nya utmaningar i skolmiljön. Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

I början av september presenterades en ny studie från Stockholms universitet som visar att barn som har behandlats för hjärntumör får svårare att klara skolgången – nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet, något som tidningen Barn&Cancer var först med att rapportera om.

Studien visar att de som behandlats för hjärntumörer som barn får sämre betyg och endast 77 procent blir behöriga till gymnasiet. Tittar man på de som inte varit sjuka är det i stället 90 procent som får gymnasiebehörighet.

Malin Lönnerblad.Malin Lönnerblad, doktorand i specialpedagogik och specialpedagog i Neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, står bakom studien.

– Det här är resultat som är viktiga att ta på allvar, det är nästan en fjärdedel som inte blir behöriga till gymnasiet. Det bör ses som en varningsklocka eftersom det här är en växande grupp – fler och fler barn överlever sin cancer och kommer tillbaka till skolan, då kommer de också att behöva mer stöd och resurser, säger hon till tidningen Barn&Cancer.                              

Elever som har gått igenom en cancerbehandling kan möta en rad tuffa moment i skolvardagen som komplicerar skoluppgifter och påverkar inlärningen. Forskningen visar att strålning mot hjärnan exempelvis kan påverka tankehastighet, minne och beslutsförmåga.

Därför är neuropsykologers och specialpedagogers utredningar och råd centrala för att anpassa undervisningen för elever som har genomgått en cancerbehandling.

Det kan vara tufft att komma tillbaka till vardagen, och det är viktigt att följa upp hur det går.

Helena Söderström arbetar som neuropsykolog vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och i hennes uppdrag utreder hon hur skolgången berörs för alla barn som behandlas för hjärntumörer på sjukhuset.

− Jag försöker träffa dem i samband med diagnos och gör därefter uppföljande bedömningar för att se hur vi kan stötta och ge rekommendationer till skolan, säger hon till Barn&Cancer.

Genom ett så kallat testbatteri görs en utvärdering av tänkbara svårigheter hos eleven. Detta för att titta noggrannare på elevens begåvning, minne, uppmärksamhet, snabbhet samt exekutiv förmåga.

Därefter får föräldrar, elev och lärare information om eventuella bekymmer som finns och vilket stöd som kan vara nödvändigt i den nya skolsitsen. 

− Det kan vara tufft att komma tillbaka till vardagen, och det är viktigt att följa upp hur det går. Barnen kan ha svårt att hänga med, vara ljudkänsliga och ha svårt att sortera intryck. Men ofta talar de inte öppet om vad som upplevs annorlunda och vi kan då vara en röst för barnen, säger Helena Söderström.

Ibland kan det dock behövas större insatser när inlärningssvårigheterna i skolan blir så stora, som exempelvis i fall med barn med förvärvade hjärnskador efter en cancerbehandling. I det skedet kan en remiss skickas för utredning vid Folke Bernadottes regionhabilitering.

− Vi brukar säga att vi lägger ett pussel här och skapar en helhet utifrån ett team med olika professioner. Det gör att vi får en skräddarsydd rehabilitering för varje barn, säger specialpedagog Cristina Eklund till Barn&Cancer.

Lärarna tar tacksamt emot råden.

Hon förmedlar sedan informationen om elevens situation vidare till läraren.

− Har eleven minnessvårigheter kan en åtgärd vara att läsa mycket korta texter, och förstärka texten bland annat genom samtal, säger Cristina Eklund.

Att arbeta strukturerat med skoluppgifter i kortare pass och få chanser att vila kan vara andra viktigt sätt för att hjälpa eleven.

− Lärarna tar tacksamt emot råden eftersom de flesta inte har kunskap och erfarenhet av elever med förvärvad hjärnskada. Problem med exempelvis minne, exekutiva funktioner och långsamhet i tanken är osynliga svårigheter.

Cristina Eklund menar att det kan vara svårt att förstå att det finns behov av insatser, när problemen inte syns på utsidan.

− Stöd kan vara avgörande för att nå kunskapsmålen, och det behövs oftast hela skoltiden, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons