Annons
Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström. Foto: Magnus Glans

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Publicerad 6 september 2019

Fakta

Stöd till lärare

”Rätt till stöd i skolan för elever med cancer” är ett informationsmaterial som ger konkreta råd och vägleder i skolfrågor för barn och ungdomar med cancer.

Läs mer om materialet här.

Det här är barncancer:

  • Barncancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 14 år. Varje år drabbas drygt 300 barn i Sverige av cancer. Behandlingen varierar mellan ett halvår och två och ett halvt år. I dag räknar läkarna med att 85 procent av barn som drabbas av cancer överlever.
  • Hjärntumörer är den näst vanligaste diagnosen, efter leukemier. Behandlingen är hård och riskerar att lämna spår, särskilt för barn som drabbats av hjärntumör, eftersom både cytostatika och strålbehandling riskerar att skada viktiga strukturer i hjärnan.

Studien i korthet:

  • Av de barn som behandlats för hjärntumör fick en större andel, jämfört med kontrollgruppen, inte betyg i ämnena svenska, matematik och engelska. 
  • De barn som behandlats för hjärntumör fick i snitt lägre betyg än kontrollgruppen. 
  • Drygt 77 procent av barnen som behandlats för hjärntumör blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var drygt 91procent.
  • Allra lägst gymnasiebehörighet hade flickor som behandlats i åldern 6–9 år, där blev 67 procent behöriga till gymnasiet.

Studien jämförde betygen i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 samt behörighet till gymnasiet hos 475 barn födda 1988–1996 som diagnostiserats med en hjärntumör innan de fyllt 15 år, med drygt 2 000 friska barn i en kontrollgrupp.

Studien publiceras senare i höst och har gjorts med hjälp av data från Barncancerregistret och SCB och har finansierats av bland annat Barncancerfonden.

  • Källa: Barn&Cancer

När ett barn drabbas av en svår sjukdom kan det uppstå nya utmaningar i skolmiljön. Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

I början av september presenterades en ny studie från Stockholms universitet som visar att barn som har behandlats för hjärntumör får svårare att klara skolgången – nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet, något som tidningen Barn&Cancer var först med att rapportera om.

Studien visar att de som behandlats för hjärntumörer som barn får sämre betyg och endast 77 procent blir behöriga till gymnasiet. Tittar man på de som inte varit sjuka är det i stället 90 procent som får gymnasiebehörighet.

Malin Lönnerblad.Malin Lönnerblad, doktorand i specialpedagogik och specialpedagog i Neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, står bakom studien.

– Det här är resultat som är viktiga att ta på allvar, det är nästan en fjärdedel som inte blir behöriga till gymnasiet. Det bör ses som en varningsklocka eftersom det här är en växande grupp – fler och fler barn överlever sin cancer och kommer tillbaka till skolan, då kommer de också att behöva mer stöd och resurser, säger hon till tidningen Barn&Cancer.                              

Elever som har gått igenom en cancerbehandling kan möta en rad tuffa moment i skolvardagen som komplicerar skoluppgifter och påverkar inlärningen. Forskningen visar att strålning mot hjärnan exempelvis kan påverka tankehastighet, minne och beslutsförmåga.

Därför är neuropsykologers och specialpedagogers utredningar och råd centrala för att anpassa undervisningen för elever som har genomgått en cancerbehandling.

Det kan vara tufft att komma tillbaka till vardagen, och det är viktigt att följa upp hur det går.

Helena Söderström arbetar som neuropsykolog vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och i hennes uppdrag utreder hon hur skolgången berörs för alla barn som behandlas för hjärntumörer på sjukhuset.

− Jag försöker träffa dem i samband med diagnos och gör därefter uppföljande bedömningar för att se hur vi kan stötta och ge rekommendationer till skolan, säger hon till Barn&Cancer.

Genom ett så kallat testbatteri görs en utvärdering av tänkbara svårigheter hos eleven. Detta för att titta noggrannare på elevens begåvning, minne, uppmärksamhet, snabbhet samt exekutiv förmåga.

Därefter får föräldrar, elev och lärare information om eventuella bekymmer som finns och vilket stöd som kan vara nödvändigt i den nya skolsitsen. 

− Det kan vara tufft att komma tillbaka till vardagen, och det är viktigt att följa upp hur det går. Barnen kan ha svårt att hänga med, vara ljudkänsliga och ha svårt att sortera intryck. Men ofta talar de inte öppet om vad som upplevs annorlunda och vi kan då vara en röst för barnen, säger Helena Söderström.

Ibland kan det dock behövas större insatser när inlärningssvårigheterna i skolan blir så stora, som exempelvis i fall med barn med förvärvade hjärnskador efter en cancerbehandling. I det skedet kan en remiss skickas för utredning vid Folke Bernadottes regionhabilitering.

− Vi brukar säga att vi lägger ett pussel här och skapar en helhet utifrån ett team med olika professioner. Det gör att vi får en skräddarsydd rehabilitering för varje barn, säger specialpedagog Cristina Eklund till Barn&Cancer.

Lärarna tar tacksamt emot råden.

Hon förmedlar sedan informationen om elevens situation vidare till läraren.

− Har eleven minnessvårigheter kan en åtgärd vara att läsa mycket korta texter, och förstärka texten bland annat genom samtal, säger Cristina Eklund.

Att arbeta strukturerat med skoluppgifter i kortare pass och få chanser att vila kan vara andra viktigt sätt för att hjälpa eleven.

− Lärarna tar tacksamt emot råden eftersom de flesta inte har kunskap och erfarenhet av elever med förvärvad hjärnskada. Problem med exempelvis minne, exekutiva funktioner och långsamhet i tanken är osynliga svårigheter.

Cristina Eklund menar att det kan vara svårt att förstå att det finns behov av insatser, när problemen inte syns på utsidan.

− Stöd kan vara avgörande för att nå kunskapsmålen, och det behövs oftast hela skoltiden, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons