joel_granstrom

Joel Granström har arbetat som vägledare i över tio år: ”Det är otroligt viktigt att uppmärksamma alla typer av framsteg”, säger han.

| Foto: Andreas Hillergren
SYV

Så jobbar Joel med vägledning för nyanlända

Vägledning har en avgörande roll för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid. Joel Granström tar sig an uppgiften genom att arbeta med tydliga strategier och undvika krångliga begrepp.
– Det är bättre att inspirera än att informera, säger han.

Vissa dagar hjälper Joel Granström elever som ska lämna språkintroduktionen för inskrivning på Arbetsförmedlingen och ansökan till vuxenutbildningen, andra dagar jobbar han med nyanlända elever och försöker med tolkstöd förklara verksamheten och upprätta en studieplan.

Arbetet som studie- och yrkesvägledare för barn och ungdomar som flyttat till Sverige innebär en rad olika faktorer att ta hänsyn till. Vissa kan varken skriva eller läsa, andra har en gymnasieutbildning med djupare ämneskunskaper.

– Det gäller att vara medveten om vem du har framför dig. Hur gammal är eleven? Har eleven uppehållstillstånd? Hur länge har eleven gått i svensk skola? Har eleven några betyg med sig från hemlandet? Det är bara lite av den information som du behöver ha med dig för att kunna utröna vilken typ av stöd eleven behöver, säger Joel Granström.

Han har arbetat i över tio år som studie- och yrkesvägledare, varav fyra år på språkintroduktionen på Heleneholms gymnasium i Malmö. Den sandfärgade tegelbyggnaden byggdes 1960–1962 och inhyser för närvarade 390 elever. Hans uppgift är att vägleda 250 av dem.

– Många av eleverna har ingenting gemensamt annat än att de är nyanlända. Det är därför otroligt viktigt att uppmärksamma alla typer av framsteg. Ibland kan det kännas nedslående för en elev som knappt har gått i skolan att se klasskompisar rusa genom språkintroduktionen. Som vägledare gäller det då att kliva in och peka på allt det som eleven faktiskt har lärt sig, säger Joel Granström.

Men trots att behovet av vägledning är stort kan det ibland kännas som att beslutsfattare och politiker inte har tänkt igenom vad som ”faktiskt kommer att behövas för att delar av målgruppen ska klara sig på arbetsmarknaden”, fortsätter han och påpekar att det bland annat råder brist på mer praktiskt orienterade utbildningar.

– Är det tänkt att alla ska nå en gymnasieexamen och är man i så fall beredd på att detta för vissa kan ta mycket lång tid? För att kunna ta sig an dessa frågor på ett bra sätt krävs att information och samarbetsvägar mellan alla olika aktörer fungerar. Annars är det lätt att du som vägledare känner dig ensam i din yrkesroll.

Idén om att studie-och yrkesvägledaren i större omfattning ska arbeta med elevhälsa utgör ytterligare ett problem. Enligt Joel Granström är det lika viktigt, om inte viktigare, att ha ett gott samarbete med lärarna för att det ska bli kvalitet i vägledningen.

– Många missförstånd och problem kan undvikas om både lärare och studie-och yrkesvägledare har samma bild av eleven. Det är därför viktigt att hänga med på lärarnas möten och vara en del av deras arbete i stället för att enbart jobba enskilt med eleven, säger han.

Åsa Sundelin.

Åsa Sundelin.

Strategin bekräftas av Åsa Sundelin. Hon är lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och har sin bakgrund inom kunskapsområdet karriärutveckling och vägledning med fokus på studie- och yrkesvägledning som verksamhet och profession.

Hennes avhandling visar att vägledningssamtal är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid; om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

– Nyanlända elever behöver allt stöd de kan få för att skapa sig en karta över sitt nya sammanhang. Det är därför en fördel om vägledare samarbetar med lärare så att man tillsammans kan ge återkommande undervisning om samhällsfrågor som utbildningssystem, arbetsliv, yrken och kvalifikationer, säger Åsa Sundelin.

Tillsammans med Fredrik Hertzberg, docent i pedagogik och lektor vid Stockholms universitet, är hon aktuell med boken ”Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid”. Boken planeras bli klar under våren och är tänkt som kurslitteratur för blivande studie- och yrkesvägledare, men också som stöd för verksamma vägledare.

– Vägledning har en central roll för människor som kommer till Sverige, oavsett ålder, och som ska hitta en framkomlig väg vad gäller utbildning och arbetsliv. Vägledare är en viktig länk mellan individen och det svenska samhället, och behöver ha god förmåga att genomföra dessa samtal. Det finns förstås många likheter mellan denna vägledning och vägledning med elever med svensk bakgrund, men nyanlända elever ställer också vägledare inför särskilda utmaningar som de ”vanliga” vägledningsmodellerna inte ger tillräckligt med stöd för. Boken vill bidra med kunskap till stöd för vägledare i det arbetet, säger Åsa Sundelin.

Enligt de intervjustudier och empiriska studier av samtal som boken bygger på finns många utmaningar i samtalen mellan vägledd och vägledare.

Använd papper och penna för att illustrera det du säger.

En utmaning kan vara att över huvud taget förklara vad studie- och yrkesvägledning handlar om och vad vägledarens uppgift är. Många länder har ingen vägledningsverksamhet och för många elever kan det vara första gången när de möter en vägledare på språk-
introduktionen.

Det kan också handla om språkliga och kunskapsmässiga utmaningar som vägledaren måste lära sig att hantera, berättar Åsa Sundelin.

– Vägledningssamtal med nyanlända handlar ofta om att stödja lärande om svenskt utbildningssystem och arbetsliv. Det kan alltså pågå både ett slags språk-undervisning och samhällsorientering samtidigt i samtalen, vilket är en komplex situation för båda parter.

Även den juridiska och känslomässiga inramningen vara besvärlig. Det kan finnas mycket osäkerhet kring rättigheterna att delta i utbildning och arbetet som den vägledde har, vilket i sig är en påfrestande situation för den vägledde som kan vara svårt att hantera i samtal.

–  Många kan också ha svåra upplevelser med sig både från att ha lämnat sitt land och även i asylprocessen. Att etablera sig i ett nytt land är rent generellt ofta en stor utmaning, oavsett bakgrund. Det innebär ofta ett identitetsarbete för individen som kan vara både kognitivt och känslomässigt påfrestande, säger Åsa Sundelin.

Förutom att ta upp utmaningar som kan uppstå lyfter boken ett flertal strategier som studie- och yrkesvägledare ska kunna använda sig av inför, under och efter samtal.

– Vi tar utgångspunkt i begreppen inkludering och erkännande och föreslår strategier med detta som utgångspunkt. Mina studier visar till exempel att oro för diskriminering i arbetslivet ofta är ett ämne som kommer upp i samtal med vägledningssökande med migrationsbakgrund. Vi föreslår olika sätt att tänka kring och hantera frågor som denna för att vägledare inte ska riskera att bidra ytterligare till stigmatisering av migrationsbakgrund.

Att ta reda på vad eleven vet om vägledning, fortsätter Åsa Sundelin, och att aldrig överskatta tydlighet i samband med vägledningen är ytterligare råd.

– Använd papper och penna för att illustrera det du säger. Tänk: ”hur kan jag stödja ett lärande om detta” – inte ”hur ska jag informera om detta”.

Joel Granström är studie-och yrkesvägledare på språkintroduktionen på Heleneholms gymnasium i Malmö i Skåne.

Joel Granström är studie-och yrkesvägledare på språkintroduktionen på Heleneholms gymnasium i Malmö i Skåne. | Foto: Andreas Hillergren

Det är bättre att inspirera än att informera.

Uppmaningen välkomnas av Joel Granström. För honom är bildstöd ”ett jätteviktigt verktyg” och han använder både böcker och dator för att hjälpa eleven att förstå.

– Sedan är det viktigt att inse att det tar lång tid för eleven att processa det man säger. Ibland kan man nästan se hur kugghjulen snurrar inne i huvudet för att det är ett nytt språk och eleven kan behöva tid att landa.

Oavsett material är det viktigt att hålla samtalen korta och konkreta. Börjar man snärja in sig i krångliga begrepp kan det vara bättre att lägga ner. All information måste inte förmedlas vid ett enskilt tillfälle, poängterar Joel Granström.

– Att hålla det enkelt är bra. Det är bättre att inspirera än att informera. För om man blir inspirerad kommer man själv aktivt att söka upp information för att man är intresserad. Men om man däremot har blivit helt överöst med information är risken att man slår det ifrån sig för att man inte har förstått det.

Framöver hoppas han att samverkan mellan aktörerna i utbildningsväsendet i Malmö ökar.

– Att skapa bättre övergångar mellan grundskola, gymnasium och vuxenutbildning är av stor vikt. Men det är delvis också en systemfråga där jag tror att utbildningsväsendets aktörer skulle behöva använda IT-system där information smidigare kan inhämtas mellan organisationerna. Hellre ett bra IT-system än tre som inte är kompatibla med varandra.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm