pedagogiskinspiration

Felix Unogwu och Rafi Farouq, utbildar skolpersonal på Möllevångsskolan om hur man hanterar radikalisering bland elever.

Fortbildning

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 
– Man märker att det här är ett stort problem och att lärarna behöver ökad kunskap, säger Rafi Farouq.

Utbildning

Utbildningen som Rafi Farouq och Felix Unogwo tillhandahåller omfattar bland annat

  • Faktorerna bakom radikalisering.
  • Formerna av radikalisering där högerextremism, vänsterautonoma grupper och religiös extremism lyftes upp.
  • Vad som gör unga sårbara för extremistiska budskap.
  • Visar på hur unga människors missnöje kan dra in dem i radikala tankebanor och så småningom till våldsamma uttryck för dessa.
  • Att radikalisering är sista anhalt på en resa som börjar tidigt i grundskolan med normbrytande beteenden.
  • Öka lärarnas och personalens kunskap i hur vi upptäcker tidiga tecken på radikalisering.
  • Att öka lärarens medvetenhet om hur extremister kan inrikta sig på sårbara ungdomar.
  • Hur internet och sociala medier spelar roll för att ”grooma” barn och ungdomar.
  • Kriminalitet och koppling till våldsbejakande extremism.
  • Att diskutera med misstänt elev.
  • Föräldrar roll mm.

Behöver ni stöd i skolan kan ni kontakta Rafi Farouq och Rafi Unogwu på Pedagogisk inspiration, Grundskoleförvaltningen – Malmö Stad.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har granskat kommunernas handlingsplaner mot våldbejakande extremism. Resultatet visar att handlingsplanerna inte är en tillräcklig grund för lärare att kunna hantera frågor om ämnet. Verktygen är inte tillräckligt konkreta och i flera kommuner har man kopierat grannkommunens handlingsplan, utan en analys av sin egen kommuns behov och förutsättningar.

Men i Malmö kommun satsar man på att sprida kompetensen i frågan om antidemokratiska beteenden, radikalisering och tendenser till våldsbejakande extremism. Rafi Farouq och Felix Unogwu har båda specialkompetens inom området och har under två års tid utbildat lärare, rektorer och kuratorer i frågorna.

– För två år sedan kontaktades vi av Pedagogisk Inspiration Malmö, och vi fick möjlighet att utbilda skolpersonal i Malmös alla grundskolor, samt 300 rektorer. Efter det blev vi anställda och har sedan dess haft utbildningar för hela elevhälsoteam på närmare 600 personer, säger Rafi Farouq.

Rafi Farouq har arbetat med kriminalitet, avhopparprogram och radikalisering i 18 år, Felix Unogwu är i grunden statsvetare och har jobbat med dessa frågor i 15 år i 22 länder. Tillsammans arbetar de med uppdraget som handlar om att sprida kunskap, skapa och understödja processer och supporta skolorna, samt stärka och arbeta förebyggande med ungdomar direkt.

– Det är svårt för lärare att få tag i praktisk kunskap. Några kan ha läst böcker, men det finns en stor brist på det praktiska. Det är få personer i Sverige som har jobbat med de här frågorna under lång tid, så kompetensen finns i liten grad. Det har också gjorts för lite forskning. Man ser att det är ett stort problem och att lärarna behöver ökad kunskap, säger Felix Unogwo.

De arbetar med både korta och långsiktiga insatser och ger också som rådgivning och stöd för skolpersonal och föräldrar.

– Vi jobbar intensivare i de skolor som är i större behov av vägledning. Där gör vi en analys av hela skolan och ger skolpersonal kunskap och konkreta verktyg för att hantera situationer som rör våldsbejakande extremism. Vi är också med på föräldramöten, säger Rafi Farouq.

Vidare berättar de om lärarens roll i arbetet mot radikalisering.

– Först och främst handlar det om att kunna identifiera och se elever som befinner sig i antidemokratiska tankebanor. Att ha extremistiska åsikter är inte förbjudet, men om det övergår till våldsbejakande tendenser måste man se till att ta det vidare till kuratorn, socialtjänst för inledande samtal, eller till polis om ärendet gått långt. Lärarna har en viktig roll för det förebyggande arbetet i klassrummet, säger Rafi Farouq.

Det finns listor på tecken som kan vara indikatorer på att en elev befinner sig i en radikaliseringsprocess, men enligt Rafi Farouq och Felix Unogwo handlar det om att få en samlad helhetsbild.

– Man måste se över hur eleven verkar må, hur det går i skolan, det sociala livet, om kläder och utseende har förändrats, samt vilka åsikter som det ges uttryck för. Utifrån en helhetsanalys kan man göra en helhetsbedömning, säger Felix Unogwu.

Han tillägger:

– Man ska däremot vara väldigt försiktig med att göra en förhastad bedömning. Det finns fall där lärare kopplar in polis tidigt för att de inte vet vad de ska göra. Känner man sig osäker bör man ta hjälp av en expert. Det måste finnas ett tillitsband mellan eleven och läraren, men när det kommer till en punkt när läraren märker att det kan bli ett hot för andra elever och utgör risk, då borde man börja tänka på att kontakta polisen, säger Felix Unogwu.

Kommentera