helena_wallberg_hand

Helena Wallberg är specialpedagog och författare.

Sambedömning

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Vad innebär egentligen likvärdighet? Och vad av det vi redan gör är sambedömning? För att nå samsyn måste vi börja tolka texter och begrepp tillsammans, menar Helena Wallberg, mångårig lärare och författare.

Steg för steg: Tolka tillsammans och börja sambedöma

Steg 1: Läs tillsammans

  • Tolka styrdokumenten genom att närläsa syftestexter och kunskapskrav. 

Steg 2: Sök efter en helhet

  • Koppla delarna till varandra och hitta en helhet. 
  • Diskutera: hur ni tolkar relationen mellan syftestexten, det centrala innehållet och kunskapskraven?

Steg 3: Tolka elevernas prestationer

  • Ta fram en uppgift, planera undervisning och följ upp elevernas prestationer tillsammans. 
  • Reflektera över hur uppgiften kan kopplas till syftestexter och kunskapskrav. 
  • Fundera över om bedömningssituationen och uppgiften är konstruerade så att de mäter kunskaperna som beskrivs i kursplanen. 
  • Ger de alla elever en rättvis chans att visa sina kunskaper och sitt lärande i relation till kursplanen?

Guiden bygger på material från Pedagogisk Snabbguide 5/2019. Där finns mer att läsa om sambedömning och fler tips från Helena Wallberg.

Att sambedöma med kollegor skapar trygghet för lärare i svåra bedömningsfrågor. Det bidrar också till att likvärdighet och rättssäkerhet för eleven stärks. För organisationens del innebär sambedömning i bästa fall ett kollektivt lärande och en gemensam inriktning i arbetslaget. Men hur kommer man igång?

Helena Wallberg, specialpedagog och författare till ett antal böcker om undervisning, menar att ett sätt vara att gå tillbaka till källorna, det vill säga styrdokumenten:

– Jag tror tyvärr att många lärare inte läser läroplanen, så mitt tips är: läs den ihop! Börja med första kapitlet och sök efter nyckelord- och meningar. Diskutera tillsammans: vad tycker du är en nyckelmening och vad tycker jag? Tänker vi likadant om det som står i texterna? När man tittat på första och andra kapitlet blir det lättare att gå in i det tredje med kursplanerna och se: hur tillämpar vi det här? 

Helena Wallberg jämför med när hon var ny i yrket och menar att lärare har högre krav på sig idag. 

– Då var det ingen som brydde sig om vad jag gjorde. Lärare har av tradition jobbat mycket ensamma. Men så kan vi inte ha det längre. Vi måste börja prata för att nå en samförståelse och komma framåt med likvärdighetsarbetet. 

Kunskapskraven och kursplanerna har ju kritiserats mycket de senaste åren för hur de är formulerade. Vad tänker du om det?

– Ska man kritisera kunskapskraven så ska det göras i relation till helheten och det saknar jag i mycket av den kritik som varit. Kunskapskraven måste läsas i sitt rätta sammanhang, det vill säga kopplade till första och andra kapitlet i läroplanen och till kursplanen som helhet. 

Helena Wallberg menar dock att det är viktigt att fundera över vad betygsmodellen haft för effekt på lärares arbete och på elevers förutsättningar att lära och utvecklas. 

– Jag tror faktiskt inte man har tillämpat den som det var tänkt från början. Och då blir det tokigt. När vi hade otydliga betygskriterier uteblev kritiken, för fältet lämnades öppet för egna tolkningar. Det var ju det som gjorde att det blev olikvärdigt. Men med viljan att tydliggöra kunskapskraven har det också blivit tydligt hur svårt det är att bedöma och sätta fingret på vad som ska bedömas. Just därför ska vi prata mer om detta. 

Du föreslår att kollegor ska läsa och tolka läroplanen tillsammans i något som låter som en workshop. När ska de ha tid med det?

– Under arbetslagsmöten och ämneslagsmöten till exempel. Istället för att ägna massor av tid år så kallade elevärenden kan man viga en del av mötestiden åt detta. Om man utnyttjar den mötestid som redan finns är det lättare att komma igång. Och ta det gärna löpande över flera möten. Det är ingen fara om man inte blir klar, det viktiga är att sätta igång samtalen.  

Är det en stor förändring som ska till?
– Inte nödvändigtvis. Man kan ju utvidga förståelsen för begreppet sambedömning och fundera: vad är det vi redan gör som faktiskt ÄR sambedömning? För även när man hamnar i diskussioner om enskilda elever eller situationer kring elever håller man ju på med en form av sambedömning. Är man överens om vad som hänt och varför? Sambedömning är egentligen en stor del av vårt dagliga arbete.

Kommentera