Annons
Ewa Wikström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är med och leder det fyraåriga forskningsprojekt. Foto: Carina Gran

Så ska lärare orka jobba längre

Publicerad 28 februari 2018

Det behövs nya mönster i arbetslivet om medarbetare ska jobba till 69 års ålder. ​​​​
Professor Ewa Wikström leder ett forskningsprojekt där man har studerat olika metoder för hur arbetslivet kan behålla fler anställda längre upp i åldrarna.

Fakta

Mer om forskningsprojektet:

Forskningsprojektet heter ”Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering”. Studien finansieras av FORTE. Forskargruppen är multidisciplinär och består av forskare på Göteborgs universitet och forskningscentret AgeCap.

Forskargruppen genomför framförallt kvalitativa studier och man kommer under 2018 att publicera resultaten - delrapporter och artiklar. Under 2019 kommer slutrapporten.

Forskarna har tre frågor som man fokuserar på i studien:

•Vill arbetsgivare behålla äldre arbetstagare? 

•Finns det organisatoriska förhållanden på arbetsplatser som gör det möjligt för äldre att fortsätta arbeta?

•Vill äldre arbetstagare faktiskt arbeta längre?

Ewa Wikström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är med och leder forskningsprojektet ”Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering” som är ett fyraårigt forskningsprojekt.

I projektet studerar forskarna åtta stora arbetsgivare, fem offentliga och tre privata. Representanter från organisationerna träffas för att tillsammans med forskarna diskutera frågor runt pensionering, kompetensutveckling och ledarskap.

I forskningen har man inte fokuserat på lärare, men deras studie är relevant för personal i skolan. När det gäller resultat har Ewa Wikström och hennes forskarkollegor hittills sett att behållandet av humankapitalet och bibehållandet av kompetens kräver iterativa processer.

– Det kräver ett nytt tänk och nya mönster om medarbetare ska vilja jobba längre i dag, säger Ewa Wikström.

I forskningsprojektet har det blivit mycket tydligt i att enskilda medarbetare bestämmer sig tidigt när man tänker pensionera sig.

– Vår studie visar väldigt tydligt att det här med pensioneringsfrågor och hur man tänker kring arbetslivet hos den enskilde medarbetaren så startar de funderingarna väldigt tidigt – redan innan man fyller 50 år. Vill arbetsgivarna då jobba för ett förlängt arbetsliv behöver man föra samtal med sina medarbetare, gärna i samband med när en medarbetare anställs, säger hon.

Så det är för sent att diskutera pensionsfrågorna vid 60 års ålder?

– Absolut. Chefer behöver föra samtal kring frågor som har ett längre perspektiv än bara ett eller två år, det är man för dåliga på. Det blir gärna att man sitter med sina medarbetare och pratar ett år framåt och de mer långsiktiga frågorna lämnar man vid sidan om. Men det blir lätt fel då, säger Ewa Wikström.

Lärare kan vara en sådan yrkesgrupp där det generella mönstret är att man vill jobba kvar efter pensionen, visar tidigare studier på området.

– Och det passar ju då den arbetsbristen som är i dag är så påtaglig hos arbetsgivaren och behovet är stort av rekrytering, säger Ewa Wikström.

Frågan om höjda pensionsåldrar har diskuterats i många år. Den 14 december 2017 blev en politisk överenskommelse klar om bland annat en höjning av pensionsåldern i den allmänna pensionen. Överenskommelsen innebär att det ska vara möjligt att ta ut pension först vid 64 år. Samtidigt ska en anställd ha rätt att jobba kvar till 69 års ålder.

Är svensk arbetsmarknad redo då för den nya pensionsåldern?

– Man är nog på väg dit. Fast egentligen har det inte tagit emot på den organisatoriska arenan, utan det är någonting som man i dag mer pratar om i den offentliga debatten. Arbetsgivarna jobbar i dag väldigt mycket med rekryteringsfrågor i relation till bristyrken och i relation till arbetsmiljöfrågor, säger Ewa Wikström.

Det finns ett tryck hos arbetsgivarna i båda frågorna – dels arbetskraftsbristen men också när det gäller arbetsmiljö så finns det höga sjukskrivningstal och en hög personalomsättning.

– Den samlade bilden gör ju att de här frågorna är allt mer aktuella inom organisationerna. Sedan kommer det att ta ett tag innan man har hittat verktygen och sättet att jobba både analytiskt men också vilka åtgärder man skapar.

Vad finns det mer som man måste lyfta för att fler stanna kvar längre i arbetslivet?

– Vår studie visar att om det ska bli någonting av den här frågan, och att den inte bara ska få en marginell effekt, så behöver chefer och arbetsgivaren arbeta betydligt mer med frågan. Framför allt måste det anses vara något positiv att behålla arbetskraften längre, säger Ewa Wikström och tillägger:

– Chefer såsom rektorer behöver till exempel satsa på fortbildning, lärande kring utveckling men också fundera över vad det är för arbetsmiljö som man har i dag i stort.

Är det för dåligt generellt kring arbetsmiljöfrågor i Sverige?

– Ja, absolut. Vi är ovana att göra analyser av de organisatoriska förhållandena och strukturerna. Man har en vana att jobba utifrån ett individperspektiv på arbetsmiljöfrågor, säger Ewa Wikström.

Är det något mer som rektorerna måste lyfta i sina åtgärdsplaner?

– Man behöver se över om det är en bra mix i åldersgrupper på arbetsplatsen. Sedan är det viktigt att hålla igång ett lärande i gruppen så att man får igång lärandet av varandra. Det är typer av åtgärder som man faktiskt direkt kan göra någonting åt, som också kan få en mycket större effekt än vad pensionsutredningens förslag ger. Det är konkret.

När man pratar om åldersfrågor på organisatorisk nivå så tänker man ofta på kompetensfrågor, men man kan också behöva titta på det utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, menar Ewa Wikström.

– Så man inte stirrar sig blind på kompetensfrågan bara. Man behöver jobba mycket mer mångfacetterat i verksamheten med frågorna, inte med enskilda variabler – ta ett större helhetsgrepp.

Ibland kan det räcka med att byta arbetsplats för att få en nytändning och orka jobba längre i arbetslivet.

– Förutsätter vi att man har god hälsa och själv vill jobba vidare i arbetslivet så handlar det om att hitta själv vad man vill lära sig mer om. Man kan behöva hitta nya vägar ibland som skapar stimulans. Våga testa nytt kan göra att man får en nytändning i arbetslivet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons