Annons

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Publicerad 4 april 2018

Fakta

Mer om Språkstörning:

Språkstörning innebär kortfattat att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Det är ungefär lika vanligt som dyslexi, och förekommer uppskattningsvis hos 5–10 procent av befolkningen. I dag finns det omkring 10 000 elever med grav språkstörning i Sveriges grund- och gymnasieskolor, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, men gruppen elever med lättare eller måttliga språkliga svårigheter är ännu större.

Fakta

Om Anna Eva Hallin:

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, postdoktorerar på Karolinska Institutet på enheten för logopedi, och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm. Hennes inriktning är både i kliniskt arbete, undervisning och forskning inom språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. 

Relaterat

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor.
Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.
– Det finns många elever som har behov av hjälp, säger hon.

Stödet till elever med diagnosen språkstörning ser i dag väldigt olika ut beroende på i vilken skola man går. På vissa håll finns det förutsättningar för barn och unga med språkstörning att få det stöd de behöver, medan i andra skolor saknas både kunskap och stöd.

Anna Eva Hallin är utbildad logoped och har doktorerat i USA på New York University med inriktning på just språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. Hon tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

– Elever med språkstörning som går i skolan har under många år varit en grupp som fallit mellan stolarna och kommit i skymundan i Sverige. I USA ligger man betydligt längre fram i både forskning och insatser kring språkstörning hos äldre barn och ungdomar. Där är logopederna en självklarhet i skolan, jämte speciallärare och specialpedagoger. Det är en väldigt stor skillnad, säger Anna Eva Hallin.

Men utvecklingen går åt rätt håll i Sverige och frågan har uppmärksammats betydligt mer bara de senaste åren, menar Anna Eva Hallin.

– Det ligger i tiden på något sätt, säger hon.

Sedan tre år tillbaka skriver Anna Eva Hallin om aktuell forskning och evidens inom ämnet på forskningsbloggen "Språkforskning" och håller i en rad utbildningar och föreläsningar kring språkstörning i skolan.

– Intresset har verkligen vuxit och är i dag jättestort. Den största delen av läsarna på min blogg är nu grundskolelärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, vilket är otroligt roligt, säger hon. 

Men du tycker ändå att man glömmer bort språkstörning i dag?

– Det tycker jag. Även om uppmärksamheten har ökat är det fortfarande så att andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar ändå är mer välkända och får relativt större utrymme och forskningsstöd, trots att språkstörning är till exempel runt tio gånger vanligare än autismspektrumstörning, säger Anna Eva Hallin.

– Dessutom förekommer språkstörning ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, och man kan lätt missa att stötta språket, trots att det kan vara den största orsaken till att en elev har svårt att klara skolan. Det är beklagligt så klart.

Varför glöms språkstörning ofta bort tror du?

– Det tror jag har att göra med att språkstörning är svårt att förstå och att det är knepigt att förstå hur det är att ha svårigheter att bearbeta språket. Vi med typiskt språk tar språket för givet. Sedan syns inte språkliga svårigheter utanpå i skolåldern på samma sätt jämfört med exempelvis beteendestörningar.

Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped

Anna Eva Hallin påpekar hur tufft det är att leva med en språkstörning i dag. De språkliga kraven i skolan är stora och ofta övermäktiga för en elev med språkstörning, både när det gäller att uppfylla målen men även de sociala bitarna och att hänga med i det snabba informationssamhället.

Vad händer med de berörda eleverna om vi inte förbättrar oss i Sverige?

– Det kan leda till utanförskap i vuxen ålder, och viss forskning pekar även på ökad risk för kriminalitet och till exempel depression. Det är många inom kriminalvården som har oupptäckta språkliga svårigheter. Misslyckas man och har svårt med målen och att hitta ett socialt sammanhang så kan det bidra till ett utanförskap. Det skulle skolan kunna hjälpa att överbygga, säger Anna Eva Hallin.

Hur kan vi skapa en bättre skola för barn och ungdomar med språkstörning?

– Det behövs ett språkutvecklande arbetssätt och pedagogik där man tydliggör språket i alla ämnen. Jag tror att vi först måste inse att allt i skolan är språk och att en nedsatt språklig förmåga påverkar de som har svårt att bearbeta språket väldigt mycket. Det behövs ett helhetsgrepp för att vi ska lyckas.

Anna Eva Hallin. Foto: Privat

Anna Eva Hallin tror att vi kan lära mycket av andra länder som USA, England och Australien som ligger före Sverige i vad gäller forskning och praktik kring elever med språkstörning på vissa sätt.

– På många håll finns mycket bättre förutsättningar för ett nära samarbete mellan lärare och logopeder. Det skulle vara väldigt fruktbart om logopeder i en större utsträckning fick vara en del av elevhälsan. Det ska inte ersätta specialpedagogernas kompetens, utan till exempel hjälpa och stötta lärare just i hur man tydliggör språket och hur man kan anpassa sitt språk i undervisningen.

Hon tror att logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan.

– Alla svenska skolor ska ha en logoped. Jag skulle önska att det blev en obligatorisk del i elevhälsan, men på sikt tror jag att det verkligen behövs. Tillsammans med specialpedagoger ska logopeden kunna handleda lärare i ett mer inkluderande arbetssätt för just denna elevgrupp och även andra elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet. Fokus ska inte vara på att diagnosticera, utan på att kartlägga, handleda och stötta: det är lärmiljön som avgör hur stora konsekvenserna av en språkstörning blir, säger Anna Eva Hallin.

Hur långt ligger vi efter USA och andra föregångsländer när det gäller kunskapen om språkstörning?

– Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped, och över hälften av alla amerikanska logopeder arbetar i skolan. Men vi börjar komma ikapp. En bra grund i det här förändringsarbetet är att intresset har ökat och att vi också ser att andelen skollogopeder i Sverige ökar stadigt. Det har hänt mycket jämfört med för tio år sedan. Jag tror och hoppas att inom tio år har alla skolor en logoped i verksamheten, säger Anna Eva Hallin och fortsätter:

– Det som jag däremot inte vill ska hända som jag har sett på många skolor i USA är att logopeden i skolan tar sin logopedklinik och flyttar in den i skolan och bara har individuella behandlingar med elever. För forskningen visar att det absolut finns elever som har behov av detta men man riskerar då också att förlora möjligheten till att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande och som kan gagna alla elever. Man får inte fastna i arbetet på individnivå, utan för att lyckas behöver vi arbeta även på klass- och organisationsnivå – med ett gott samarbete över professionsgränserna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons