Annons

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Publicerad 4 april 2018

Fakta

Mer om Språkstörning:

Språkstörning innebär kortfattat att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Det är ungefär lika vanligt som dyslexi, och förekommer uppskattningsvis hos 5–10 procent av befolkningen. I dag finns det omkring 10 000 elever med grav språkstörning i Sveriges grund- och gymnasieskolor, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, men gruppen elever med lättare eller måttliga språkliga svårigheter är ännu större.

Fakta

Om Anna Eva Hallin:

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, postdoktorerar på Karolinska Institutet på enheten för logopedi, och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm. Hennes inriktning är både i kliniskt arbete, undervisning och forskning inom språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. 

Relaterat

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor.
Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.
– Det finns många elever som har behov av hjälp, säger hon.

Stödet till elever med diagnosen språkstörning ser i dag väldigt olika ut beroende på i vilken skola man går. På vissa håll finns det förutsättningar för barn och unga med språkstörning att få det stöd de behöver, medan i andra skolor saknas både kunskap och stöd.

Anna Eva Hallin är utbildad logoped och har doktorerat i USA på New York University med inriktning på just språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. Hon tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

– Elever med språkstörning som går i skolan har under många år varit en grupp som fallit mellan stolarna och kommit i skymundan i Sverige. I USA ligger man betydligt längre fram i både forskning och insatser kring språkstörning hos äldre barn och ungdomar. Där är logopederna en självklarhet i skolan, jämte speciallärare och specialpedagoger. Det är en väldigt stor skillnad, säger Anna Eva Hallin.

Men utvecklingen går åt rätt håll i Sverige och frågan har uppmärksammats betydligt mer bara de senaste åren, menar Anna Eva Hallin.

– Det ligger i tiden på något sätt, säger hon.

Sedan tre år tillbaka skriver Anna Eva Hallin om aktuell forskning och evidens inom ämnet på forskningsbloggen "Språkforskning" och håller i en rad utbildningar och föreläsningar kring språkstörning i skolan.

– Intresset har verkligen vuxit och är i dag jättestort. Den största delen av läsarna på min blogg är nu grundskolelärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, vilket är otroligt roligt, säger hon. 

Men du tycker ändå att man glömmer bort språkstörning i dag?

– Det tycker jag. Även om uppmärksamheten har ökat är det fortfarande så att andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar ändå är mer välkända och får relativt större utrymme och forskningsstöd, trots att språkstörning är till exempel runt tio gånger vanligare än autismspektrumstörning, säger Anna Eva Hallin.

– Dessutom förekommer språkstörning ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, och man kan lätt missa att stötta språket, trots att det kan vara den största orsaken till att en elev har svårt att klara skolan. Det är beklagligt så klart.

Varför glöms språkstörning ofta bort tror du?

– Det tror jag har att göra med att språkstörning är svårt att förstå och att det är knepigt att förstå hur det är att ha svårigheter att bearbeta språket. Vi med typiskt språk tar språket för givet. Sedan syns inte språkliga svårigheter utanpå i skolåldern på samma sätt jämfört med exempelvis beteendestörningar.

Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped

Anna Eva Hallin påpekar hur tufft det är att leva med en språkstörning i dag. De språkliga kraven i skolan är stora och ofta övermäktiga för en elev med språkstörning, både när det gäller att uppfylla målen men även de sociala bitarna och att hänga med i det snabba informationssamhället.

Vad händer med de berörda eleverna om vi inte förbättrar oss i Sverige?

– Det kan leda till utanförskap i vuxen ålder, och viss forskning pekar även på ökad risk för kriminalitet och till exempel depression. Det är många inom kriminalvården som har oupptäckta språkliga svårigheter. Misslyckas man och har svårt med målen och att hitta ett socialt sammanhang så kan det bidra till ett utanförskap. Det skulle skolan kunna hjälpa att överbygga, säger Anna Eva Hallin.

Hur kan vi skapa en bättre skola för barn och ungdomar med språkstörning?

– Det behövs ett språkutvecklande arbetssätt och pedagogik där man tydliggör språket i alla ämnen. Jag tror att vi först måste inse att allt i skolan är språk och att en nedsatt språklig förmåga påverkar de som har svårt att bearbeta språket väldigt mycket. Det behövs ett helhetsgrepp för att vi ska lyckas.

Anna Eva Hallin. Foto: Privat

Anna Eva Hallin tror att vi kan lära mycket av andra länder som USA, England och Australien som ligger före Sverige i vad gäller forskning och praktik kring elever med språkstörning på vissa sätt.

– På många håll finns mycket bättre förutsättningar för ett nära samarbete mellan lärare och logopeder. Det skulle vara väldigt fruktbart om logopeder i en större utsträckning fick vara en del av elevhälsan. Det ska inte ersätta specialpedagogernas kompetens, utan till exempel hjälpa och stötta lärare just i hur man tydliggör språket och hur man kan anpassa sitt språk i undervisningen.

Hon tror att logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan.

– Alla svenska skolor ska ha en logoped. Jag skulle önska att det blev en obligatorisk del i elevhälsan, men på sikt tror jag att det verkligen behövs. Tillsammans med specialpedagoger ska logopeden kunna handleda lärare i ett mer inkluderande arbetssätt för just denna elevgrupp och även andra elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet. Fokus ska inte vara på att diagnosticera, utan på att kartlägga, handleda och stötta: det är lärmiljön som avgör hur stora konsekvenserna av en språkstörning blir, säger Anna Eva Hallin.

Hur långt ligger vi efter USA och andra föregångsländer när det gäller kunskapen om språkstörning?

– Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped, och över hälften av alla amerikanska logopeder arbetar i skolan. Men vi börjar komma ikapp. En bra grund i det här förändringsarbetet är att intresset har ökat och att vi också ser att andelen skollogopeder i Sverige ökar stadigt. Det har hänt mycket jämfört med för tio år sedan. Jag tror och hoppas att inom tio år har alla skolor en logoped i verksamheten, säger Anna Eva Hallin och fortsätter:

– Det som jag däremot inte vill ska hända som jag har sett på många skolor i USA är att logopeden i skolan tar sin logopedklinik och flyttar in den i skolan och bara har individuella behandlingar med elever. För forskningen visar att det absolut finns elever som har behov av detta men man riskerar då också att förlora möjligheten till att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande och som kan gagna alla elever. Man får inte fastna i arbetet på individnivå, utan för att lyckas behöver vi arbeta även på klass- och organisationsnivå – med ett gott samarbete över professionsgränserna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarfortbildning

Satsning i utsatta områden ska lyfta lärare kollegialt

Fortbildning

Nytt riktat stöd till lärare i utsatta områden.

Annons
Annons
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons