Annons
Susanne Svensson har arbetat som studie- och yrkesvägledare på Gotland sedan 2012. Foto: Linnea Ronström

Så skapades syv-lyftet på Gotland

Publicerad 19 februari 2020

Fakta

Så är studie- och yrkesvägledarna fördelade på Gotland

  • 7 (av 31) kommunala grundskolor: 6 syv
  • 2 Fristående grundskolor: 1 syv
  • 1 Särskola/särgymnasie: 1 syv
  • 1 kommunalt gymnasium: 5 syv
  • 1 fristående gymnasieskola: 1 syv
  • Vuxenutbildningen: 3 syv
  • Kommunala aktivitetsansvaret (KAA): 1 syv
  • Gotlands Folkhögskola: 1 syv
  • Uppsala universitet: 2 syv
  • Arbetsförmedlingen: 1 syv

Invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning:

  • 2016: Riket 42% – Gotland 34%
  • 2017: Riket 42,5% – Gotland 34,8%
  • 2018: Riket 43,2% – Gotland 35,3%

Källa: Region Gotlan

Andelen elever med gymnasieexamen efter fyra år (kommunala gymnasieskolan):

  • 2016: Riket 69,7% – Gotland 66%
  • 2017: Riket 69,6% – Gotland 71,5%
  • 2018: Riket 70,5% – Gotland 68,4%
  • 2019: Riket 69,9% – Gotland 68,2%

(År 2017 hade man lyft ut de nyanlända eleverna ur statistiken)

Källa: Kolada

Projektet ”Kompetenta Gotland”

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens projekt omfattar fyra delaktiviteter:

  •  Skola och arbetsliv,
  •  Teknikcollege/Vård- och omsorgscollege,
  •  Strukturer för yrkeshögskoleutbildningar
  •  Forskarstöd/forskningsöversikt

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön. Inom utbildningssektorn har alla ansvar för elevernas framtid efter skolan – vilket bidrar till att studie- och yrkesvägledarna inte står ensamma.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

Med en budget på 8,4 miljoner kronor ska Region Gotland försöka höja utbildningsnivån och stärka kompetensförsörjningen på ön. Statistik visar nämligen att Gotland har en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. Andelen elever som inom fyra år tog gymnasieexamen 2016 var 66 procent, jämfört med rikets 69,7 procent. Och andelen gotlänningar som gick en eftergymnasial utbildning, samma år, låg på 34 procent jämfört med rikets 42 procent.

Med tanke på regionens utsatta läge så får skillnaden extra stor betydelse. Den lägre utbildningsnivån smittar av sig på arbetslivet som uppger att det största hindret för tillväxt på Gotland är just kompetensbrist. 

– Eftersom det är en ö så kan vi inte, som andra regioner, förlita oss på pendlarna, förklarar Susanne Svensson som är projektanställd som verksamhetsutvecklare inom skola/arbetsliv.

2016 blev utbildnings- och arbetslivsförvaltningen beviljat medel från Tillväxtverket för att genomföra projektet ”Kompetenta Gotland”.

Susanne Svensson har arbetat som studie- och yrkesvägledare på Gotland sedan 2012, men under projektets tre år är hon tjänstledig från sin ordinarie tjänst.

Projektet vill, med hjälp av olika aktiviteter som stärker studie- och yrkesvägledningen i skolan samt ökade kontakter mellan skola och arbetsliv, bidra till att fler klarar grund- och gymnasieskolan. Ett av målen är att det inte bara är studie- och yrkesvägledarnas ansvar att eleverna får den kunskap de behöver inför framtida yrkesval och vidare studier.

– Hela skolgången är ju yrkesförberedande, eleverna är trots allt på väg till arbetslivet och alla inom skolan har ett ansvar att förbereda dem för detta, säger Susanne Svensson.

Det handlar inte bara om att alla inom skolan ska vara engagerade, utan det gäller även skolans alla stadier.

– Ju tidigare vi kommer in till eleverna desto bättre tror jag att det kan bli, förklarar Susanne Svensson.

Det känns som att vi blivit ännu mer stärkta av varandra genom det här projektet.

I praktiken har projektet fram till våren 2020 handlat om en rad insatser på olika nivåer.

Det har hållits fortbildningsdagar för pedagoger från förskolan upp till vuxenutbildningen, där två olika materialboxar har delats ut.

– Det är en startbox för varje skola i deras arbete kring studie- och yrkesvägledning, berättar Susanne Svensson och fortsätter:

– För förskolorna hade boxen lite annat innehåll med mer fokus på högläsningsböcker för de allra minsta kring genusperspektiv och yrke plus böcker kring barn-konventionen.

Till grundskolan, gymnasierna och vuxenutbildningen innehöll boxen böcker, praktiskt material och en pärm med olika övningar.

– Det handlar om att få fler intresserade och engagerade i studie- och yrkesvägledning på deras respektive skola, säger Susanne Svensson.

Inom Region Gotland arbetar 18 studie- och yrkesvägledare. De arbetar i en egen organisation, med en egen chef, och träffas en gång i månaden.

– Det känns som att vi blivit ännu mer stärkta av varandra genom det här projektet och tydligare kan se vad vi kan göra tillsammans, berättar Susanne Svensson.

Traditionellt har studie- och yrkesvägledarens arbete varit ett ensamarbete och det är en utmaning som projektet har försökt förändra. Tidigare har de oftast bara kopplats in i samband med gymnasievalet eller praktik- och prao-perioden, men nu har Susanne Svensson arbetat för att lärarna vid varje lektion ska fundera på hur och om det är möjligt att koppla studie- och yrkesvägledning till varje lektionstillfälle.

– Och nu börjar vi se att lärarna vill samarbeta mer. Vi önskar att lärarna ska fråga sig: Vad i det här kapitlet eller området kan kopplas till arbetslivet? säger hon och betonar att det inte ska vara mer jobb för lärarna, utan ses som ett komplement till det som ändå görs.

– Det kan bli ett roligt samarbete, betonar Susanne Svensson.

Lotta Nilsson (till höger) på vuxenutbildningen deltar i ”Kompetenta Gotland” tillsammans med Susanne Svensson.

Hon vill lyfta fram ordet ”valkompetens”. Om eleven vet var han eller hon står, vad den kan och vad det finns att välja mellan så har eleven lättare att fatta ett beslut som passar honom eller henne.

– Då kan vi ha elever som gör egna medvetna val. Det är annars så lätt att anpassa sina val efter vad andra tror och tycker och då kan det vara svårare och ta längre tid att hitta rätt, säger Susanne Svensson.

Detta innebär att eleverna måste få en möjlighet att tidigt bilda sig en uppfattning om arbetsmarknaden och sin egen kunskap om sig själva.

– Det har länge varit en stor utmaning att vi kommer in för sent till eleverna. Vi möter dem oftast första gången på högstadiet, men vi vill nå lägre ner i åldrarna och även finnas för pedagogerna som stöd i skolornas studie- och yrkesvägledning i undervisningen, säger Susanne Svensson.

Det ställer också högre krav på skolorna, att de håller sig informerade om den aktuella arbetsmarknaden. Där kan studie- och yrkesvägledarna finnas till hjälp.

– För arbetsmarknaden förändras hela tiden, och vi måste fråga oss vilken framtid dagens elever går till mötes.

Inom ramen för projektet har man också försökt hitta nya samverkansformer mellan skola och arbetsliv. Gotland är en av de regioner som aldrig tog bort arbetsplatspraktiken för årskurs åtta och nio, som nu är obligatorisk igen. Genom projektet försöker de vidareutveckla praktiken och även hitta nya, och de så kallade osynliga, jobben. Regionens prao-samordnare har haft 40 procent av sin arbetstid till projektet. Även tio pedagoger har haft tio procent vardera av sin arbetstid. 

– Det har varit en bra idé, vi har bildat ett nätverk av lärare som jobbat med att testa olika idéer i sin undervisning, berättar Susanne Svensson.

På det här sättet vill vi mäta elevens upplevelse.

För alla lärare inom Region Gotland har man inom projektet också tagit fram en idébank på intranätet och länkat till regionens arbetsplan för studie- och yrkesvägledning.

– Det är en uppdaterad sida med tips, filmer, och annat material tillgängligt. En sorts klickbara lektionsförslag, berättar hon.

Dessutom har projektet i samverkan med studenter vid Uppsala universitet utvecklat en app där elever får frågor om sin studie- och yrkesvägledning.

– Tidigare har vi inte tittat på vad eleverna har fått med sig av studie- och yrkesvägledningen under sin skoltid. På det här sättet vill vi mäta elevens upplevelse, förklarar Susanne Svensson.

Nu står de inför projektets sista period och Susanne Svensson tycker sig kunna se början till en förändring. Men hon förväntar sig inte att projektet redan nu ska ge ett tydligt resultat.

– Jag tror man ska se långsiktigt på det här, resultatet ser vi kanske först om tre år till fem år, säger hon.

Statistik visar dock på en ökning, både vad gäller eftergymnasial utbildning och slutförd gymnasieutbildning. Andelen gotlänningar som har eftergymnasial utbildning och har ökat från 34 procent 2016 till 35,3 procent 2018, enligt Region Gotland.

– Vi hoppas att vi inte halkar tillbaka efter projektets slut utan att viljan finns kvar på skolorna och att rektorerna fortsätter driva på det här samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna, avslutar Susanne Svensson. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons