partier_skola
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Vilka är skolans största långsiktiga problem och vad gör partierna för att förbättra dessa? Skolvärlden frågade riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner just dessa frågor. Här är deras svar. 

Daniel Riazat, Vänsterpartiet

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Bristen på likvärdighet och jämlikhet. Svensk skola har utsatts för många problem sedan införandet av vinstjakt till storföretag och riskkapitalbolag, orättvis finansieringsmetod, även kallad skolpeng, segregerande skolvalssystem och kommunalisering. Mindre likvärdighet, större skolsegregation och stora jämlikhetsproblem har blivit ett faktum. Bristen på likvärdighet i utbildningen är i allra högsta grad en fråga om demokrati och makt. Dessa problem kommer tyvärr att öka om det inte finns en politisk majoritet för att förändra systemet inom en snar framtid. 

– Lärarförsörjningen/personalförsörjningen. Det råder en stor brist på lärare och pedagoger i svensk förskola, skola och fritidshem. Bristen på behörig personal gör att det i praktiken är möjligt att som obehörig få jobba flera år i sträck på samma skola eller förskola. Men faktum är att problemen är mångsidiga. Tusentals behöriga lärare har sökt sig till andra yrken utanför skolan och sjuktalen är höga.

– Skolan är Sveriges största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta avseende arbetsmiljön. Det finns få yrkesgrupper som skulle tänka sig att arbeta under förhållanden som skolans personal (ofta kvinnor) tvingas göra. Stora mängder administration, för få kollegor och icke anpassade lokaler är bara några av de saker som hör till vardagen för lärarna och andra yrkesgrupper som arbetar i skolan. 

– Underfinansiering. Nedskärningarna i den offentliga sektorn i början av 1990-talet dränerade den allmänna skolans resurser. Läget förbättrades något, men de senaste åren har vi återigen kunnat vittna om stora nedskärningar, som ofta döljs bakom finare etiketter som ”effektiviseringar”.

– 2018 gjordes det nedskärningar i 260 av landets 290 kommuner vad gällde skolans finansiering. 2019 och 2020 har nedskärningarna fortsatt. Detta leder till färre behöriga anställda, sämre arbetsmiljö, sämre tillgång till elevhälsa och därmed större problem med psykisk ohälsa. Allra mest innebär det sämre skolgång för de barn som är i behov av mest stöd. 

Vad gör Vänsterpartiet för att förbättra skolan på dessa områden? 

– Elever ska inte behandlas som kunder och utbildning ska inte ses som en handelsvara. Vi anser att de enda fristående aktörer som ska tillåtas är sådana som drivs utan vinstsyfte. Inte heller ska det vara tillåtet för riskkapitalbolag att äga verksamheterna. Kommunerna ska ha möjlighet att säga nej till etablering av nya fristående förskolor och skolor, samt ha rätt att betala lägre belopp per barn/elev till privata utförare eftersom de inte har samma skyldighet att ordna utbildning för alla.

– För att skapa en likvärdig skola behöver skolan befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval, samt få en likvärdig ekonomi genom ett statligt ekonomiskt ansvar där resurser fördelas efter behov. Vi arbetar också för att byta ut skolpengen till en mer rättvis resursfördelning som utgår ifrån de faktiska behoven. 

Vi vill avskaffa förstelärarereformen.

– Det finns inte enbart en åtgärd för att lösa problemet med skolans lärar- och personalförsörjning. Vänsterpartiet arbetar bland annat för att arbetsmiljön i skolan ska förbättras. För att lyckas med det behöver det bland annat satsas på en utbyggd elevhälsa. Idag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överarbetade lärare.

– Vi driver även frågor för att få tillbaka lärare som lämnat skolvärlden samt få fler att vilja bli lärare. Vi menar att den som väljer att fortsätta arbeta som lärarvikarie under flera år också har kapaciteten att klara av att ta en lärarexamen. Exempelvis så vill införa den så kallade Dalamodellen på nationell nivå. Modellen innebär en ny utbildningsform där till exempel lärarstuderande får en anställning med lön, samtidigt som de studerar. Utöver det så vill vi avskaffa förstelärarereformen.

– Vi har vid flertal tillfällen förhandlat fram extra miljarder till kommunerna, bland annat för att se till att skolor och förskolor ska ha de resurser som behövs. Som oppositionsparti är det inte alltid lätt att styra hur finansieringen blir, men vi fortsätter att driva frågan om större finansiering av skolan. När vi ser att så många skolhuvudmän inte lyckas med de kortsiktiga budgetramarna år efter år så är det självklart för oss att också ifrågasätta själva budgetramarna.

– Med en statlig styrning av skolan, utan vinstjakt och bättre finansieringsmodell så kan vi såväl se till att resurser som försvinner till skatteparadis kommer tillbaka till elever och personal samt se till att öka budgeten för skolväsendet.

Gunilla Svantorp, Socialdemokraterna

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Ojämlikhet och bristande likvärdighet. Enligt skollagen ska skolan vara likvärdig och skolan ska kompensera för elever olika bakgrund och förutsättningar. Vi ser att kunskapsresultaten ökar, men att likvärdigheten står och stampar.

– Att öka likvärdigheten i skolan så att alla barn och unga får en bra start och goda förutsättningar vidare i livet är vår viktigaste utmaning för framtiden. Idag ser vi att det finns oacceptabla skillnader i vilka möjligheter barn och unga har för att klara skolan. Om man klarar skolan eller inte ska inte bero på vilka föräldrar man har utan alla ska få samma möjligheter i livet. 

– Kompetensbrist på lärare och tung arbetsbelastning. För många lärare, skolledare och andra medarbetare inom skolvärlden har Coronapandemin medfört en extremt tung arbetsbelastning och ett stort ansvar. Lärare uppges slå knut på sig själva för att kunna sköta undervisning på distans och i klassrummet utan att samtidigt gå emot

– Folkhälsomyndighetens rekommendationer, skollag eller betygskrav. Ett långsiktigt arbete behövs både för att förbättra arbetsmiljön och samtidigt skapa bättre möjligheter för professionell utveckling och kollegialt lärande som gör läraryrket mer attraktivt och möter lärarbristen. 

– Skolmarknaden driver på ojämlikheten. Idag har vi ett skolsystem som förstärker skolsegregationen istället för att minska den. Skolan har blivit en marknad som driver på ojämlikheten och sorterar elever. Skolan ska inte vara en handelsplats för skolpeng där vissa skolor kan bedriva vinstjakt genom att se till att ha lättare elevunderlag men ändå få samma resurser. 

Vad gör Socialdemokraterna för att förbättra skolan på dessa områden? 

– Skolan måste bli bättre på att kompensera för ojämlika förutsättningar. Mer resurser ska riktas dit de behövs som mest. Vi har infört ett likvärdighetsbidrag som omfattar 4,9 miljarder och som vi vill fortsätta bygga ut. Bidraget ökar till 6,2 miljarder 2021.

– Vi vill ha en skola som är starkast där utmaningarna är som störst och därför satsar vi särskilt på att öka stödet till skolor och förskolor och vi har ökat resurserna för att anställa erfarna lärare i utsatta skolor. Vi ser hur kunskaperna har förbättrats i samtliga ämnen sedan 2012. Under 1900-talet lyckades vi skapa ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen!

Skolvalet behöver moderniseras.

– Alla barn ska möta behöriga lärare oavsett vart i landet man bor. Lärarna är nyckeln för att skapa studiero och högre kunskapsresultat. Men då måste vi från samhället se till att de får fler kollegor och ger dem tillit, bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

– Mer än 30 000 fler lärare arbetar i skolan idag jämfört med när regeringen tillträdde. Vi har satsat på lärarutbildningen, högre löner och fler lärarassistenter. Bättre kompetensutveckling är nödvändigt om svensk skola åter ska bli den mest högpresterande och jämlika i världen. Därför vill vi nu införa ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.

– Skolvalet behöver moderniseras så att det blir fritt och rättvist för alla elever. Idag bidrar det till ökad segregation och ojämlikhet. Kötid är ett exempel på urvalsmekanism som behöver tas bort eftersom det på ett orimligt sätt sorterar och missgynnar elever som inte har föräldrar som ställt sina barn i kö redan på BB eller som flyttat över lands- eller kommungränser. Reglerna för finansiering och etablering bidrar också till att möjliggöra den vinstjakt som måste stoppas. Här måste skolpengen reformeras så att den fördelar resurser utifrån behov. Kommunerna och det offentliga ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar av friskolor. 

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu?

– Av alla problem som överskuggar svensk skola är ordningsfrågan, kunskapsutvecklingen och läraryrkets status de i särklass främsta områdena som kräver förändring. 

– Sverige är ett litet, exportberoende land och är i allra högsta grad beroende av en hög kunskapsnivå för att konkurrera med andra länder. Detta ställer stora krav på undervisningen. De senaste årtiondenas experimentverkstad i skolvärlden har successivt raserat svensk skolas status och anseende. I kombination med en misslyckad och havererad migrationspolitik har svensk skola på några årtionden förvandlats från att vara kunskapsutvecklande till att bli ett stort integrationsprojekt. 

– Lärare får idag ägna mycket tid åt att få lugn och ro i klassrummen. Samtidigt upplever de ofta svag uppbackning när upprättandet av ordning ställs på sin spets. Mobbning är vardag i skolan och alltför många elever säger att de inte kan tillgodogöra sig utbildningen på grund av allt stök. Det är också de elever som är i allra störst behov av hjälp som drabbas av detta. 

– Den politiska diskussionen har alltför mycket riktats mot driftsformer snarare än att reflektera över innehållet i och genomförandet av utbildningen. Idag lämnar nästan var fjärde elev grundskolan utan behörighet till gymnasiala studier och yrkesutbildningar lyckas inte – trots goda framtidsutsikter – attrahera tillräckligt många elever. De individuella programmen växer och leder heller inte till önskade resultat. Alltför många elever har svårt att hänga med i skolan, då de saknar tillräckliga språkkunskaper. Det krävs ett tydligare fokus på just kunskapsuppdraget.

– Läraryrkets status har sjunkit kraftigt sedan 1960-talet. Lärarutbildningarna lyckas inte rekrytera de allra bästa studenterna, mycket beroende på att lärarrollen kraftigt försvagats och utvecklats till att bli mer av en slags extra socialsekreterare än kunskapsförmedlare. Innehållet i lärarutbildningen är kraftigt ifrågasatt och är också föremål för diverse experiment som till exempel genuspedagogik. 

Vad gör Sverigedemokraterna för att förbättra skolan på dessa områden? 

– För att komma tillrätta med ordningsproblemen vill vi införa ett system med jourklasser/jourskolor, dit den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan. Det är viktigt att övriga elever ges en rimlig möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. Vi vill också införa ordningsomdömen samt stärka lärarnas befogenheter för att upprätthålla ordningen. Avvisning och kvarsittning ska vara instrument som inte ska behöva ifrågasättas. Lärarna ska känna sig trygga i att det är de som bestämmer i klassrummet. Vi vill därför även avskaffa Barn- och elevombudet, som ständigt sätter käppar i hjulet för lärare som upprätthåller ordning. 

Vi vill införa ordningsomdömen.

– Sverigedemokraterna anser att grundskolan helt och hållet måste fokusera på faktakunskaper. De senaste årtiondenas experimentverkstad måste få ett slut. Den hederliga katederundervisningen måste tillbaka och kraven och förväntningarna på eleverna bli tydligare. Vi motsätter oss läxfria skoldagar och anser att lov- och sommarskolor för dem som inte når målen måste komma betydligt tidigare i skolåren. Vi är också positiva till att barn som inte bedöms vara redo för högre årskurs får gå om skolåret.

– Elever som inte behärskar svenska språket ska gå i förberedelseklass till dess att de kan tillgodogöra sig undervisningen i vanlig klass. Modersmålsundervisningen ska avskaffas – det är viktigare att stärka kunskaperna i svenska språket. Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas så att elever hamnar på rätt utbildningar. 

– Avslutningsvis vill vi reformera lärarutbildningen helt och hållet och skala bort pedagogiska inslag som inte är förknippade med kunskapsutveckling. Lärarlönerna måste också höjas för att kunna rekrytera de bästa studenterna. Vi vill se fler karriärmöjligheter för lärarna och mer kontinuerlig vidareutbildning i ämnesområdet. Vi vill renodla lärarrollen genom att anställa mer kringpersonal.

Kristina Axén Olin, Moderaterna

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Det finns stora problem med kvalitetsskillnader i svensk skola och ett flertal skolor som brottas med en stor andel elever som inte når målen. Mer än var fjärde elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Barn från studieovana hem och barn med utländsk bakgrund klarar skolan mycket sämre än andra barn. Sverige har högst skillnad i hela Europa mellan den som är född i Sverige, och den som invandrat hit. Samtidigt har grundskolan i Sverige ett helt år färre undervisningstimmar än snittet i Europa.

– Lärarbristen är stor och slår särskilt hårt mot skolor i utsatta områden, där erfarna och skickliga lärare behövs som mest. Ledarskapet brister på många skolor och rektorer stannar i snitt bara två år på en skola. 

– Vi har omfattande brister i trygghet och studiero, vilket gör både lärare och elevers arbetsmiljö ohållbar. Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för repressalier. Svenska lärare upplever inte att de har rätten på sin sida. Så kan det inte fortsätta.

Vad gör Moderaterna för att förbättra skolan på dessa områden? 

– För att komma tillrätta med de stora kvalitetsskillnaderna vill moderaterna se till så att vi redan tidigt satsar på barnen. Tidiga insatser och rätt stöd gör skillnad. Forskning visar också att utökad undervisningstid har goda effekter på kunskaperna och därför vill vi införa en timmes mer undervisning per dag på lågstadiet med fokus på svenska och matematik.

– Alla elever ska erbjudas läxhjälp och de som inte klarar skolan ska gå i lovskola eller läsa om årskursen. Vi ser också problem med våra långa sommarlov. Vi vill skärpa kvalitetskontrollen av alla skolor i Sverige. Skolinspektionen måste snabbare och effektivare kunna agera när oegentligheter uppdagas. Vi vill också införa årliga kvalitetsmätningar för alla skolor där skolors progression kan jämföras över tid och med varandra.

Vi ser problem med våra långa sommarlov.

– Dessa insatser förutsätter fler lärare. Moderaterna vill satsa på lärarutbildningen för att höja kvaliteten och se till att blivande lärare får mer undervisning. Vi vill förkorta KPU så att redan färdiga akademiker snabbt ska kunna läsa in det som krävs för att kunna arbeta som lärare. Rektorer spelar också en avgörande roll för skolan. Därför vill vi att rektorsutbildningen byggs ut och förbättras med starkare fokus på ledarskap.

– Moderaterna vill återställa ordningen på svenska skolor. Vi vill skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf och ge rektorn en tydlig skyldighet att upprätthålla ordning. Enligt dagens skollag ska ordningsreglerna utarbetas under medverkan av eleverna. Det vill vi förändra. Vi vill stärka lärarens auktoritet så att det inte råder någon tvekan om vem som bestämmer i klassrummet och på skolan. Skollagen måste ändras och förtydligas så att lärare och rektor får mandat att agera.

Annika Hirvonen Falk, Miljöpartiet

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Ojämlikheten är skolans största problem. Dessutom har vi stora problem med skolsegregation och lärarbrist. Från Pisa och andra undersökningar har vi sett att resultaten i den svenska skolan totalt sett stiger. Samtidigt är skillnaderna mellan olika skolor och elever jättestora och minskar inte.

– Ojämlikheten och segregationen i skolan är inte bara stora problem för skolan, utan för hela samhället. Skillnaderna i slutbetyg, behörighet till gymnasiet och undervisningskvalitén skiljer sig för mycket åt mellan olika skolor och elever. Som ett exempel saknar var tredje pojke i Sveriges utsatta områden behörighet till gymnasiet. Detta är mycket allvarligt eftersom den som inte har en gymnasieexamen löper mycket högre risk att bli arbetslös. 

– Vi har tidigare haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen, dit ska vi tillbaka. Samtidigt ska vi se alla individer och deras förutsättningar i skolan på ett sätt vi kanske inte gjorde förut.

– Statens inflytande över skolan behöver bli större, men att skolan är jämlik betyder inte undervisningen inte ska anpassas till enskilda barns förmågor och förutsättningar eller att vi inte kan ha olika pedagogik eller driftsformer. Däremot måste vi se till att resurser fördelas efter behov och att vinstintresset utmönstras ur skolsystemet. 

– Miljöpartiet strävar efter en skola som jämnar ut skillnaderna i livschanser. Var man bor och vilken utbildning och bakgrund ens föräldrar har ska inte sätta ramarna för ens möjligheter. Som det är idag riskerar dock skolan tyvärr många gånger istället förstärka de skillnaderna. Att vi inte lyckats med detta hittills tror jag, tyvärr till stor del bottnar i oförmågan att skapa ett rättvist skolval. Där är det viktigt att vi är öppna för att göra de förändringar som krävs.

– Ett tredje långsiktigt problem är lärarbristen. År 2025 beräknas Sverige sakna mer än 65 000 lärare. Får vi inte bukt med lärarbristen riskerar den att förstärka segregationen och ojämlikheten ytterligare. Att vi har tillräckligt mycket lärare och andra vuxna i skolan är en förutsättning för en bra utveckling i skolan.

Vad gör Miljöpartiet för att förbättra skolan på dessa områden?

– Miljöpartiet har länge jobbat utifrån utgångspunkten att alla skolor ska vara bra skolor. Under förra mandatperioden initierade vi därför ett flertal reformer, som fortfarande pågår, för att stärka upp de skolor som behöver det mest och minska ojämlikheten och segregationen mellan skolor. Detta gjorde vi bland annat dels genom det så kallade likvärdighetsbidraget och dels genom Samverkan för bästa skola. 

Statens inflytande över skolan behöver bli större.

– För att skapa långsiktiga systemförbättringar arbetar vi nu med att genomföra Skolkommissionens förslag med bland annat regionaliserade skolmyndigheter samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer. Vi jobbar också med Björn Åstrands förslag för en mer likvärdig skola, med förslag om bland annat göra skolvalet mer rättvist för alla.

– Sedan MP/S-regeringen tillträdde 2014 har vi ökat antalet platser på lärarutbildningen och antalet anställda i skolan har ökat med 30 000. Vi behöver dock göra mycket mer för att möta lärarbristen. Mycket handlar om att göra läraryrket mer attraktivt. Här är införandet av ett professionsprogram centralt.

– Utökade möjligheter till kompetensutveckling och tydligare karriärutveckling är viktiga byggstenar för att göra yrket mer attraktivt. Inom januariavtalet är vi även överens om att reformera lärarutbildningen så kraven på utbildningen skärps, fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar.

– Vi vill också att förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas. Liksom att längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt ska också förbättras. 

Roger Haddad, Liberalerna

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu?

– Kunskapsresultaten. Vi såg redan 2019 att 17 600 elever lämnade grundskolan utan fullständiga betyg, en ökning med året innan. Skolans huvuduppdrag är att alla elever ska läsa, skriva och räkna. Det bekymrar mig att många elever inte når godkänt i matematik och att många inte kommer in på gymnasieskolans nationella program.

– Redan innan corona fick vi flera indikationer om fortsatt kunskapstapp i skolan. Jag ser risk att ännu fler elever riskerar misslyckas i skolan på grund av brister i stöd och anpassning, dålig koll på deras kunskapsutveckling och att många inte undervisats av behöriga lärare.  

– Kompetensbrist. Det andra problemet just nu som har stor påverkan även på sikt är att andelen obehöriga lärare ökar igen och att det råder en pedagogisk segregation. De elever som behöver det bästa och mest erfarna samt utbildade lärarna får inte det. Liberalerna har särskilt lyft situationen på skolor i socioekonomiskt utsatta områden där andelen obehöriga lärare ökar. På den typen av skolor ser vi låga resultat, lärarflykt men också rektorer som slutar.

– De här skolorna behöver ett tydligt ledarskap med fokus på kunskapsuppdraget. Lärarnas insats och är den viktigaste faktorn för att höja skolans kvalitet och resultaten i skolan. Det som förvärrar detta ytterligare är att många lärare lämnat yrket och att lärarutbildningarna fortsatt har problem med kvalitet och genomströmning. 

– Brister i studiero i skolan. Lärare får ägna alldeles för mycket av sin undervisning till att upprätthålla ordningen. Skolinspektionen har återkommande pekat på att detta bidrar till en sämre arbetsmiljö både för eleverna som för lärarna.

– Det är uppenbart att vi har omfattande problem när elever stör undervisning och där många inte får någon konsekvens. En återkommande förklaring är att lärare inte vågar ingripa mot stökiga elever på grund av risken att bli anmälda till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet – detta är en fråga som Liberalerna aktivt lyft upp på agendan.

Vad gör Liberalerna för att förbättra skolan på dessa områden?

– Liberalerna föreslår att staten ska ta över huvudmannaskapet för svensk skola och för lärarna. Den punkten är med i Januariavtalet, men det är ingen hemlighet att S, MP, C inte vill se en statlig skola varför processen går långsamt. Men en sådan utredning måste till snart, det är ett krav från Liberalerna. Kommunaliseringen har misslyckats, villkoren och skillnaderna i landet är omfattande när det gäller stödet till eleverna och undervisningens kvalitet.

– Även läraryrkets status har utvecklats negativt under många år. Staten måste ta ett helhetsansvar för alla elever. Vi menar också att en tioårig grundskola måste till. Eleverna behöver mer lärarledd undervisning med tydliga kunskapsmål som följs upp tidigt. L vill införa lämplighetstest för att antas till lärarutbildningen samt kraftigt höja antagningskraven. Det har regeringen varit emot – men nyligen fick vi igenom att vi ska införa krav på C-betyg för att komma in på ämneslärarutbildningen.

– Lärarutbildningens kvalitet är den på sikt viktigaste strategiska frågan – dels för att klara lärarrekryteringen men inte minst för att säkra kvaliteten i skolan och att de lärare som examineras är de bäst lämpade för yrket. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke och då måste kraven skärpas och avhoppen förebyggas på lärarutbildningarna. 

Respekten för Sveriges lärare måste återupprättas.

– När det gäller behörigheten var det Liberalerna som i budgetförhandlingarna tog upp behov av att bredda och förlänga statens fortbildningsinsatser som Lärarlyftet och VAL, flera av dessa skulle upphört men förlängs nu till 2025. Vi driver på för lokala som nationella kartläggningar, vi måste öka andelen med lärarexamen men också ämnesbehöriga. Vi menar att regeringen inte gör något för att locka tillbaka de 37 000 lärare som lämnat yrket.

– L vill ha en återrekryteringsplan där staten tillsammans med huvudmännen agerar. Lärarbristen visar att vi behöver minst 45 000 nya lärare om några år och här har vi en guldreserv som ingen tänker på. Det handlar om satsningar på främst bättre arbetsmiljö. Se till att rensa i administrationen och avlasta lärarna vilket L vill göra med lärarassistenter. Vi vill också se satsningar fler karriärmöjligheter och på speciallärarna.

– När det kommer till studiero och trygghet vill vi avveckla barn- och elevombudet. Det är en funktion som totalt underminerat lärarnas ställning och skapat en osäker lärarkår där 6/10 avstår från att ingripa mot stökiga elever. Det är oacceptabelt. Regeringen har inte levererat alls på den punkten.

– L vill att skollagen ändras så att kapitlet om personalkränkningar ändra, men också kapitel fem kring lärarnas befogenheter. De måste skärpas och förtydligas. Vi har också precis uppnått en delseger mot regeringen som inte ville agera – det handlar om att man inte ska kunna anmäla direkt till Skolinspektionen som elev eller förälder utan i första hand vända sig till skolan och huvudmannen.

– Socialdemokraterna avslog vår motion nyligen för att en månad efter ge Statskontoret ett uppdrag att titta på just anmälningskedjan. Anmälningskulturen måste få ett slut. Respekten för Sveriges lärare måste återupprättas, det är grundläggande för att lyckas i arbetet med studiero – men också med kunskapsuppdraget.

Fredrik Christensson, Centerpartiet

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Kunskapsresultaten, lärarbristen och likvärdigheten.

Vad gör Centerpartiet för att förbättra skolan på dessa områden? 

– Många barn och unga får idag en bra start i skolan, men inte alla. Kunskapsresultaten har de senaste decennierna sjunkit och likvärdigheten i svensk skola har försämrats. Många elever och lärare upplever brister i trygghet och studiero. Var sjätte elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg samtidigt som antalet elever som gör felval till gymnasiet är stort. Klarar en elev inte skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd.

– Centerpartiet vill därför ha ett ökat fokus på kunskap i skolan vilket också skulle skapa tydlighet för eleverna. Det skulle bli lättare för eleverna att veta vad som krävs för att nå målen, vilket i sin tur skulle öka motivationen. För att ytterligare stärka skolans kunskapsfokus behöver elever på sikt ges mer undervisningstid. 

– Det är även viktigt att stöd sätts in efter varje enskilds elevs behov och förutsättningar. Inom ramen för januariavtalet arbetar vi bland annat med att det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp och att förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når kunskapsmålen.

– Det specialpedagogiska stödet spelar även en nyckelroll. Fler insatser behöver möta eleverna tidigt i deras skolgång. Förutom att göra grundskolan tioårig behöver förskolan stärkas. Det är en nyckel för ökade kunskapsresultat och utjämnade livschanser. Vi vill därför införa ett riktmärke för hur många barn varje utbildad personal får ha ansvar för, det skulle stärka likvärdigheten och kvalitén. Huvudmän ska sen tydligt kunna visa att de arbetar för att öka antalet utbildad personal. 

– Bra läromedel är en central del av en god och likvärdig undervisning. Det är viktigt att de läromedel som används speglar läroplanen och är av hög kvalitet. Särskilt viktigt blir det när allt fler elever undervisas av obehöriga lärare. Dagens system klarar inte av det. Det bör därför införas en centralt samordnad granskning av läromedel där de graderas utifrån huruvida de följer läroplanen och deras kvalitet samt beaktar jämställdhetsaspekter. 

Stärk lärarutbildning genom att höja antagningskraven.

– För att skapa mer studiero och trygghet i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. 

– Centerpartiet arbetar inom ramen för januariavtalet med att möta lärarbristen med flera förslag. En del är att införa ett professionsprogram för att stärka yrkets attraktivitet och lärares möjlighet till kompetensutveckling. En annan del är att stärka lärarutbildning genom att höja antagningskraven, ge mer lärarledd tid och förbättra kopplingen mellan praktik och teori för att lärarstudenterna ska bli bättre rustade för läraryrket. 

– Men i den akuta situationen med lärarbrist behöver fler insatser också göras för att stärka de obehöriga lärarna. Lärare som får möjlighet att använda material och lektionsplaneringar gjorda av experter kan åstadkomma goda resultat. För att stödja obehöriga lärare som undervisar bör det därför tillhandahållas arbetsmaterial som kan användas i undervisningssituationer. Det behövs även fler insatser för de som arbetar i skolan idag utan behörighet att parallellt med arbete kunna utbildas för behörighet. 

– En annan viktig del är att förbättra arbetsvillkoren för lärare. Det är nödvändigt för att öka yrkets attraktivitet och även för att kunna locka tillbaka utbildade lärare till yrket. Coronakrisen har aktualiserat behovet av att lätta de administrativa kraven som finns på lärare och vi ser ett behov av att göra mer. Förutom att fler yrkesgrupper behöver finnas i skolan för att avlasta lärarna ska administration som inte leder till en kunskapshöjning hos eleven tas bort. Det är även väsentligt att samhällets syn på lärare stärks för att fler ska vilja utbilda sig och sen stanna kvar i läraryrket.  

– För att skapa likvärdiga förutsättningar för elever, oavsett var i landet de bor, behöver huvudmännen ett bättre stöd än idag. Genom en ny stödjande funktion som kan underlätta huvudmännens arbete med bland annat skol- och kompetensutveckling och som kan bidra till att vända utvecklingen i skolor med dåliga resultat.

– Skolmyndigheterna behöver därför en utökad regional närvaro och ett utökat uppdrag att stödja huvudmännen. Genom att vara regionalt placerade får de en större lokal kännedom vilket ger dem bättre förutsättningar att ge anpassat stöd. Skolverkets arbete bör samordnas med Skolinspektionens uppdrag samt de stödjande insatser som redan sker. 

– En del i att öka likvärdigheten och minska segregationen är att eleverna med svårast förutsättningar möter de allra skickligaste lärarna. Centerpartiet har därför inom ramen för januariavtalet drivit på för att stärkta satsningar på karriärvägar, särskilt på de skolorna med svårast förutsättningar. Vi driver även på för att de nationella proven ska digitaliseras och rättas externt för att stärka likvärdigheten. 

– Vidare vill Centerpartiet se över finansieringssystemet för att öka likvärdigheten. Vi vill bland annat att transparensen ska öka, systemet uppvisa en viss tröghet och kommuner ges tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa beräkningen av skolpengen. 

Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna

Vad är skolans tre största långsiktiga problem just nu? 

– Lärarbristen, som bottnar i att läraryrket tappat status och attraktivitet.

– Det som brukar kallas stoffträngsel, det vill säga allt eleverna behöver lära sig i relation till den garanterade undervisningstiden, som är mycket låg i Sverige i förhållande till OECD.

– Bristande förmåga att kompensera för elevers skiftande bakgrunder, vilket istället förstärker ojämlikheten och riskerar att utestänga elever med sämre förutsättningar från en fullgod utbildning. Även här utmärker sig Sverige negativt i förhållande till OECD.

Vad gör Kristdemokraterna för att förbättra skolan på dessa områden?

– Lärarbristen: Plocka de lågt hängande frukterna. 1. Kristdemokraterna anslår mer pengar än regeringen till att ge möjlighet till akademiker som vill komplettera den pedagogiska delen för att bli lärare.

– 2. KD höjer också anslagen till huvudmän som ger obehöriga lärarvikarier möjlighet att komplettera sin behörighet. Även fler utbildningsplatser för speciallärare och specialpedagoger.

– 3. Avlasta lärarna sådant som andra kan göra. Istället för regeringens miljard till lärarassistenter, en yrkesgrupp med oklar definition, ger vi huvudmännen samma summa till att själva avgöra vilka professioner som behövs på just den skolan för att avlasta lärarna, så att de kan ägna sig åt undervisning. Kanske utbyggd elevhälsa, fler skolvärdar som bidrar till lugn på rasterna, eller samverkan med lokal idrottsförening som anordnar rastaktiviteter, så eleverna kan koncentrera sig bättre på lektionerna.

Avlasta lärarna, så att de kan ägna sig åt undervisning.

– Stoffträngsel: Svenska elever behöver inte lära sig mindre för att vara konkurrenskraftiga på en internationell arbetsmarknad, utan mer. Kristdemokraterna anser att det skulle vara fel väg att göra begränsningar i läroplan och kursplaner. Istället vill vi på sikt utöka den garanterade undervisningstiden, så att den åtminstone kommer upp i OECD-snitt. Det förutsätter fler lärare eller omförhandlat läraravtal.

– Jämlik skola: Alla skolor ska vara bra skolor. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden behöver stöd att ge eleverna det de behöver. Därför står Kristdemokraterna bakom en ökad jämlikhetssatsning, med ökad lärartäthet och högre löner för dem som antar utmaningen att jobba där och andra åtgärder som gör det attraktivt för de skickligaste lärarna att arbeta i skolor med stora utmaningar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm