Satsning på lärarlöner utnyttjas inte: ”Väldigt synd”

Örebro är en av de kommuner som inte har utnyttjat statsbidraget fullt ut. Kommunen hade rätt till 12 367 500 kronor, men valde att nyttja 6 838 007 kronor.

– Regeringen har beslutat om att det skulle införas en ny typ av förstelärartjänst som ska riktas till skolor med särskilt svåra förutsättningar. Samtidigt beslutade Örebro kommun att göra en översyn av förstelärarorganisationen. En sådan översyn tar tid, vilket medförde att kommunen ville avvakta med att tillsätta den nya typ av förstelärartjänst först från och med vårterminen 2021, säger Pär Boström, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Örebro. 

Till skillnad från kommunen anser förbundet att det var onödigt att avvakta till vårterminen.

– Örebro kommun hade lika gärna kunnat tillsatt dessa tjänster från och med höstterminen 2020. Vi menade att en översyn av förstelärarorganisationen inte skulle vara ett hinder, utan den kunde man göra ändå, säger Pär Boström.

Han poängterar vikten av att utnyttja statsbidraget för karriärtjänster till lärare i utanförskapsområden. Framför allt eftersom bidraget syftar till att göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen.

– Det är positivt att staten tar det här ökade ansvar för lärarnas karriär och utveckling. Det är vad som måste till för att skolresultaten på allvar ska höjas och likvärdigheten på allvar ska öka. Därför är det väldigt synd att skolhuvudmännen inte utnyttjar statsbidraget fullt ut och använder det för att rekrytera behöriga och legitimerade lärare till skolor med större svårigheter.

Inför höstterminen 2020 avsattes 205 miljoner kronor för att ge förstelärare en löneökning på minst 10 000 kronor, och lektorer 1 5000 kronor,  i skolor med särskilt svåra förutsättningar. Av det användes 138 miljoner kronor, alltså 67 procent, rapporterar Sveriges Radio.

Örebro är en av de kommuner som inte har använt alla pengarna som kommunen haft rätt till. Karlskrona är en annan. Av en tilldelad ram på 5 100 000 kronor kunde kommunen nyttja 3 700 459 kronor. 

– Ibland har ju inte alla lärare möjligheten att uppfylla de kraven som man ställer på karriärtjänster. Vi har ju skolor där vi inte har legitimerade lärare just nu, säger Ann-Christin Nielsen avdelningschef på Kunskapsförvaltningen i Karlskrona, till Sveriges Radio.

Statsbidragen för karriärtjänster har sett olika ut under åren. Sedan höstterminen 2020 är de upplagda på ett nytt sätt som innebär att tidigare uppdelade karriärbidrag numera utgör ett samlat statsbidrag. Tanken är att satsningen ska stärka kompetensförsörjningen inom skolan genom att öka läraryrkets attraktivitet genom bättre villkor samt utvecklings- och karriärmöjligheter.

– Att höja lärarnas status är inget man gör från en dag till en annan. Det kommer ta tid innan man kan dra några slutsatser, säger Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket, till Skolvärlden.

Enligt henne lär det nog dröja åtminstone ett par år innan det går att se om statsbidraget har gett effekt och ökat antalet legitimerade lärare.

– Men jag hoppas att de som har nyttjat bidraget under hösten fortsätter att göra det under våren och att det är några till som börjar nyttja sin ram eller nyttjar en större andel av ramen. Jag tror att det här kommer att ske i en successiv upptrappning, och förhoppningsvis ser vi det under våren att det blir en skillnad. Men hur stor är svårt att säga i nuläget.

Även om bidraget inte användes fullt ut i höstas är Skolverkets förhoppning att kommunerna kommer att utnyttja mer av pengarna framöver.

– Sedan är det såklart bekymmersamt att det inte finns tillräckligt med legitimerade lärare eftersom flera av våra bidrag förutsätter det. Att höja lönen är ett sätt att motivera både befintliga lärare men även kommande lärare, och att det då premieras extra om man arbetar som lärare på en skola som har särskilt svåra förutsättningar, säger Sofie Lundkvist.

Hon fortsätter:

– Att stärka professionen och motivera genom lönemedel är en del, men sannolikt finns del fler faktorer än just lön som gör att en lärare söker sig till skolor med särskilt svåra förutsättningar och väljer att stanna där; arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, andra förmåner kan man tänka också påverkar.

Det nya statsbidraget är uppdelat i två bidragspotter. Den första riktar sig till huvudmän med skolenheter som inte bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Den andra riktar sig till huvudmän med skolenheter som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar.

– Alla statsbidrag förutsätter att kommunen eller den enskilda huvudmannen har tagit reda på skolans förutsättningar och hur bidraget kan simulera just deras verksamhet. För att nå ett klokt nyttjande av detta bidrag behöver man titta på just helhet, vilka förutsättningar råder hos just oss, vad kan olika typer av satsningar leda till för lärarkollektivet och dess kontext på både kort och lång sikt, och söka bidrag utifrån det.

I dagsläget finns det inga planerade åtgärder för att skolan ska kunna utnyttja mer av pengarna. Istället menar Skolverket att kommuner och enskilda huvudmän behöver tid att läsa på och kartlägga sina förutsättningar. Först därefter kommer statsbidraget att kunna utnyttjas i större omfattning.

– I och med att förändringen lanserades mitt under rådande pandemi kan det mycket väl vara så att huvudmännen haft andra saker som har varit högre prioriterade. Det blir därför ännu viktigare att ha lite is i magen och vänta minst en omgång till innan man börjar jämföra med andra bidrag för att se huruvida satsningen har gett önskat resultat, säger Sofie Lundkvist.

Oavsett, poängterar Pär Boström, är det viktigt att säkerställa att mer av pengarna används i framtiden.

– Huvudmännen måste bli bättre på att förklara hur rekryteringen till de här tjänsterna går till och man måste vara väldigt tydlig och klar kring vilka uppdrag förstelärare och lektorer har. Lämpligt är att uppdragsbeskrivning och vad som förväntas av förstelärare eller lektor kommuniceras till medarbetarna på skolan.

Promemorian ”Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet” ger god vägledning vilka arbetsuppgifter en förstelärare förväntas utföra. Därutöver måste man också visa andra lärare vilka nytta skolan har av förstelärare och lektorer, fortsätter han.

– Förstelärare eller lektorer måste få tid i tjänsten för uppdraget så att de har möjlighet att utföra arbetsuppgifterna som ingår uppdraget. Det är viktigt att det sker ett öppet och transparent rekryteringsförfarande då det uppstår lediga förstelärartjänster på skolor. Om det finns oklarheter över vad som krävs för att någon ska få en förstelärartjänst kan det uppstå brist på legitimitet.

Skulle bidraget till höjda lärarlöner fortsatt inte används kan det enligt honom få allvarliga konsekvenser.

– Det skulle innebära att de som skulle få det här statliga lönetillägget som regeringen beslutat om tvingas vänta i onödan. Det statliga lönetillägget är en viktig löneförhöjning för de lärare som väljer att arbeta i utanförskapsområden, på skolor dit det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade lärare. Detta förbättrar villkoren för lärarna och höjer incitamentet för erfarna lärare att ta sig an skolor med större svårigheter. Skolresultaten måste höjas och likvärdigheten måste på allvar öka. Därför är det viktigt att behöriga och legitimerade lärare tar sig an skolor i utanförskapsområden.