jomshof
Foto: Patric Söderström/Scanpix

SD-lärare tar plats i riksdagen

Richard Jomshof är läraren som fått sparken två gånger på grund av sin partitillhörighet. Han tillhör Sverigedemokraternas innersta krets, har skrivit partiets skolpolitiska program och är ansvarig utgivare för partitidningen SD-kuriren.
Nu blir han riksdagsledamot.

Fakta/Har själv invandrarbakgrund

Richard Jomshof är 41 år. Han växte upp i Helsingborg och Glumslöv utanför Landskrona. Hans farmor och farfar är från Finland, och kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på sextiotalet.
Jomshof bor med fru och två söner i Karlskrona skärgård i Blekinge. Han är utbildad SO-lärare (årskurs 4-9) med historia och geografi som huvudämnen, men har jobbat heltid med politiken sedan 2006.
I mitten på 80-talet var han medlem i Moderata ungdomsförbundet. Han blev medlem i Sverigedemokraterna 1999. I dag är han ansvarig utgivare för SD-Kuriren, ledamot av Sverigedemokraternas partistyrelse och nyvald riksdagsledamot.

* SD är ett nytt parti i riksdagen, och vi vet relativt lite om er uppfattning i olika sakfrågor. Du har varit med och utformat SD:s skolpolitiska agenda. Vilka är problemen i skolan enligt SD?
– För det första har svensk skola tappat i kvalitet enligt internationella jämförelser. Inte minst i naturkunskap och matematik, och det är oroväckande. Allt fler elever går ut skolan med ofullständiga betyg i kärnämnena. För det andra har skolan blivit stökigare och våldsammare. Arbetssituationen är ohållbar, för att nå goda resultat måste man ha lugn och ro.
* Har du egna erfarenheter av en stökig skola?
– Ja, tyvärr. Det kopplar mig till det tredje problemet, nämligen segregationen. Segregationen har ökat, och jag hävdar att en förklaring till det är det samhälle som vi har fått, med väldigt stor invandring. På de skolor där eleverna går ut med ofullständiga betyg är ofta en stor andel invandrare. Införandet av F-9-skolor har också varit negativt. Jag upplever att de större skolorna är stökigare. Ju större skolor och klasser, desto större risk att elever faller mellan stolarna, och att ingen upptäcker till exempel mobbning.
* Nu har du definierat ett antal problem. I ert partiprogram lyfter ni upp saker som ni vill förändra, bland annat vill ni återförstatliga skolan.
– Vi vill ha en likvärdig skola. Men det finns stora kommunala och regionala skillnader i den svenska skolan, där kvaliteten på den undervisning som erbjuds kan variera stort mellan olika kommuner, men också mellan olika skolor i en och samma kommun. Genom att återförstatliga skolan och låta staten få det ekonomiska ansvaret, tror vi att dessa skillnader kan jämnas ut.
* SD vill ha ”fler vuxna i skolan”. Vilka vuxna syftar ni på?
– Lärartätheten är inte alltid det stora problemet. Lärarkåren har fått fler ickepedagogiska uppgifter, som i stället borde ligga på kurator, studievägledare och sjuksköterska.

”Totala misslyckandet”

* Ni vill avskaffa den skattefinansierade modersmålsundervisningen – varför?
– Om man ska bli en del av samhället så krävs det att man har goda språkkunskaper. Det finns människor som alltid har propagerat för modersmålsundervisning. Trots det så ser vi här det totala misslyckandet. På vissa skolor går hälften av eleverna ut skolan utan fullständigt betyg.
* SD är ju oroade över elevernas sjunkande kunskapsnivå. Ni borde väl vara positiva till att eleverna lär sig flera språk?
– Vi vill satsa mer resurser på att den som kommer till Sverige som invandrare, inte minst som ung, måste lära sig svenska. I stället för att låta dem få modersmålsundervisning på skoltid, ska de få ett utökat antal lektioner i svenska så att de verkligen lär sig språket. Modersmål kan de läsa utanför skoltid. Vi kommer inte ifrån att vårt samhälle har blivit allt mer segregerat. De övriga partiernas oförmåga att lösa de problem som den allt för stora invandringen har skapat gjorde att jag sökt mig till Sverigedemokraterna. Jag hade inte de här åsikterna då jag växte upp på åttiotalet. Jag var mycket mer liberal än jag är i dag.
* Hur kommer det sig att du fått de här åsikterna?
– Redan på åttiotalet fanns problemen med utanförskap. Då sa man att allt skulle lösa sig om man satsade tillräckligt med pengar, om alla kom ut i jobb och om svenskarna anpassade sig. Nu har det gått 25 år. Och man talar fortfarande om samma icke-lösningar.
* Du har fått sparken två gånger när du jobbat som lärare på grund av dina partisympatier. Första gången hann du bara jobba i ett par veckor på en grundskola i Karlskrona. På det privata gymnasiet i Växjö arbetade du dock i två och ett halvt år.
– Från jobbet i Karlskrona fick jag gå i förtid. Inte för att jag hade gjort något fel, utan för att vänsterungdomar hotade att komma till skolan och bråka. Det har funnits en fördomsfull inställning hos politiker att man inte kan vara Sverigedemokrat och lärare. Men jag vägrar att välja. Jag är hundra procent säker på att jag vill syssla med båda sakerna. Jag har haft invandrarelever som har varit oroade över om de skulle bli sämre behandlade av mig. Till dem har jag sagt: ”om ni anar en sämre behandling, tycker jag att ni omedelbart ska säga det till både mig och rektorn”. Det har inte hänt.

”Behandlar alla lika”

* Du har haft invandrarelever i din egen klass. Har det varit komplicerat?
– Verkligen inte. Det är inte konstigare än att en religiös lärare har icke-religiösa elever. Eller att en socialdemokrat undervisar elever som inte röstar på socialdemokraterna.
* Fast här handlar det ju inte om hur man röstar, utan om din generella inställning till invandrare.
– Nej, det handlar inte om någon generell inställning. Det är tråkigt att folk inte förstår vad det här handlar om. SD vill kraftigt minska invandringen till det här landet, men om du har fått ett medborgarskap och redan befinner dig i landet kan varken jag eller någon annan göra något åt det. Självklart behandlar jag alla människor lika. Jag har själv invandrarbakgrund, finska rötter, och under hela min uppväxt har jag haft invandrarvänner.
* Vad säger dina vänner som är invandrare om att du är aktiv inom SD?
– Vissa av dem röstar på SD, andra inte.
* Pratade ni mycket om sakpolitik i de klasser där du undervisade?
– Inte direkt. Vissa elever tyckte att jag var för snäll, de önskade att jag oftare skulle uttrycka min personliga åsikt. Jag försökte förklara att det inte var min uppgift att tycka.
* Tyckte du någon gång då du jobbade som lärare att det fanns en konflikt mellan den värdegrund som skolan ska vila på, och den som SD står för?
– Nej. Jag förstår inte var den konflikten skulle finnas. Om den konflikten hade funnits är jag övertygad om att jag hade fått höra att jag agerat fel eller behandlat någon illa. Det har inte skett.
* Tror du att du kommer att jobba som lärare i framtiden?
– Jag hoppas det. Jag älskar det här yrket. Det finns inget trevligare än att få diskutera och lära ut i ämnen som jag är intresserad av. Att få följa eleverna ut i vuxenvärlden, och se hur de utvecklas, är väldigt givande.

Hoppas på utbildningsutskottet

* Vad förväntar du dig av de närmaste fyra åren?
– Jag hoppas att jag får ta plats i utbildningsutskottet. Det skulle vara kul att få påverka beslut på den nivån.
* Din fru har tidigare bett dig att hoppa av politiken, men du har uppenbarligen stannat kvar i partiet. Vad driver dig?
– Det extrema hycklandet här i landet. Alla pratar om demokratiska värden, men har samtidigt inga problem med att hänga ut folk som inte har samma åsikter som den rådande diskursen för tillfället. Samma personer tycker att det är helt ok att kicka folk eller utesluta folk ur fackförbund för att någon har fel åsikt. Är det demokratiskt? Naturligtvis inte. Allt det här har fått mig att bli ännu mer engagerad.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm