Annons
Foto: Patric Söderström/Scanpix

SD-lärare tar plats i riksdagen

Publicerad 28 september 2010

Richard Jomshof är läraren som fått sparken två gånger på grund av sin partitillhörighet. Han tillhör Sverigedemokraternas innersta krets, har skrivit partiets skolpolitiska program och är ansvarig utgivare för partitidningen SD-kuriren.
Nu blir han riksdagsledamot.

Fakta

Fakta/Har själv invandrarbakgrund

Richard Jomshof är 41 år. Han växte upp i Helsingborg och Glumslöv utanför Landskrona. Hans farmor och farfar är från Finland, och kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på sextiotalet.
Jomshof bor med fru och två söner i Karlskrona skärgård i Blekinge. Han är utbildad SO-lärare (årskurs 4-9) med historia och geografi som huvudämnen, men har jobbat heltid med politiken sedan 2006.
I mitten på 80-talet var han medlem i Moderata ungdomsförbundet. Han blev medlem i Sverigedemokraterna 1999. I dag är han ansvarig utgivare för SD-Kuriren, ledamot av Sverigedemokraternas partistyrelse och nyvald riksdagsledamot.

Relaterat

* SD är ett nytt parti i riksdagen, och vi vet relativt lite om er uppfattning i olika sakfrågor. Du har varit med och utformat SD:s skolpolitiska agenda. Vilka är problemen i skolan enligt SD?
- För det första har svensk skola tappat i kvalitet enligt internationella jämförelser. Inte minst i naturkunskap och matematik, och det är oroväckande. Allt fler elever går ut skolan med ofullständiga betyg i kärnämnena. För det andra har skolan blivit stökigare och våldsammare. Arbetssituationen är ohållbar, för att nå goda resultat måste man ha lugn och ro.
* Har du egna erfarenheter av en stökig skola?
- Ja, tyvärr. Det kopplar mig till det tredje problemet, nämligen segregationen. Segregationen har ökat, och jag hävdar att en förklaring till det är det samhälle som vi har fått, med väldigt stor invandring. På de skolor där eleverna går ut med ofullständiga betyg är ofta en stor andel invandrare. Införandet av F-9-skolor har också varit negativt. Jag upplever att de större skolorna är stökigare. Ju större skolor och klasser, desto större risk att elever faller mellan stolarna, och att ingen upptäcker till exempel mobbning.
* Nu har du definierat ett antal problem. I ert partiprogram lyfter ni upp saker som ni vill förändra, bland annat vill ni återförstatliga skolan.
- Vi vill ha en likvärdig skola. Men det finns stora kommunala och regionala skillnader i den svenska skolan, där kvaliteten på den undervisning som erbjuds kan variera stort mellan olika kommuner, men också mellan olika skolor i en och samma kommun. Genom att återförstatliga skolan och låta staten få det ekonomiska ansvaret, tror vi att dessa skillnader kan jämnas ut.
* SD vill ha ”fler vuxna i skolan”. Vilka vuxna syftar ni på?
- Lärartätheten är inte alltid det stora problemet. Lärarkåren har fått fler ickepedagogiska uppgifter, som i stället borde ligga på kurator, studievägledare och sjuksköterska.

"Totala misslyckandet"

* Ni vill avskaffa den skattefinansierade modersmålsundervisningen – varför?
- Om man ska bli en del av samhället så krävs det att man har goda språkkunskaper. Det finns människor som alltid har propagerat för modersmålsundervisning. Trots det så ser vi här det totala misslyckandet. På vissa skolor går hälften av eleverna ut skolan utan fullständigt betyg.
* SD är ju oroade över elevernas sjunkande kunskapsnivå. Ni borde väl vara positiva till att eleverna lär sig flera språk?
- Vi vill satsa mer resurser på att den som kommer till Sverige som invandrare, inte minst som ung, måste lära sig svenska. I stället för att låta dem få modersmålsundervisning på skoltid, ska de få ett utökat antal lektioner i svenska så att de verkligen lär sig språket. Modersmål kan de läsa utanför skoltid. Vi kommer inte ifrån att vårt samhälle har blivit allt mer segregerat. De övriga partiernas oförmåga att lösa de problem som den allt för stora invandringen har skapat gjorde att jag sökt mig till Sverigedemokraterna. Jag hade inte de här åsikterna då jag växte upp på åttiotalet. Jag var mycket mer liberal än jag är i dag.
* Hur kommer det sig att du fått de här åsikterna?
- Redan på åttiotalet fanns problemen med utanförskap. Då sa man att allt skulle lösa sig om man satsade tillräckligt med pengar, om alla kom ut i jobb och om svenskarna anpassade sig. Nu har det gått 25 år. Och man talar fortfarande om samma icke-lösningar.
* Du har fått sparken två gånger när du jobbat som lärare på grund av dina partisympatier. Första gången hann du bara jobba i ett par veckor på en grundskola i Karlskrona. På det privata gymnasiet i Växjö arbetade du dock i två och ett halvt år.
- Från jobbet i Karlskrona fick jag gå i förtid. Inte för att jag hade gjort något fel, utan för att vänsterungdomar hotade att komma till skolan och bråka. Det har funnits en fördomsfull inställning hos politiker att man inte kan vara Sverigedemokrat och lärare. Men jag vägrar att välja. Jag är hundra procent säker på att jag vill syssla med båda sakerna. Jag har haft invandrarelever som har varit oroade över om de skulle bli sämre behandlade av mig. Till dem har jag sagt: ”om ni anar en sämre behandling, tycker jag att ni omedelbart ska säga det till både mig och rektorn”. Det har inte hänt.

"Behandlar alla lika"

* Du har haft invandrarelever i din egen klass. Har det varit komplicerat?
- Verkligen inte. Det är inte konstigare än att en religiös lärare har icke-religiösa elever. Eller att en socialdemokrat undervisar elever som inte röstar på socialdemokraterna.
* Fast här handlar det ju inte om hur man röstar, utan om din generella inställning till invandrare.
- Nej, det handlar inte om någon generell inställning. Det är tråkigt att folk inte förstår vad det här handlar om. SD vill kraftigt minska invandringen till det här landet, men om du har fått ett medborgarskap och redan befinner dig i landet kan varken jag eller någon annan göra något åt det. Självklart behandlar jag alla människor lika. Jag har själv invandrarbakgrund, finska rötter, och under hela min uppväxt har jag haft invandrarvänner.
* Vad säger dina vänner som är invandrare om att du är aktiv inom SD?
- Vissa av dem röstar på SD, andra inte.
* Pratade ni mycket om sakpolitik i de klasser där du undervisade?
- Inte direkt. Vissa elever tyckte att jag var för snäll, de önskade att jag oftare skulle uttrycka min personliga åsikt. Jag försökte förklara att det inte var min uppgift att tycka.
* Tyckte du någon gång då du jobbade som lärare att det fanns en konflikt mellan den värdegrund som skolan ska vila på, och den som SD står för?
- Nej. Jag förstår inte var den konflikten skulle finnas. Om den konflikten hade funnits är jag övertygad om att jag hade fått höra att jag agerat fel eller behandlat någon illa. Det har inte skett.
* Tror du att du kommer att jobba som lärare i framtiden?
- Jag hoppas det. Jag älskar det här yrket. Det finns inget trevligare än att få diskutera och lära ut i ämnen som jag är intresserad av. Att få följa eleverna ut i vuxenvärlden, och se hur de utvecklas, är väldigt givande.

Hoppas på utbildningsutskottet

* Vad förväntar du dig av de närmaste fyra åren?
- Jag hoppas att jag får ta plats i utbildningsutskottet. Det skulle vara kul att få påverka beslut på den nivån.
* Din fru har tidigare bett dig att hoppa av politiken, men du har uppenbarligen stannat kvar i partiet. Vad driver dig?
- Det extrema hycklandet här i landet. Alla pratar om demokratiska värden, men har samtidigt inga problem med att hänga ut folk som inte har samma åsikter som den rådande diskursen för tillfället. Samma personer tycker att det är helt ok att kicka folk eller utesluta folk ur fackförbund för att någon har fel åsikt. Är det demokratiskt? Naturligtvis inte. Allt det här har fått mig att bli ännu mer engagerad.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons