SKL kräver akuta ändringar i regelverk
Inför ett undantag från kravet på legitimerade och behöriga lärare. Det är en av flera omedelbara förändringar SKL vill se för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet.
Den mycket ansträngda situationen i kommuner och landsting måste lösas genom bättre förutsättningar att hantera svåra utmaningar, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande.
– Vården, skolan och omsorgen är några av de områden där regelverk skapar hinder i mottagandet.
SKL presenterar en lista på skolans område som omfattar elva punkter. Förslagen syftar till att göra det enklare för kommunerna att erbjuda utbildning till asylsökande elever. Vid sidan av den efterlyser SKL dessutom ett långsiktigt hållbart system för asyl- och flyktingmottagandet.
– Kommuner och landsting måste få full ersättning från staten för sina kostnader. Nyanländas kompetens behöver tas tillvara bättre än i dag.
De elva punkterna i sammanfattning med tillhörande motiveringar:
* Ge undantag för kravet på legitimerade och behöriga lärare
Det ökande mottagandet innebär rekryteringsproblem.
* Sänk standardkraven på skollokaler
Att erbjuda skolgång är prio ett. Men i vissa kommuner råder brist på skollokaler, och därför måste avsteg från exempelvis krav på luftkvalitet och takhöjd tillåtas.
* Slopa kravet på skola inom en månad för asylsökande
Ska-kravet måste omvandlas till ett bör-krav.
* Tillåt undervisning på entreprenad
Skolor och fristående skolhuvudmän måste kunna avtala om fjärrundervisning på entreprenad med varandra. Anledningen till det är akut brist på modersmålslärare, studiehandledare och lärare i svenska som andra språk.
* Inför dispens för att kartlägga en nyanländ elevs behov inom två månader
Vid nyår införs krav på huvudmän att inom två månader placera elever i rätt årskurs utifrån kunskaper. Det är en god ambition men på grund av läget är tillfället inte rätt.
* Tillåt flexibla lösningar för asylsökandes skolgång
Det är orimligt att samtliga kommuner tvingas erbjuda asylsökande en skolgång som omedelbart uppfyller alla krav. Ge kommuner rätten till flexibla lösningar som exempelvis förmiddags,- eller eftermiddagsundervisning.
* Slopa kravet på förskoleplats inom fyra månader
Ge kommuner, vid behov, en längre tidsfrist än fyra månader för att ta fram förskoleplatser till barn som fyllt tre år.
* Tillåt organiserad gymnasieundervisning inom vuxenutbildningen
Nyanlända elever i 18-19-årsåldern tjänar inte på att gå gymnasieskolans språkintroduktion tillsammans med yngre elever. Ge kommuner rätten att organisera undervisning under gymnasieliknande former inom ramen för vuxenutbildningen. Inför bestämmelser som ger kommuner mandat att besluta om lämpligaste organisation för gymnasieutbildning för nämnda åldersgrupp.
* Tillåt examinering på engelska för nyanlända
Kommuner måste få möjligheten att examinera välutbildade elever på det engelska språket. Anledningen till det är att en del nyanlända nästan har en fullständig gymnasieutbildning men sedan förlorar värdefull tid på språkintroduktionen.
* Ge stöd för betygsbedömningar
Rektorer med flera bedömer i dag betyg för elever från andra länder. Det arbetet skulle underlättas om det införs en bedömningshandbok och ett centralt bedömningsstöd.
* Jämnare fördelning av asylsökande
Asylsökande i ebo (eget boende) och abo (anläggningsboende) måste fördelas jämnare om skolan ska klara sitt uppdrag. En översyn av hur fördelningstal för abo kan införas i kommunerna bör göras, samt hur fler boendeformer kan ge leda till ett jämnare mottagande.