revision-810
Foto: Gustav Karlsson
Riksrevisionens granskning

Skolinspektionen missar själva undervisningen

Skolinspektionens inspektioner missar det som faktiskt påverkar likvärdighet och kunskapskraven – själva undervisningen.
Det menar Riksrevisionen i en ny rapport.
– Efter hand bör man försöka skjuta tillsynens fokus mot direkta förutsättningar för undervisningen, och då hamnar man i klassrummet, säger riksrevisor Jan Landahl, till Skolvärlden.

Enligt Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens arbete finns det ett glapp mellan de förväntningar som riksdag och regering samt allmänheten har på myndighetens tillsyn och kvalitetsgranskning.

– Vi har konstaterat att kvalitetsgranskning är något som beslutsfattarna lyfte upp i de ursprungliga besluten. Från början förutsatte regeringen att tillsynen och kvalitetsgranskningen skulle göras integrerat. I verkligheten har det blivit två helt olika saker, säger Jan Landahl.

Enligt honom ligger tyngden i Skolinspektionens arbete på dokumentation.

– Det är inte fel att titta på de saker man gör i dag. Vi ska inte glömma bort vikten av att se till att rättssäkerhet, individuella utvecklingsplaner, och diskrimineringsfrågor fungerar som de ska.

Men Riksrevisionen anser att Skolinspektionens arbete bör förändras.

– Efter hand bör man försöka skjuta tillsynens fokus mot direkta förutsättningar för undervisningen, och då hamnar man i klassrummet. Men vi är fullt införstådda med att detta är långt mycket svårare än att granska dokument, säger Jan Landahl.

Handlar det om att bedöma lärare i klassrummen i större utsträckning?

– Nej, det skulle jag inte säga. Vi har överhuvudtaget inte pratat så mycket om lärarna i den här granskningen. Jag är den första att säga att lärare är kanske de viktigaste ingredienserna i den här situationen. Det här handlar mer om hur undervisningen på skolan läggs upp och vilken situation man skapar för läraren att åstadkomma så bra utbildning som möjligt.

Det är väl ofrånkomligt att det blir större fokus på lärarna, om Skolinspektionen följer era rekommendationer?

– Så kanske det blir, ja. Men jag tycker inte att det är något konstigt. Det är en fråga om hur man uppfattar tillsyn – som ett stöd eller en ren kontroll.

Vad har ni fått för reaktioner från Skolinspektionens håll?

– De har i vissa avseenden varit ganska kritiska mot vår granskning. De har tyckt att vi på något sätt är kritiska mot den tillsyn som pågår i dag, men så är inte rapporten skriven.

Är det aktuellt med mer resurser för Skolinspektionen?

– Det är en fråga för regeringen. Det är en fråga om prioritering, och vad man får ut för effekt av Skolinspektionens arbete i dag. Viktigt att betona är att vi har tittat på den regelbundna tillsynsdelen – och det ingår väldigt många andra delar i Skolinspektionens arbete.

Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen, säger att man nu noga ska läsa Riksrevisionens rapport och analysera vilka förändringar som kan behöva göras.

– Men det finns också problem med rapporten. Vad jag kan se har Riksrevisionen inte räknat på kostnaderna för att regelmässigt granska undervisningen inom ramen för tillsynen på ett sådant sätt som de efterlyser. Den mängd lektionsobservationer som måste genomföras för att kunna ge en rättvisande bild kan bli mycket stor. Utan resurstillskott är det inte möjligt att genomföra Riksrevisionens rekommendationer, säger hon i ett pressmeddelande.

Ann-Marie Begler säger att de måste få mer resurser för att kunna genomföra förändringarna. Hur ser du på det?

– Jag skulle säga att det är en ganska naturlig reaktion från henne. Ska man göra det man göra i dag och samtidigt fokusera mer på det vi föreslår – så blir det lätt en resursfråga. I dag tror jag inte att de klarar av att vidga perspektivet så som vi föreslår, om man ser på det resursmässigt, säger Jan Landahl.

Kommentera