Skolinspektionen underkänner två av tre skolor

En granskning visar att två av tre undersökta skolor som säger sig arbeta med lärares kompetensutveckling delvis brister i arbetet.
– Men samtliga skolor i granskningen uppfyller lagens krav, poängterar utredaren Therese Jakobsson.

Skolinspektionen valde att enbart fokusera på skolor som uppger sig arbeta med lärares kompetensutveckling i syfte att utveckla undervisningens kvalitet.

14 av skolorna är kommunala vuxenutbildningar som i egen regi bedriver undervisning på gymnasial nivå, medan 14 är gymnasieskolor med minst ett högskoleförberedande program. Tio av gymnasieskolorna har offentlig huvudman, medan övriga fyra drivs av enskild huvudman.

– Vi har inte granskat själva innehållet i kompetensutvecklingen då det ligger utanför vårt mandat, däremot hur man arbetar kring insatserna. Där vill jag säga att arbetet generellt håller en ganska hög kvalitet. En träffsäker kompetensutveckling måste utgå från behov, och det jobbar flertalet aktivt med.

Skapar ekonomiskt utrymme

Av granskningen, som påbörjades våren 2021, framgår tydligt att huvudmän ser kompetensutveckling som väldigt viktig och att man arbetar för att skapa ekonomiskt utrymme för det. Men att ge rektorer stöd i arbetet på skolnivå är något som kan utvecklas. Det framkommer också att färre rektorer på komvux backas upp av sin huvudman i jämförelse med rektorer på gymnasiet.

Fann ni några skolor som sköter sig prickfritt?

– Ja. För sju vuxenutbildningar/gymnasieskolor har vi bedömt att det inte finns några utvecklingsområden vare sig i arbetet på skolnivå eller hos huvudmannen. Rektorer och lärare har ett fullt ut strategiskt arbete med kompetensutveckling och huvudmannen arbetar aktivt med att främja och stödja det. Alla skolor som vi bedömer ha ett fullgott strategiskt arbete har också en huvudman som ger ett bra stöd.

Tydliga mål

21 av 28 skolor fick i någon utsträckning uppmaningar om att förbättra arbetet med sin kompetensutveckling. Therese Jakobsson understryker dock att samtliga 21 uppfyller lagens krav.

– Vi satte upp kvalitetskriterier som mättes, om man når upp till en hög kvalitet. Och det gör sju av 28.

En vanlig anmärkning är att man inte konkretiserat vad i undervisningen som ska utvecklas genom kompetensutvecklingen. Skolinspektionen har därför tittat närmare på hur rektorn och lärarna arbetar med att sätta mål för den.

– Tidigare studier har visat vikten av tydliga mål för att skapa motivation, samsyn och för att kunna planera arbetet. Vi ser att man ofta sätter mål men att de tenderar att vara allmänt hållna så som ”stärka lärarnas kompetens” eller ”förbättra undervisningen”. Risken blir då att det inte får så stort genomslag i undervisningen som man hoppats på. Det blir också väldigt svårt att utvärdera.

Saknas dialog

Vidare konstateras att det ofta saknas en dialog om vad läraren behöver för att omsätta nya kunskaper.

– Där har vi tittat på hur rektorer gör för att ta reda på lärares behov. Både för att lärare ska kunna delta i en insats, exempelvis åka i väg på en kurs, men även att rektorn undersöker vad läraren behöver för att faktiskt ha tid och utrymme att omsätta det man lärt sig i undervisningen. Den första delen fungerar väl men i den senare lämnas lärarna lite mer ensamma.

Skolinspektionen noterar också positiva resultat jämfört med vad tidigare granskningar visat. Av rapporten framgår att kompetensutveckling i högre utsträckning styrs av behov och inte av tillgång.

– Vi har tidigare sett att snarare än att undersöka sina lokala behov har man utgått från utbudet av kompetensutvecklingsinsatser. Det är förstås viktigt att något är kul och intressant men förhoppningsvis sammanfaller det med de faktiska behov som finns i undervisningen. En bra kompetensutveckling ska leda till att eleverna lär sig mer.

Brister i uppföljning

Sammanfattningsvis ser myndigheten uppföljningar som det största utvecklingsområdet för skolor och huvudmän.

– För att ta reda på om kompetensutvecklingen faktiskt gynnat elevernas lärande behöver man mer systematiskt och strukturerat utvärdera den. Det måste bli en mer naturlig och genomtänkt del av processen.

Hur har skolorna svarat på era synpunkter?

– Det har landat väl och man har förstått de utvecklingsområden vi har angett och instämt i att det är något som måste utvecklas.

Får granskningen några konsekvenser?

– De får ett beslut där utvecklingsområden beskrivs. I vanliga fall brukar skolorna och huvudmännen få sex månader på sig att återkomma och redovisa vad man gjort. Men det kravet finns inte nu på grund av pandemin, säger Therese Jakobsson.