Skolverkets aktualitetskonferens 

Skolverket: Huvudmän, öka likvärdigheten!

Likvärdigheten i skolan har minskat. Här har huvudmannen ett ansvar menar Skolverket. 
– Som huvudman måste man fundera över hur man får de duktigaste rektorerna och de skickligaste lärarna att söka sig till skolor med tuffast förutsättningar, säger Erik Nilsson, Skolverket.

Ett stort ansvar för skolan vilar på skolhuvudmännen. Skolverket samlar under januari lokala skolpolitiker, förvaltningschefer och huvudmän för fristående skolor till konferenser med anledning av läget i den svenska skolan. Den första har hållits i Stockholm, senare i januari följer konferenser på andra håll i landet.

Anna Ekström, Skolverkets Generaldirektör, inledde Stockholmskonferensen med att betona huvudmännens nyckelroll för att utveckla skola. Hon talade också om skolans kompensatoriska uppdrag. 

– Likvärdigheten har minskat. Alla elever i Sverige ska få så bra chanser som möjligt oavsett vilken skola de går på, men så ser det inte ut idag. Alla skolor måste utvecklas till bra skolor, sa Anna Ekström. 

Hur huvudmannen kan bidra till detta var en av punkterna under konferensen. Erik Nilsson, chef för utvecklingsavdelningen på Skolverket, lyfte likvärdigheten ur två aspekter.  
 
– Föräldrarnas bakgrund har fått ökad betydelse för elevernas resultat. Om man på kommunnivå jämför elevernas meritvärde i årskurs nio med föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå så ger det en skakande bild över korrelationen. 

Men riktigt så enkelt är det inte. 

Erik Nilsson visade statistik över enskilda klassers resultat i de Nationella proven i årskurs fem. Sett till genomsnittet var resultatet i det socioekonomiskt starkare området bättre. 

– Men titta på klass 5B i det utsatta området. De är bättre än samtliga klasser i det resursstarka området. Det är uppenbart att den enskilde läraren har oerhört stor påverkan på resultatet, sa Erik Nilsson och fortsatte, 

– Man ska diskutera likvärdighet i två avseenden. Dels är det inte rimligt att så stor aspekt av ens framgång i skolan har att göra med i vilket hem man föds. Men det andra också viktigt, riktigt bra undervisning gör skillnad och kan kompensera bakgrund. 

Han lyfte huvudmannens ansvar och tog ett exempel från kommunen där han tidigare arbetat som skolchef. Där visade det sig att utbildningsnivån bland förskolans personal var betydligt lägre i de mest utsatta områdena.
 
– Det är en uppgift för huvudmannen att inte acceptera att det ser ut så här. Huvudmannen måste fundera över vad man har för verktyg för att styra att de allra duktigaste rektorerna och de skickligaste lärarna faktiskt jobbar med de eleverna som har de tuffaste förutsättningarna. 

Huvudmannen har ett också ett ansvar, menar Erik Nilsson, att bygga ett system som skapar förutsättningar för en mer likvärdig kvalitet av undervisningen. 

Vad gör ni från Skolverkets sida för att stärka likvärdigheten?
– Dels erbjuder vi olika typer av analysinstrument och statistik för att huvudmännen ska få en bild av läget och få ett stöd att läsa sin egen organisation. Men vi gör också en del utvecklingsinsatser som riktar sig direkt till lärare som exempelvis matematiklyftet som har till syfte att stärka kvaliteten i undervisningen. 

Under föreläsningen ställde du dig frågan om det verkligen är moraliskt försvarbart att kvaliteten på undervisningen kan skilja sig så mycket från ett klassrum till ett annat.  
– Jag tänker att vi pratar så mycket om val av skola men undervisningen kan se väldigt olika ut mellan olika klassrum på en och samma skola, säger Erik Nilsson och fortsätter.

– Det handlar inte om att peka ut några lärare som dåliga. Alla kan förbättra sin undervisning och det handlar om att ha sådana system att undervisningen blir lite bättre än den var förut. Det är det som kan ge den stora effekten på ganska kort sikt i svensk skola, små förändring i vardagen som gör att eleverna får större möjligheter att nå målen. 

Under januari kommer ytterligare fyra konferenser kommer att hållas i Umeå, Malmö, Arlanda och Göteborg. 

 

Kommentera