Annons
Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Publicerad 3 oktober 2019

Fakta

Referenser

  • Lücke, M., Engel, E., Fenner, L. & Tibbitts, F. (ed.) (2016). CHANGE: Handbook for History Learning and Human Rights Education : for educators in formal, non-formal and higher education. 1. Auflage Schwalbach: Wochenschau Verlag
  • Nolgård, O., & Nygren, T. (2019). Considering the past and present of Romani in Sweden: secondary school pupils’ thinking and caring about the history of the Romani in national tests. Education Inquiry, pp. 1-24. doi:10.1080/20004508.2019.1607708 Retrieved from https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1607708
  • Nygren, T. (2011). History in the service of mankind: International guidelines and history education in upper secondary schools in Sweden, 1927–2002. Umeå universitet,
  • Nygren, T. (2016). Thinking and caring about indigenous peoples’ human rights: Swedish students writing history beyond scholarly debate. Journal of Peace Education, 13(2), 113-135.
  • Nygren, T. (2019). Fakta, fejk och fiktion : Källkritik, ämnesdidaktik och digital kompetens: Natur & Kultur.
  • Osler, A. (2015). Human Rights Education, Postcolonial Scholarship, and Action for Social Justice. Theory & Research in Social Education, 43(2), pp. 244-274. doi:10.1080/00933104.2015.1034393

Relaterat

Debatt. Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Aktuell forskning visar att det finns risker med okunskap om den egna minoritetsbefolkningens historia. Till exempel att historiska orättvisor och problem förläggs till främmande länder och deras urfolk. När samerna och andra svenska minoriteter nu föreslås försvinna från kursplanen i historia finns en påtaglig risk att svenska elever missar viktiga kulturella lärdomar från närområdet.

År 2011 blev det obligatoriskt för alla svenska högstadieelever att lära sig historia om de nationella minoriteterna: samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar. Sedan dess har lärare och elever uppmärksammat inte minst samernas historia allt mer, samtidigt som det har varit en utmaning att ta sig an denna uppgift inte minst eftersom minoriteternas historia har blivit styvmoderligt behandlad eller bortglömd. 

Nytt material och metoder har utvecklats för att hjälpa eleverna att se grupper i närområdet som sällan hamnat i historieböckerna eftersom de varit just minoriteter. Sakta men säkert börjar de nationella minoriteternas historia tillhöra den svenska allmänbildningen. 

Med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia riskerar dessa grupper att återigen bli än mer marginaliserade. Vi har i vår forskning identifierat hur ett undervisningsinnehåll om de nationella minoriteterna kan stimulera elevers källkritiska förmågor och empati på konstruktiva sätt (Nolgård & Nygren, 2019; Nygren, 2019). 

Genom att möta olika historier som de annars sällan möter i livet är det uppenbart att ungdomarna kan få en vidgad världsbild där elever med minoritetsbakgrund blir inkluderade, medan andra elever lär sig att se Sveriges inte alltid så stolta historia. I vår pågående forskning ser vi att elever i England, Indien, USA, Nya Zeeland, Sydafrika och Sverige sällan beaktar minoriteter och urfolk när de tänker till om historia och mänskliga rättigheter. I forskningen ser vi att det finns en utmaning i att utbilda globala medborgare som förmår att identifiera röstsvaga grupper och historiska minoriteter i närområdet.  

Den nu föreslagna kursplanen riskerar att förstärka denna problematik.

Tidigare studier har uppmärksammat hur det i de nordiska länderna  finns en problematisk tendens och självbild där vi anser oss ”bra” på att beakta demokratiperspektiv och mänskliga rättigheter inom historieundervisningen: något som bidragit till att undervisningen om minoriteter betraktats som något särskilt angeläget för outvecklade icke-västerländska länder (Osler, 2015). I vår pågående forskning ser vi nu tendensen att de svenska eleverna förlägger brott mot de mänskliga rättigheterna till främmande länder och kulturer, när vi faktiskt har en modern historia fylld av varnande exempel. I den svenska skolan har elever förvånats över att vi har en befolkning som likt aboriginerna fått utstå historiska övergrepp (Nygren, 2016). Den nu föreslagna kursplanen riskerar att förstärka denna problematik. 

Försummandet av minoritetsperspektiv och historien om de nationella minoriteterna har av Europarådet och Unesco identifierats som ett samhällsproblem sedan andra världskriget. Minoriteternas historia har lyfts fram som särskilt viktig för att främja det de kallar ”unity in diversity” och motverka konflikter mellan folk (Nygren, 2011). Vidare betonar forskare hur kunskaper om exempelvis brott mot minoriteternas mänskliga rättigheter i en lokal kontext har potential att föda ett livslångt engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati hos eleverna (Lücke et al., 2016).

De två senaste decennierna har Sverige genom att på olika sätt understryka vikten av minoriteternas historia i styrdokument och kursplaner tagit viktiga steg framåt och mött dessa internationellt formulerade påbud. Genom att även framgent värna om kunskapsinnehållet om de nationella minoriteterna i historieämnet säkerställer vi på sikt att de nationella minoriteternas historia blir en integrerad del av landets historia och vårt nuvarande samhälle.

Thomas Nygren, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och universitetslektor i didaktik, Uppsala universitet
Leg. lärare i historia och samhällskunskap (gymnasielektor i historia).

Olle Nolgård, doktorand i historiedidaktik, Uppsala universitet
Leg. lärare i historia och svenska

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons