Skolverkets syn på dyslexi avfärdas

TV4-nyheterna har skickat ut en enkät till 325 rektorer på grundskolor runt om i landet och frågat hur de ställer sig till Skolverkets anvisningar angående läshjälpmedel. 24 svarade att de tänker trotsa anvisningarna, 80 vet ej eller har inte tagit ställning till om de ska följa anvisningarna.

Som anledning till sin olydnad anger rektorerna bland annat att eleverna behöver sina hjälpmedel för att kunna visa sin läsförståelse, och att man inte vill förstöra deras självkänsla.

Idor Svensson, Lektor och docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, har jobbat med dyslexi och läs- och skrivforskning i 20 års tid. Han bedriver forskning på just den typ av hjälpmedel som det handlar om, exempelvis talsyntes. Skolvärlden ringde upp honom.

Vad tycker du om Skolverkets anvisningar?

– Jag förstår inte varför de inte lyssnar på den forskning som finns. Det är exakt samma sak som att be en person med läsglasögon att ta av sig dem under provet för att det ska vara lika för alla. Eller be någon som sitter i rullstol att gå till fots fram till katedern och lämna in sitt prov. Jag tror inte man satt sig in i vad det handlar om, säger han.

Och vad det handlar om för en person med dyslexi är svårigheter att avkoda text. Förmågan att läsa ihop individuella bokstäver till hela ord, meningar och stycken. Det handlar inte om svårigheter med läsförståelse, alltså att förstå vad innehållet i en text betyder. Idor Svensson är tydlig med distinktionen däremellan.

– Om det är läsförståelse man ska mäta så måste dessa elever få använda hjälpmedel. Vill man däremot mäta avkodningen ska de naturligtvis inte göra det, men det är knappast det som är intressant i det här sammanhanget. Om du tvingar dem att läsa utan hjälpmedel mäter du inte deras läsförståelse.

Men dyslexi är ju knappast något nytt. Tror du inte att Skolverket vet hur det fungerar?

– Man tror nog att man vet vad det är, men det är väldigt vanskligt. Det går att misstolka helt och hållet. De har kanske inte gjort tillräcklig research om vad dyslexi egentligen är för något. De tänker att det blir orättvist med hjälpmedlen för att de inte förstår. Men eleverna får ingen extra vinning av sina hjälpmedel, annat än att de får veta vad som står i texten.

Granskningen som TV4-nyheterna gjort visar att flera rektorer väljer att frångå Skolverkets anvisningar. De väljer att låta elever med stödbehov använda hjälpmedel i alla fall.

– Det är tur det. Personer med grav dyslexi kommer inte att klara det här utan de hjälpmedel de ska ha rätt till. Och då får de ett betyg som är lägre än de egentligen skulle ha, för att man tror att de inte förstår, säger Idor Svensson.

Är det ett missförstånd som drabbar personer med dyslexi i stort?

– Under de 20 år jag arbetat med dyslexi har jag stött på flera fall av personer där man felaktigt diagnostiserat dem med någon lättare intellektuell funktionsnedsättning.

Idor Svensson tror att tekniska hjälpmedel som talsyntes, och även taligenkänning för att skriva text, kommer att bli betydligt vanligare i skolan, inte minst i form av appar för plattor och telefoner.

– De tekniska hjälpmedlen är så bra idag. Än så länge är inte kunskapen ute hos lärarna inte riktigt i kapp, men det sprider sig.