Annons
Torhild Elisabet Sandberg är författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Publicerad 5 december 2018

Debatt. Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Skolans bildämne måste tas på allvar i vår digitala samtid. Redan spädbarn möter bilder i sin vardag när de använder mobiltelefoner och surfplattor, men för skolans lägre åldrar saknas material för att ge barn ett språk för att analysera bilder. Det innebär inte bara att barnen okritiskt tar till sig bilder, stilla och rörliga, utan även att skolor saknar möjlighet att leva upp till läroplanens krav.

Ett litet barn sitter i en vagn bredvid sina föräldrar på ett fik. Barnet gnäller och vrider sig för att komma ur vagnen. Pappan fiskar snabbt fram en surfplatta ur sin väska och ger den till barnet som greppar tag i de specialanpassade handtagen. Innan barn kan prata lär de sig numera att hantera en surfplatta, och att ta del av bilder – rörliga och stilla.

Nedsjunken i soffan sitter dottern. Hon rufsar till sitt hår och plutar med läpparna. I ena handen håller hon sin padda. Dottern har just tittat på en video från en influencer och härmar nu den unga kvinnans minspel. I sin selfie som hon lägger ut på Snapchat re-producerar hon ett sätt att se ut på som ung kvinna, oreflekterat om vad bilden signalerar. Det framkommer när vi en stund senare pratar om fotot.

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Genom den digitala utvecklingen med smarta mobiler både ser och skapar vi bilder i ett konstant flöde och med ett rasande tempo.

De bilder som läggs ut i sociala medier berättar ofta om ett visst utsnitt av livet – de lyckade stunderna. Bilderna skapar en norm som vi jämför våra egna liv mot. Allt fler forskare kopplar nu samman ungas användning av sociala medier med den ökande psykiska ohälsan. En förklaring är att unga jämför sitt eget liv och sitt utseende med det som visas upp i bilder på sociala medier.

Den brittiska folhälsoorganisationen Royal society for public health släppte i fjol rapporten #StatusofMind tillsammans med Young Health Movement. Enligt den använder nästan 90 procent av unga mellan 16 och 24 år i Storbritannien sociala medier. Forskarna hävdar att unga påverkas av att i sociala medier se bilder på vänner som exempelvis är på semesterresor eller utekvällar. När det egna livet jämförs med bilderna på det till synes fantastiska livet som andra lever kan det få konsekvenser för hälsan, såsom sämre självkänsla och en känsla av misslyckande när unga upplever att de missar att ”leva livet”.

Enligt rapporten har Instagram som bygger på bilder mest negativ inverkan.

Ungdomsrörelsen YMCA i England och Wales (KFUM) har tittat närmare på sociala mediers inverkan på ungas syn på det egna utseendet. Digitalt retuscherade bilder och utlägg med enbart smickrande foton har förändrat ungas förståelse för hur en normal kropp ser ut, konstaterar organisationen. Bilderna ökar trycket på det egna utseendet.  

Bilder i sociala medier kan inte bara vara bedrägliga, de är också både flyktiga och lättfotade. Flyktiga eftersom de bara är utklickade i ett ständigt pågående flöde. Lättfotade eftersom de enkelt sprids vidare. Att bilder påverkar oss skildras i den uppmärksammade Netflix-serien ”13 reasons why” som berättar om en ung kvinna, Hannah, som begår självmord bland annat efter att en bild på henne har cirkulerat bland jämnåriga.

I Läroplanen för grundskolans bild anges två olika syften med ämnet. Enligt den ska ”eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.” Dessutom finns ett krav att undervisningen ska titta närmare på bilders budskap: ”Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.”

Jag har träffat lärare för att prata med dem om hur man arbetar med bildämnet, i synnerhet på lågstadiet där klassläraren oftast leder arbetet också med de estetiska ämnena. Många nickar när jag påminner om de två kraven i läroplanen men få vet hur de ska leva upp till dem. Läromedel saknas och inte sällan upplevs det att bildämnet är satt på undantag – skolor, och följaktligen läromedelsförlagen, satsar på kärnämnena.

Statens medieråd har gett ut material som kan användas i klassrummet för att kritiskt granska bilder, men inget av dem vänder sig till yngre barn.

I medierådets rapport ”Småungar och medier 2017” konstaterar rådet samtidigt att nästan hälften av 8-åringarna använder internet dagligen. Den genomsnittliga åldern när barn börjar använda internet är 3 år och en majoritet av 3-åringarna, 69 procent, har använt internet. Många barn har tillgång till både mobiler och surfplattor i hemmet. I samtliga åldersgrupper i medierådets undersökning, 0–1 år, 2–4 och 5–8 år, har hälften av barnen en egen eller delad smartphone, vilket är en stor ökning från tidigare år.

Att även yngre barn får möjlighet att titta närmare på bilder som vi omges av i vardagen och får ett språk för att kritiskt granska bilderna blir allt viktigare i vår samtid. Till och med spädbarn invaggas ju i ett visst bildspråk som inte sällan är både stereotypt och retuscherat.

Det är dags att politiker och skolledare tar bildämnet på allvar och ger det den status som ämnet behöver i vår samtid. Vi lever i en visuell kultur som vi ännu bara har sett början på, därför är det avgörande att skolan följer läroplanens krav att ge grundskolans elever också i de lägre åldrarna möjlighet att kritiskt granska olika bildbudskap.

Torhild Elisabet Sandberg, författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons