Annons
Torhild Elisabet Sandberg är författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Publicerad 5 december 2018

Debatt. Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Skolans bildämne måste tas på allvar i vår digitala samtid. Redan spädbarn möter bilder i sin vardag när de använder mobiltelefoner och surfplattor, men för skolans lägre åldrar saknas material för att ge barn ett språk för att analysera bilder. Det innebär inte bara att barnen okritiskt tar till sig bilder, stilla och rörliga, utan även att skolor saknar möjlighet att leva upp till läroplanens krav.

Ett litet barn sitter i en vagn bredvid sina föräldrar på ett fik. Barnet gnäller och vrider sig för att komma ur vagnen. Pappan fiskar snabbt fram en surfplatta ur sin väska och ger den till barnet som greppar tag i de specialanpassade handtagen. Innan barn kan prata lär de sig numera att hantera en surfplatta, och att ta del av bilder – rörliga och stilla.

Nedsjunken i soffan sitter dottern. Hon rufsar till sitt hår och plutar med läpparna. I ena handen håller hon sin padda. Dottern har just tittat på en video från en influencer och härmar nu den unga kvinnans minspel. I sin selfie som hon lägger ut på Snapchat re-producerar hon ett sätt att se ut på som ung kvinna, oreflekterat om vad bilden signalerar. Det framkommer när vi en stund senare pratar om fotot.

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Genom den digitala utvecklingen med smarta mobiler både ser och skapar vi bilder i ett konstant flöde och med ett rasande tempo.

De bilder som läggs ut i sociala medier berättar ofta om ett visst utsnitt av livet – de lyckade stunderna. Bilderna skapar en norm som vi jämför våra egna liv mot. Allt fler forskare kopplar nu samman ungas användning av sociala medier med den ökande psykiska ohälsan. En förklaring är att unga jämför sitt eget liv och sitt utseende med det som visas upp i bilder på sociala medier.

Den brittiska folhälsoorganisationen Royal society for public health släppte i fjol rapporten #StatusofMind tillsammans med Young Health Movement. Enligt den använder nästan 90 procent av unga mellan 16 och 24 år i Storbritannien sociala medier. Forskarna hävdar att unga påverkas av att i sociala medier se bilder på vänner som exempelvis är på semesterresor eller utekvällar. När det egna livet jämförs med bilderna på det till synes fantastiska livet som andra lever kan det få konsekvenser för hälsan, såsom sämre självkänsla och en känsla av misslyckande när unga upplever att de missar att ”leva livet”.

Enligt rapporten har Instagram som bygger på bilder mest negativ inverkan.

Ungdomsrörelsen YMCA i England och Wales (KFUM) har tittat närmare på sociala mediers inverkan på ungas syn på det egna utseendet. Digitalt retuscherade bilder och utlägg med enbart smickrande foton har förändrat ungas förståelse för hur en normal kropp ser ut, konstaterar organisationen. Bilderna ökar trycket på det egna utseendet.  

Bilder i sociala medier kan inte bara vara bedrägliga, de är också både flyktiga och lättfotade. Flyktiga eftersom de bara är utklickade i ett ständigt pågående flöde. Lättfotade eftersom de enkelt sprids vidare. Att bilder påverkar oss skildras i den uppmärksammade Netflix-serien ”13 reasons why” som berättar om en ung kvinna, Hannah, som begår självmord bland annat efter att en bild på henne har cirkulerat bland jämnåriga.

I Läroplanen för grundskolans bild anges två olika syften med ämnet. Enligt den ska ”eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.” Dessutom finns ett krav att undervisningen ska titta närmare på bilders budskap: ”Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.”

Jag har träffat lärare för att prata med dem om hur man arbetar med bildämnet, i synnerhet på lågstadiet där klassläraren oftast leder arbetet också med de estetiska ämnena. Många nickar när jag påminner om de två kraven i läroplanen men få vet hur de ska leva upp till dem. Läromedel saknas och inte sällan upplevs det att bildämnet är satt på undantag – skolor, och följaktligen läromedelsförlagen, satsar på kärnämnena.

Statens medieråd har gett ut material som kan användas i klassrummet för att kritiskt granska bilder, men inget av dem vänder sig till yngre barn.

I medierådets rapport ”Småungar och medier 2017” konstaterar rådet samtidigt att nästan hälften av 8-åringarna använder internet dagligen. Den genomsnittliga åldern när barn börjar använda internet är 3 år och en majoritet av 3-åringarna, 69 procent, har använt internet. Många barn har tillgång till både mobiler och surfplattor i hemmet. I samtliga åldersgrupper i medierådets undersökning, 0–1 år, 2–4 och 5–8 år, har hälften av barnen en egen eller delad smartphone, vilket är en stor ökning från tidigare år.

Att även yngre barn får möjlighet att titta närmare på bilder som vi omges av i vardagen och får ett språk för att kritiskt granska bilderna blir allt viktigare i vår samtid. Till och med spädbarn invaggas ju i ett visst bildspråk som inte sällan är både stereotypt och retuscherat.

Det är dags att politiker och skolledare tar bildämnet på allvar och ger det den status som ämnet behöver i vår samtid. Vi lever i en visuell kultur som vi ännu bara har sett början på, därför är det avgörande att skolan följer läroplanens krav att ge grundskolans elever också i de lägre åldrarna möjlighet att kritiskt granska olika bildbudskap.

Torhild Elisabet Sandberg, författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons