Annons
Torhild Elisabet Sandberg är författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Publicerad 5 december 2018

Debatt. Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Skolans bildämne måste tas på allvar i vår digitala samtid. Redan spädbarn möter bilder i sin vardag när de använder mobiltelefoner och surfplattor, men för skolans lägre åldrar saknas material för att ge barn ett språk för att analysera bilder. Det innebär inte bara att barnen okritiskt tar till sig bilder, stilla och rörliga, utan även att skolor saknar möjlighet att leva upp till läroplanens krav.

Ett litet barn sitter i en vagn bredvid sina föräldrar på ett fik. Barnet gnäller och vrider sig för att komma ur vagnen. Pappan fiskar snabbt fram en surfplatta ur sin väska och ger den till barnet som greppar tag i de specialanpassade handtagen. Innan barn kan prata lär de sig numera att hantera en surfplatta, och att ta del av bilder – rörliga och stilla.

Nedsjunken i soffan sitter dottern. Hon rufsar till sitt hår och plutar med läpparna. I ena handen håller hon sin padda. Dottern har just tittat på en video från en influencer och härmar nu den unga kvinnans minspel. I sin selfie som hon lägger ut på Snapchat re-producerar hon ett sätt att se ut på som ung kvinna, oreflekterat om vad bilden signalerar. Det framkommer när vi en stund senare pratar om fotot.

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Genom den digitala utvecklingen med smarta mobiler både ser och skapar vi bilder i ett konstant flöde och med ett rasande tempo.

De bilder som läggs ut i sociala medier berättar ofta om ett visst utsnitt av livet – de lyckade stunderna. Bilderna skapar en norm som vi jämför våra egna liv mot. Allt fler forskare kopplar nu samman ungas användning av sociala medier med den ökande psykiska ohälsan. En förklaring är att unga jämför sitt eget liv och sitt utseende med det som visas upp i bilder på sociala medier.

Den brittiska folhälsoorganisationen Royal society for public health släppte i fjol rapporten #StatusofMind tillsammans med Young Health Movement. Enligt den använder nästan 90 procent av unga mellan 16 och 24 år i Storbritannien sociala medier. Forskarna hävdar att unga påverkas av att i sociala medier se bilder på vänner som exempelvis är på semesterresor eller utekvällar. När det egna livet jämförs med bilderna på det till synes fantastiska livet som andra lever kan det få konsekvenser för hälsan, såsom sämre självkänsla och en känsla av misslyckande när unga upplever att de missar att ”leva livet”.

Enligt rapporten har Instagram som bygger på bilder mest negativ inverkan.

Ungdomsrörelsen YMCA i England och Wales (KFUM) har tittat närmare på sociala mediers inverkan på ungas syn på det egna utseendet. Digitalt retuscherade bilder och utlägg med enbart smickrande foton har förändrat ungas förståelse för hur en normal kropp ser ut, konstaterar organisationen. Bilderna ökar trycket på det egna utseendet.  

Bilder i sociala medier kan inte bara vara bedrägliga, de är också både flyktiga och lättfotade. Flyktiga eftersom de bara är utklickade i ett ständigt pågående flöde. Lättfotade eftersom de enkelt sprids vidare. Att bilder påverkar oss skildras i den uppmärksammade Netflix-serien ”13 reasons why” som berättar om en ung kvinna, Hannah, som begår självmord bland annat efter att en bild på henne har cirkulerat bland jämnåriga.

I Läroplanen för grundskolans bild anges två olika syften med ämnet. Enligt den ska ”eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.” Dessutom finns ett krav att undervisningen ska titta närmare på bilders budskap: ”Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.”

Jag har träffat lärare för att prata med dem om hur man arbetar med bildämnet, i synnerhet på lågstadiet där klassläraren oftast leder arbetet också med de estetiska ämnena. Många nickar när jag påminner om de två kraven i läroplanen men få vet hur de ska leva upp till dem. Läromedel saknas och inte sällan upplevs det att bildämnet är satt på undantag – skolor, och följaktligen läromedelsförlagen, satsar på kärnämnena.

Statens medieråd har gett ut material som kan användas i klassrummet för att kritiskt granska bilder, men inget av dem vänder sig till yngre barn.

I medierådets rapport ”Småungar och medier 2017” konstaterar rådet samtidigt att nästan hälften av 8-åringarna använder internet dagligen. Den genomsnittliga åldern när barn börjar använda internet är 3 år och en majoritet av 3-åringarna, 69 procent, har använt internet. Många barn har tillgång till både mobiler och surfplattor i hemmet. I samtliga åldersgrupper i medierådets undersökning, 0–1 år, 2–4 och 5–8 år, har hälften av barnen en egen eller delad smartphone, vilket är en stor ökning från tidigare år.

Att även yngre barn får möjlighet att titta närmare på bilder som vi omges av i vardagen och får ett språk för att kritiskt granska bilderna blir allt viktigare i vår samtid. Till och med spädbarn invaggas ju i ett visst bildspråk som inte sällan är både stereotypt och retuscherat.

Det är dags att politiker och skolledare tar bildämnet på allvar och ger det den status som ämnet behöver i vår samtid. Vi lever i en visuell kultur som vi ännu bara har sett början på, därför är det avgörande att skolan följer läroplanens krav att ge grundskolans elever också i de lägre åldrarna möjlighet att kritiskt granska olika bildbudskap.

Torhild Elisabet Sandberg, författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons