debatt_bild

Torhild Elisabet Sandberg är författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet.

Debatt

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt. Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Skolans bildämne måste tas på allvar i vår digitala samtid. Redan spädbarn möter bilder i sin vardag när de använder mobiltelefoner och surfplattor, men för skolans lägre åldrar saknas material för att ge barn ett språk för att analysera bilder. Det innebär inte bara att barnen okritiskt tar till sig bilder, stilla och rörliga, utan även att skolor saknar möjlighet att leva upp till läroplanens krav.

Ett litet barn sitter i en vagn bredvid sina föräldrar på ett fik. Barnet gnäller och vrider sig för att komma ur vagnen. Pappan fiskar snabbt fram en surfplatta ur sin väska och ger den till barnet som greppar tag i de specialanpassade handtagen. Innan barn kan prata lär de sig numera att hantera en surfplatta, och att ta del av bilder – rörliga och stilla.

Nedsjunken i soffan sitter dottern. Hon rufsar till sitt hår och plutar med läpparna. I ena handen håller hon sin padda. Dottern har just tittat på en video från en influencer och härmar nu den unga kvinnans minspel. I sin selfie som hon lägger ut på Snapchat re-producerar hon ett sätt att se ut på som ung kvinna, oreflekterat om vad bilden signalerar. Det framkommer när vi en stund senare pratar om fotot.

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Genom den digitala utvecklingen med smarta mobiler både ser och skapar vi bilder i ett konstant flöde och med ett rasande tempo.

De bilder som läggs ut i sociala medier berättar ofta om ett visst utsnitt av livet – de lyckade stunderna. Bilderna skapar en norm som vi jämför våra egna liv mot. Allt fler forskare kopplar nu samman ungas användning av sociala medier med den ökande psykiska ohälsan. En förklaring är att unga jämför sitt eget liv och sitt utseende med det som visas upp i bilder på sociala medier.

Den brittiska folhälsoorganisationen Royal society for public health släppte i fjol rapporten #StatusofMind tillsammans med Young Health Movement. Enligt den använder nästan 90 procent av unga mellan 16 och 24 år i Storbritannien sociala medier. Forskarna hävdar att unga påverkas av att i sociala medier se bilder på vänner som exempelvis är på semesterresor eller utekvällar. När det egna livet jämförs med bilderna på det till synes fantastiska livet som andra lever kan det få konsekvenser för hälsan, såsom sämre självkänsla och en känsla av misslyckande när unga upplever att de missar att ”leva livet”.

Enligt rapporten har Instagram som bygger på bilder mest negativ inverkan.

Ungdomsrörelsen YMCA i England och Wales (KFUM) har tittat närmare på sociala mediers inverkan på ungas syn på det egna utseendet. Digitalt retuscherade bilder och utlägg med enbart smickrande foton har förändrat ungas förståelse för hur en normal kropp ser ut, konstaterar organisationen. Bilderna ökar trycket på det egna utseendet.  

Bilder i sociala medier kan inte bara vara bedrägliga, de är också både flyktiga och lättfotade. Flyktiga eftersom de bara är utklickade i ett ständigt pågående flöde. Lättfotade eftersom de enkelt sprids vidare. Att bilder påverkar oss skildras i den uppmärksammade Netflix-serien ”13 reasons why” som berättar om en ung kvinna, Hannah, som begår självmord bland annat efter att en bild på henne har cirkulerat bland jämnåriga.

I Läroplanen för grundskolans bild anges två olika syften med ämnet. Enligt den ska ”eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.” Dessutom finns ett krav att undervisningen ska titta närmare på bilders budskap: ”Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.”

Jag har träffat lärare för att prata med dem om hur man arbetar med bildämnet, i synnerhet på lågstadiet där klassläraren oftast leder arbetet också med de estetiska ämnena. Många nickar när jag påminner om de två kraven i läroplanen men få vet hur de ska leva upp till dem. Läromedel saknas och inte sällan upplevs det att bildämnet är satt på undantag – skolor, och följaktligen läromedelsförlagen, satsar på kärnämnena.

Statens medieråd har gett ut material som kan användas i klassrummet för att kritiskt granska bilder, men inget av dem vänder sig till yngre barn.

I medierådets rapport ”Småungar och medier 2017” konstaterar rådet samtidigt att nästan hälften av 8-åringarna använder internet dagligen. Den genomsnittliga åldern när barn börjar använda internet är 3 år och en majoritet av 3-åringarna, 69 procent, har använt internet. Många barn har tillgång till både mobiler och surfplattor i hemmet. I samtliga åldersgrupper i medierådets undersökning, 0–1 år, 2–4 och 5–8 år, har hälften av barnen en egen eller delad smartphone, vilket är en stor ökning från tidigare år.

Att även yngre barn får möjlighet att titta närmare på bilder som vi omges av i vardagen och får ett språk för att kritiskt granska bilderna blir allt viktigare i vår samtid. Till och med spädbarn invaggas ju i ett visst bildspråk som inte sällan är både stereotypt och retuscherat.

Det är dags att politiker och skolledare tar bildämnet på allvar och ger det den status som ämnet behöver i vår samtid. Vi lever i en visuell kultur som vi ännu bara har sett början på, därför är det avgörande att skolan följer läroplanens krav att ge grundskolans elever också i de lägre åldrarna möjlighet att kritiskt granska olika bildbudskap.

Torhild Elisabet Sandberg, författare till bokserien ”Petras bilder”, konstböcker för barn i lågstadiet

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm