Statliga lärare går miste om skolsatsningar

Legitimerade lärare som undervisar elever placerade på vårdhem är anställda av Statens institutionsstyrelse (SiS). Därmed går de miste om merparten av de satsningar staten gör på skolan, som karriärtjänster, lönelyft och läslyft.

– Våra lärare förstår inte det här. Det är liksom ett stort frågetecken – jaha, vi då? Det är oerhört olyckligt. Det är samma elever som kommer till oss och vi har samma uppdrag som vanliga skolor. Jag skulle gärna se att vi omfattades av de här strategiska satsningarna som gäller lärare generellt i Sverige, säger Satu Molander som är central skolledare för SiS.

De här lärarna berövas karriärmöjligheter

Alltihop börjar med en teknikalitet. Skollagens kapitel 24 behandlar ”särskilda utbildningsformer”, till exempel internationella skolor och utbildning för elever som vårdas på sjukhus. Där ingår även utbildning som bedrivs på statliga ungdomshem – boenden där ungdomar antingen under tvång eller frivilligt vistas på grund av exempelvis missbruk, kriminalitet eller andra sociala problem. Eftersom vårdhemmen inte sorterar under den vanliga skolan omfattas de inte automatiskt av olika åtgärder som sätts in utan en speciallösning måste till. Av de senaste årens satsningar på skolan är det ytterst få som kommit lärare inom SiS till gagn. Tack vare en personlig kontakt har elva lärare fått ta plats i matematiklyftet – även om det kanske inte var tanken från början. 

– Vi glöms bort. När jag lyssnar på våra rektorer så säger de att de är oroliga över rekryteringen. SiS som myndighet satsar på att vara en attraktiv arbetsgivare och försöker locka på alla sätt. Men det är synd att vi inte kan omfattas av de satsningar som gäller för andra, säger Satu Molander.

Lärarnas Riksförbund är kritiskt till att vissa lärare undantas möjligheten att ta del av statens satsningar.

– De här lärarna berövas karriärmöjligheter. Vi tycker att utgångspunkten ska vara att alla lärare får ta del av de satsningar som görs. Och all undervisning är viktig, oavsett skolform. Det här skapar också en extra press på arbetsgivaren att lyckas rekrytera, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

Vår verksamhet växer

SiS har ökat antalet platser på sina vårdhem med 50 personer de senaste två åren. Vanligast är att en ungdom placeras på hem i fem månader, och då ska hen få gå i skolan – oavsett termin eller årstid. Satu Molander hänvisar till att de elever som går i en SiS-skola har många svårigheter och verkligen behöver de bästa lärarna.

– 50 procent av våra elever har en skolbakgrund med kontinuerlig specialundervisning, 21 procent har gått om minst en årskurs i grundskolan, 40 procent har varit avstängda från undervisning under längre perioder. Utsattheten överhuvudtaget att vara tvångsplacerad här gör att vi skulle vilja se en mer generös prövning så att satsningarna kan komma våra elever till del, säger hon.

Från utbildningsdepartementet säger man att det görs en övervägning i varje enskilt fall om SiS kommer att omfattas av en satsning eller inte. Oftast blir det nobben, och Satu Molander menar att det knappast kan ha med ekonomi att göra.

– Enligt lärarlönelöyftet är det tänkt att 60 procent av lärarna ska få en höjning på 2000-3000 kronor. Skulle man ge det till 60 procent av våra 230 lärare blir det ju inte så dyrt.

I ett fall – fortbildning inom specialpedagogik – kommer SiS att omfattas.

– Vi får se under hösten hur det ska hanteras och hur vi ska söka. Vi kan inte söka på samma sätt som andra skolverksamheter.

Tror du att man sparar eller slösar pengar på lång sikt genom att exkludera er ur statliga satsningar?

– Det är svårt att säga. Jag vill inte gissa, men det är ett antagande man gärna tar till. Jag har ingen kalkyl, men vår verksamhet växer. Det verkar inte vara så att vi inte behövs. Tvärtom, säger Satu Molander.