Annons
Stina Oscarson är regissör, författare och samhällsdebattör.

Stina Oscarson: Om jag vore bildningsminister...

Publicerad 14 november 2017

Debatt. Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Om jag blev utsedd till bildningsminister är det första jag skulle göra att säga: Tack. 

För förtroendet.

Och ert mod att inrätta en sådan. 

Det var å andra sidan på tiden!

Sedan skulle jag skriva en lapp till mig själv där det stod:

”Var aktsam och ödmjuk. Makt korrumperar. Pengar likaså. 

Var uppmärksam. För institutioner (inte minst politiska) tenderar att få människor att sluta tänka.”

Och sedan skulle jag skapa en struktur för att undvika detta. 

Och jag skulle införa kvotering. Nej. Lugn. Inte av kvinnor i bolagsstyrelser.

Medveten om att bildning kräver närvaro och tid för reflektion skulle jag läsa och svara på mail endast en gång per dag. Jag skulle stänga av telefonen helt vid alla möten. Vare sig det gällde arbete eller vänskap. 

Och jag skulle införa kvotering. Nej. Lugn. Inte av kvinnor i bolagsstyrelser, försvaret eller av personer med utländsk bakgrund på våra kulturinstitutioner. Jag är emot all form av sådant. Men privat anser jag att det är min skyldighet att... 

...för varje kvinnlig författare jag läser, läsa en manlig. 

...för varje fackbok från vänster, en från höger. 

...för varje nyhetssändning en dikt. 

Och så vidare.

Därefter skulle jag ta mig an mitt uppdrag. 

Och jag skulle då börja med att tillsätta en utredning. 

Nej, skratta inte nu. 

Jag menar inte den typen av utredningar vi har idag, som går ut på att ta fram ett underlag som ger legitimitet åt ett i förväg fattat beslut. 

Jag menar en riktig utredning. 

Av omutliga tjänstemän och forskare som vet att lägga all sin stolthet i saklig opartiskhet.  

Och de skulle få som uppdrag att ta reda på följande: 

Vilka krafter och strukturer i vårt samhälle underminerar en strävan efter bildning? 

Och som bilaga till direktiven skulle jag lägga Brechts dikt tvivlaren.

Och jag skulle be dem lägga ett särskilt fokus på New public managements intåg i offentlig verksamhet. På förvandlingen av kvalitativa mål till kvantitativa. På all den extra administrativa börda det skapat för och den avprofessionalisering det medfört av våra experter. 

Jag skulle be dem titta på hur de bildningsklyftor friskolereformen skapat påverkar demokratin. Och även på bostadspolitikens segregerade effekter. Asylpolitikens långa väntetider. Och målet om ekonomisk tillväxt.

För jag har mina misstankar. 

Och som bilaga till direktiven skulle jag lägga Brechts dikt ”Tvivlaren”. 

Och kanske även Szymborskas dikt ”Utopia”. 

En sådan omfattande utredning måste få tid på sig. Men jag skulle inte sitta overksam under tiden. 

Och vid mitt installationstal i riksdagen, om det nu hålls några såna, i annat fall skulle jag inrätta en sådan tradition. För jag tänker att det bör vara varje ministers skyldighet att visa ut en riktning. 

Där skulle jag citera Lorca. 

”Om jag var hungrig och tvingades tigga på gatan, skulle jag inte be om ett bröd utan om ett halvt bröd och en hel bok. Härifrån attackerar jag nu våldsamt dem som bara pratar om ekonomiska krav, utan att nämna det kulturella behovet som samhället högljutt kräver. Det är bra att alla människor får äta, men alla människor måste också veta. Annars omvandlas vi till maskiner i tjänst för ett samhällstillstånd.” 

Jag skulle under detta tal också nämna något om förslaget att kroppsvisitera deltagare i högskoleprovet för att komma till rätta med fusket. För att det är ett så bra exempel på hur vi i hela samhället idag blott sysslar med att bli av med symptom och inte komma åt orsakerna. För, tänker jag, vi kan ta i hur hårt vi vill mot studenter som fuskar men det måste vara något som är grundläggande fel i ett samhälle där eleverna inte själva inser värdet av bildning. Där det är siffran i betyget som räknas. Ett sådant land måste vara ett land som föraktar bildning. Och om jag skulle vara bildningsminister vore det mitt uppdrag att förvandla detta land till ett där man strävar efter bildning. 

Jag skulle lägga ett förslag om att införa en kulturell kanon och det skulle bli ett himla liv. 

Efter mitt tal skulle jag omedelbart se till att återlämna till lärarna tio veckors sommarlov så de skulle ha tid att läsa skönlitteratur, studera konst, och lyssna på musik. Något liknande skulle införas för bibliotekarier och säkert ett antal andra yrken. Inte minst politiker. Så att de hann läsa både underlag till de frågor de ska besluta om och sådant som skulle göra att de kanske inte fattar det beslut de själva först trodde. 

Därefter skulle jag lägga ett förslag att korta arbetsdagen till sex timmar för alla. Men det skulle nog dröja innan det gick igenom och under tiden skulle jag starta en bokcirkel i riksdagen. Tvärs över partigränserna där vi läste skönlitteratur och pratade. En gång i veckan. 

Jag skulle lägga ett förslag om att införa en kulturell kanon och det skulle bli ett himla liv. 

Men jag tror vi behöver gemensamma referenser. Och vi behöver bråka om vad som ska ingå i denna kanon. Ständigt. Det estetiska samtalet är i sig bildande. 

Och det skulle bildas motlistor och protestgrupper. Och vi skulle helt plötsligt börja diskutera litteratur. Förutsatt att vi inte förfaller till personangrepp på de som föreslår verk vi själva inte anser platsar. Men förhoppningsvis skulle de flesta inse att något sådant bara skulle verka obildat. 

Hur kommer kommande generationer att döma oss för detta?

När jag sedan blivit lite varm i kläderna skulle jag skapa ett forum där lärare varje år sökte besvara frågan: Vad är meningen med skolan? Är det att hjälpa eleverna att göra karriär i detta samhälle eller ge dem verktyg att förändra det? Och deltagandet i detta samtal skulle vara grunden för en lärarlegitimation. 

Och innan jag blev avskedad för att ha röstat mot partilinjen. Skulle jag ha sett till att det i riksdagen införts en ordning där man inför varje beslut som ska fattas tar en paus där man ser över sin argumentation ur tre perspektiv. 

Om vi tittar historiskt. Finns det något vi kan lära och som vi glömt ta hänsyn till?

Finns det människor som kommer påverkas av detta beslut, vars röst inte blivit hörd?

Hur kommer kommande generationer att döma oss för detta?

* * *

Därefter skulle jag med högburet huvud lämna min post till någon annan. 

Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör och har gjort en serie poddsamtal (avsnitt 74–77) om bildning för Lärarnas Riksförbund

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons