stod_elever_ritar
Särskilt stöd

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever.
Av totalt 66 000 grundskoleelever fick 2 500 särskilt stöd under förra hösten, vilket är betydligt färre än riksgenomsnittet.
– Vi kan se att det här är ett utbrett problem som inte bara berör Stockholm, säger Christian Wettergren, initiativtagare till projekt Särskilt stöd inom nätverket Barn i behov.

Vid årsskiftet anmäldes Stockholms stad till Skolinspektionen för brott mot skollagen. Anledningen till anmälan är att kommunen inte ger elever särskilt stöd i den utsträckningen som man bör, menar anmälarna.

Enligt siffor som Dagens Nyheter har begärt ut fick cirka 2 500 elever i Stockholms grundskolor särskilt stöd i höstas. Det är 3,8 procent av samtliga 66 000 elever och betydligt färre än riksgenomsnittet på 5,3 procent. 

Christian Wettergren, initiativtagare till projekt Särskilt stöd inom nätverket Barn i behov, ligger bakom anmälan till Skolinspektionen. Han har under en längre tid engagerat sig i frågan och har analyserat hur bra olika huvudmän uppfyller skollagens krav på särskilt stöd. 

– Vi kan se att det här är ett utbrett problem som inte bara berör Stockholm. Det finns betydligt värre kommuner, som exempelvis Malmö som är väldigt dåliga på särskilt stöd, säger han till Skolvärlden.

I anmälan konstaterar man med dataunderlag från Skolverket att 211 elever i kullen 2017 som inte fick behörighet till gymnasiet, inte heller fick något särskilt stöd på högstadiet.

– Det är inte okej. Det är väldigt olyckligt när föräldrar blir frustrerade och försöker skapa det som står i lagen att man har rätt till. Samtidigt har man en massa lärare som försöker få ihop en undervisningssituation med begränsade resurser, säger Christian Wettergren och fortsätter:

– Det blir så kortsiktigt i tänket. Vi tappar lärare, vi tappar barn och föräldrar som blir långtidssjukskrivna. Det är ickekonstruktivt att låta det här fortsätta. Det blir stora samhällskostnader och mänskliga kostnader. 

Vad tror du behövs för att det ska bli en förändring i frågan? 

– Det behövs en ökad förståelse för den här gruppen. Man är lite i förnekelse- och frustrationsstadiet just nu hos politiker och kommunledningar. Jag tror att man behöver komma till aktivitetsstadiet och börja titta på vad man gör i stället. Det behövs mindre pajkastning i frågan. Jag tror vi kan lösa detta om vi börjar jobba tillsammans och lyssnar på varandra.  

Efter anmälan har Skolinspektionen startat en riktad tillsyn av utbildningsförvaltningen.

– Vi har begärt ett yttrande från Stockholms stad och ska nu besluta om, och i sådana fall hur, vi går vidare med uppgifterna, säger Felicia Pettersson, utredare på Skolinspektionen, till DN.

Lee Orberson, grundskoledirektör på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, menar att kommunen fortlöpande arbetar med att förbättra stödet till eleverna.

– Vi är inte nöjda förrän alla elever når målen, men vi ser att arbetet med extra anpassningar ger resultat, både andelen med behörighet till yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet har ökat, säger han.

– Om eleven får stöd inom extra anpassningar som är tillräckliga så behövs ju inget beslut om särskilt stöd. Vår utgångspunkt är att man redan från början anpassar klassrummen till olika funktionsnedsättningar och planerar undervisningen efter elevernas behov.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm