Annons
Johannes Masud hade jobbat som lärare i åtta år när han 2017 sökte tjänsten som stormentor. Foto: Magnus Glans

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Publicerad 10 december 2019

Fakta

Eneskolan:

  • Eneskolan är en F–9-skola i Järna i Södertälje kommun.
  • Skolan har 515 elever. 
  • 92 procent av lärarna är legitimerade. 
  • 2017 gjordes organisationen om och elevhälsan omstrukturerades. Som ett led i det arbetet frikopplades mentorskapet från lärarrollen och tre nya tjänster, så kallade stormentorer, inrättades.

Fakta

Stormentorerna har 100 elever var:

  • En stormentor ansvarar för elevhälsoarbetet, likabehandlingsarbete och närvarohantering. 
  • Av de tre mentorerna på Eneskolan är två legitimerade lärare och en är beteendevetare med lång bakgrund inom skolan. De har hand om varsin årskurs, cirka 100 elever var. 
  • Varje vecka hålls det mentorstid med varje klass inom årskursen, men traditionella utvecklingssamtal har Eneskolan slutat med. Utvecklingssamtal erbjuds i stället som ”speed dating” i matsalen där elever och vårdnadshavare i förväg kan boka träff med ämneslärarna. 
  • För elever med problem i många ämnen tas ett större grepp där mentorn sammankallar elev, vårdnadshavare och berörda lärare till ett enskilt möte.

Fakta

Framgångsfaktorer:

Sedan Eneskolan införde en ny organisation med heltidsmentorer 2017 har...

... skolket minskat och man har gått från tio till noll hemma­sittande elever.

... andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat.

... stressen bland lärarna gått ner.

Skolket var utbrett, konflikterna många och förtroendet från vårdnadshavarna lågt. Eneskolan i Järna behövde en omstart och lösningen blev tre nya mentorstjänster. I dag kan lärarna ägna sig åt kärnuppdraget utan att känna stress över att inte räcka till.
– Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, säger stormentorn Johannes Masud.

Det är en av årets kyligare höstdagar. Vinden leker i luften och träden släpper sina löv över skolgården. Inne på Eneskolan råder lugn och ro. Eleverna har lektioner och då är det tomt i korridorerna. 

För bara några år sedan såg det annorlunda ut. Skolmiljön upplevdes som stökig och otrygg. Fler elever behövde extra stöd och lärarna blev alltmer pressade av olika administrationsuppgifter. 

– När jag började som biträdande rektor 2016 hängde elever i korridorerna i stället för att gå på sina lektioner. Vi hade omkring tio hemmasittare utan fungerande insatser, säger Ida Brånn, som i dag är rektor på Eneskolan. 

För att få rätsida på problemen inleddes ett kvalitetsarbete och snabbt konstaterades brister i likvärdigheten gällande elevhälsan och mentorsfunktionen. 

– Där föddes tanken på en ny, processinriktad organisation, där lärarna helt skulle få ägna sig åt ämnesundervisning medan elevhälsoarbete och likabehandlingsarbete delvis skulle läggas på en annan instans, berättar Ida Brånn.

Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig.

Lösningen blev en omorganisering där mentorsskapet frikopplades från lärarrollen. En ny arbetsbeskrivning lades till, en ”stormentor” med ansvar för en hel årskurs. Och på några år har man lyckats vända den negativa utvecklingen.

– I dag har vi inga elever som sitter hemma. Många elever behöver speciallösningar men de insatser vi gör verkar faktiskt fungera, säger Ida Brånn. 

Johannes Masud är en av tre stormentorer på Eneskolan. I kollegiets arbetsrum har han placerat sig närmast dörren så eleverna kan se när han är inne. 

– Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig. Oftast har de små ärenden, men en del vill bara heja eller ta lite frukost. Och så finns det de som plötsligt visar sig oftare än vanligt, som liksom stryker förbi och väntar på att man ska se dem. Som mentor gäller det att förstå när det är dags att kolla läget. 

Johannes är i grunden legitimerad SO-lärare och hade jobbat i åtta år när han sökte tjänsten som stormentor. För honom är detta en sorts karriärsteg. 

– Jag tror att många lärare längtar efter att göra något annat ett tag. Man kan tröttna på att undervisa men ändå vilja jobba kvar i skolan. Då är det här ett bra alternativ, säger Johannes.

Som stormentor har han ansvar för hela årskurs åtta. Lärarna fick två timmars extra undervisningstid när skolan började med stormentorer men i stället slipper de kringarbetet som ofta sträckte sig utanför ramtiden.

– Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu. Många elever väljer fortfarande att vända sig till en lärare om de behöver hjälp eller stöd och så måste det få vara. Men läraren slipper driva ärendet vidare. Där tar jag över och ansvarar för uppföljning och kontakt med vårdnadshavare. Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, för man har faktiskt tagit bort arbetsuppgifter, säger Johannes.

Eneskolan i Järna. Foto: Karin Lindahl

Varje morgon gör stormentorerna en närvarokoll. Om en elev inte är på plats och inte är sjukanmäld ringer de hem före klockan nio. Den som försovit sig blir mött i dörren och följd till rätt klassrum, allt för att eleven ska missa så lite som möjligt. Varje månad görs dessutom en avstämning för att få fram en större bild.

– Har en elev mer än 10 procent frånvaro under en månad dyker hen upp i vår avstämning. Vi vill tidigt upptäcka mönster där elever har upprepad sjukfrånvaro. För det är ofta så skolket börjar, säger Johannes.

Han berättar om Kerstin (som egentligen heter något annat) som hade över 50 procent frånvaro. Var hon sen en morgon blev hela hennes dag förstörd. Lösningen var daglig kontakt mellan stormentor, elev och vårdnadshavare och med särskilda anpassningar på plats fungerar det nu bättre för Kerstin i skolan. 

Johannes tror att det är tack vare stormentorsystemet som Kerstin överhuvudtaget fångades upp. 

– Det här är en smart elev som är duktig på att få allt att verka bra. I ett annat sammanhang hade hon lätt glidit igenom och inte uppnått den potential hon har i dag. Hon hade säkert nått målen men inga varningsklockor hade ringt, säger han.

Eneskolans rektor Ida Brånn. Magnus Glans

I korridorerna är det påfallande tomt när Skolvärlden är på plats denna tisdagsförmiddag men framåt lunchtid börjar eleverna synas och höras igen. I matsalen är det uppdukat för mexikansk vecka. Elever kommer fram och byter några ord med Johannes. 

Eija Sandberg och Emilie Hanna går i åttan och nian på Eneskolan. De är överens om att stormentorssystemet är bra. Framför allt uppskattar de att ha en vuxen i skolan som inte sätter betyg på dem. 

– Stormentorn är lite mer som en vän, förklarar Emilie. Vi har ett bond liksom, hon bryr sig om en på riktigt och har för det mesta tid att hjälpa en. Har man en lärare som mentor känns det som man stör om man knackar på under en lektion. 

Men det kan bli jobbigt när många vill ha hjälp samtidigt, tycker eleverna. Varje stormentor har ansvar för omkring 100 elever. 

– Två mentorer per årskurs hade varit det optimala, säger Eija.

Lärarna Ulrika Länn, Sofia Weidenblad och Jenny Larsson upp­skattar systemet med stor­mentorer, men kan också se nack­delar med det. Foto: Magnus Glans

Ulrika Länn undervisar i svenska och tyska och hade jobbat på Eneskolan i tolv år när systemet med stormentorer infördes hösten 2017. Hon var till en början kritisk:

– Jag ville inte bli av med mentorsuppdraget, jag tycker att det är en sådan viktig del av att vara lärare. Men jag har ändrat åsikt och ser nu att fördelarna överväger. 

Kollegorna Jenny Larsson och Sofia Weidenblad säger att de inte kan tänka sig att gå tillbaka till det gamla. De uppskattar att helhjärtat kunna ägna sig åt undervisning. 

Visst hade de farhågor om att relationen till eleverna skulle försämras men så har det inte blivit. 

– Jag har precis lika bra relation till mina elever i dag, säger Sofia. Som mentor för 15 elever kände jag mig däremot ganska ensam. Deras problem var upp till bara mig att lösa. Nu är vi ett helt arbetslag som kan hjälpas åt att hitta lösningar till våra 100 elever.

Och likvärdigheten tycker de har stärkts.

– Kvaliteten i mentorsrollen skiljde sig mycket åt innan. Vilken mentor en elev hade påverkade vilka insatser som gjordes och hur snabbt hjälp sattes in. Med en mentor per årskurs blir rutinerna mer likvärdiga, säger svenskläraren Sofia Weidenblad. 

Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu.

Men lärarna ser även potentiella nackdelar:

– Vi måste verkligen påminna oss om att se alla elever. Med bara 15 mentorselever kom det naturligt att man pratade med alla. Nu finns det en risk att vi missar de elever som inte flaggar så tydligt, säger Jenny Larsson och Ulrika Länn fyller i:

– Med 100 elever på en mentor kan det bli så att bara de med störst problem får hjälp. Men de flesta elever behöver ju stöd för att utvecklas.

Nya tjänster som ska avlasta lärare har införts på flera skolor i landet de senaste åren, som till exempel läraradministratör och skolkoordinator. Tidigare i höstas meddelade regeringen att man anslår mer pengar till lärar­assistenter och i lärarbristens spår är det svårt att inte se satsningen som ett sätt att få in fler vuxna i skolan. Men Ida Brånn tror inte att assistenter är lösningen på skolans kris:

– Vi är i dag färre som jobbar här än vad vi var problemåret 2016–2017. Vi är färre vuxna, men levererar bättre kvalitet och bättre resultat, bland annat genom att ha en hög andel behöriga lärare. Så fler vuxna betyder inte nödvändigtvis att verksamheten blir bättre. Det viktiga är att styrning, organisation och ansvarsfördelning fungerar, säger hon. 

Johannes Masud. Foto: Magnus Glans

Johannes Masud tror dock att modellen med stormentorer kan höja attraktiviteten i läraryrket. 

– Genom att lyfta bort mentorskapet från lärarnas axlar kanske de som är på väg bort väljer att stanna i yrket och fler kan lockas att utbilda sig, säger han.  

Och läraren Ulrika Länn vill se andra typer av satsningar: 

– De delar av vårt jobb vi som lärare behöver avlastning med kan inte göras av vem som helst. Det behöver vara en mentor eller någon annan med lärarkompetens. I stället för assistenter ser jag hellre satsningar på tvålärarsystem, som stärker lärarna och ger eleverna trygghet, säger hon innan hon kilar tillbaka till sitt klassrum där en kollega väntar med en grupp elever.

I korridoren är det tyst igen. Lunchrasten är över och undervisningen har tagit vid.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Annons
Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons