Annons
Johannes Masud hade jobbat som lärare i åtta år när han 2017 sökte tjänsten som stormentor. Foto: Magnus Glans

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Publicerad 10 december 2019

Fakta

Eneskolan:

  • Eneskolan är en F–9-skola i Järna i Södertälje kommun.
  • Skolan har 515 elever. 
  • 92 procent av lärarna är legitimerade. 
  • 2017 gjordes organisationen om och elevhälsan omstrukturerades. Som ett led i det arbetet frikopplades mentorskapet från lärarrollen och tre nya tjänster, så kallade stormentorer, inrättades.

Fakta

Stormentorerna har 100 elever var:

  • En stormentor ansvarar för elevhälsoarbetet, likabehandlingsarbete och närvarohantering. 
  • Av de tre mentorerna på Eneskolan är två legitimerade lärare och en är beteendevetare med lång bakgrund inom skolan. De har hand om varsin årskurs, cirka 100 elever var. 
  • Varje vecka hålls det mentorstid med varje klass inom årskursen, men traditionella utvecklingssamtal har Eneskolan slutat med. Utvecklingssamtal erbjuds i stället som ”speed dating” i matsalen där elever och vårdnadshavare i förväg kan boka träff med ämneslärarna. 
  • För elever med problem i många ämnen tas ett större grepp där mentorn sammankallar elev, vårdnadshavare och berörda lärare till ett enskilt möte.

Fakta

Framgångsfaktorer:

Sedan Eneskolan införde en ny organisation med heltidsmentorer 2017 har...

... skolket minskat och man har gått från tio till noll hemma­sittande elever.

... andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat.

... stressen bland lärarna gått ner.

Skolket var utbrett, konflikterna många och förtroendet från vårdnadshavarna lågt. Eneskolan i Järna behövde en omstart och lösningen blev tre nya mentorstjänster. I dag kan lärarna ägna sig åt kärnuppdraget utan att känna stress över att inte räcka till.
– Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, säger stormentorn Johannes Masud.

Det är en av årets kyligare höstdagar. Vinden leker i luften och träden släpper sina löv över skolgården. Inne på Eneskolan råder lugn och ro. Eleverna har lektioner och då är det tomt i korridorerna. 

För bara några år sedan såg det annorlunda ut. Skolmiljön upplevdes som stökig och otrygg. Fler elever behövde extra stöd och lärarna blev alltmer pressade av olika administrationsuppgifter. 

– När jag började som biträdande rektor 2016 hängde elever i korridorerna i stället för att gå på sina lektioner. Vi hade omkring tio hemmasittare utan fungerande insatser, säger Ida Brånn, som i dag är rektor på Eneskolan. 

För att få rätsida på problemen inleddes ett kvalitetsarbete och snabbt konstaterades brister i likvärdigheten gällande elevhälsan och mentorsfunktionen. 

– Där föddes tanken på en ny, processinriktad organisation, där lärarna helt skulle få ägna sig åt ämnesundervisning medan elevhälsoarbete och likabehandlingsarbete delvis skulle läggas på en annan instans, berättar Ida Brånn.

Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig.

Lösningen blev en omorganisering där mentorsskapet frikopplades från lärarrollen. En ny arbetsbeskrivning lades till, en ”stormentor” med ansvar för en hel årskurs. Och på några år har man lyckats vända den negativa utvecklingen.

– I dag har vi inga elever som sitter hemma. Många elever behöver speciallösningar men de insatser vi gör verkar faktiskt fungera, säger Ida Brånn. 

Johannes Masud är en av tre stormentorer på Eneskolan. I kollegiets arbetsrum har han placerat sig närmast dörren så eleverna kan se när han är inne. 

– Vi brukar hålla dörren öppen så att de kan komma in och sätta sig. Oftast har de små ärenden, men en del vill bara heja eller ta lite frukost. Och så finns det de som plötsligt visar sig oftare än vanligt, som liksom stryker förbi och väntar på att man ska se dem. Som mentor gäller det att förstå när det är dags att kolla läget. 

Johannes är i grunden legitimerad SO-lärare och hade jobbat i åtta år när han sökte tjänsten som stormentor. För honom är detta en sorts karriärsteg. 

– Jag tror att många lärare längtar efter att göra något annat ett tag. Man kan tröttna på att undervisa men ändå vilja jobba kvar i skolan. Då är det här ett bra alternativ, säger Johannes.

Som stormentor har han ansvar för hela årskurs åtta. Lärarna fick två timmars extra undervisningstid när skolan började med stormentorer men i stället slipper de kringarbetet som ofta sträckte sig utanför ramtiden.

– Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu. Många elever väljer fortfarande att vända sig till en lärare om de behöver hjälp eller stöd och så måste det få vara. Men läraren slipper driva ärendet vidare. Där tar jag över och ansvarar för uppföljning och kontakt med vårdnadshavare. Det här är den enda åtgärd som på riktigt avlastar lärarna, för man har faktiskt tagit bort arbetsuppgifter, säger Johannes.

Eneskolan i Järna. Foto: Karin Lindahl

Varje morgon gör stormentorerna en närvarokoll. Om en elev inte är på plats och inte är sjukanmäld ringer de hem före klockan nio. Den som försovit sig blir mött i dörren och följd till rätt klassrum, allt för att eleven ska missa så lite som möjligt. Varje månad görs dessutom en avstämning för att få fram en större bild.

– Har en elev mer än 10 procent frånvaro under en månad dyker hen upp i vår avstämning. Vi vill tidigt upptäcka mönster där elever har upprepad sjukfrånvaro. För det är ofta så skolket börjar, säger Johannes.

Han berättar om Kerstin (som egentligen heter något annat) som hade över 50 procent frånvaro. Var hon sen en morgon blev hela hennes dag förstörd. Lösningen var daglig kontakt mellan stormentor, elev och vårdnadshavare och med särskilda anpassningar på plats fungerar det nu bättre för Kerstin i skolan. 

Johannes tror att det är tack vare stormentorsystemet som Kerstin överhuvudtaget fångades upp. 

– Det här är en smart elev som är duktig på att få allt att verka bra. I ett annat sammanhang hade hon lätt glidit igenom och inte uppnått den potential hon har i dag. Hon hade säkert nått målen men inga varningsklockor hade ringt, säger han.

Eneskolans rektor Ida Brånn. Magnus Glans

I korridorerna är det påfallande tomt när Skolvärlden är på plats denna tisdagsförmiddag men framåt lunchtid börjar eleverna synas och höras igen. I matsalen är det uppdukat för mexikansk vecka. Elever kommer fram och byter några ord med Johannes. 

Eija Sandberg och Emilie Hanna går i åttan och nian på Eneskolan. De är överens om att stormentorssystemet är bra. Framför allt uppskattar de att ha en vuxen i skolan som inte sätter betyg på dem. 

– Stormentorn är lite mer som en vän, förklarar Emilie. Vi har ett bond liksom, hon bryr sig om en på riktigt och har för det mesta tid att hjälpa en. Har man en lärare som mentor känns det som man stör om man knackar på under en lektion. 

Men det kan bli jobbigt när många vill ha hjälp samtidigt, tycker eleverna. Varje stormentor har ansvar för omkring 100 elever. 

– Två mentorer per årskurs hade varit det optimala, säger Eija.

Lärarna Ulrika Länn, Sofia Weidenblad och Jenny Larsson upp­skattar systemet med stor­mentorer, men kan också se nack­delar med det. Foto: Magnus Glans

Ulrika Länn undervisar i svenska och tyska och hade jobbat på Eneskolan i tolv år när systemet med stormentorer infördes hösten 2017. Hon var till en början kritisk:

– Jag ville inte bli av med mentorsuppdraget, jag tycker att det är en sådan viktig del av att vara lärare. Men jag har ändrat åsikt och ser nu att fördelarna överväger. 

Kollegorna Jenny Larsson och Sofia Weidenblad säger att de inte kan tänka sig att gå tillbaka till det gamla. De uppskattar att helhjärtat kunna ägna sig åt undervisning. 

Visst hade de farhågor om att relationen till eleverna skulle försämras men så har det inte blivit. 

– Jag har precis lika bra relation till mina elever i dag, säger Sofia. Som mentor för 15 elever kände jag mig däremot ganska ensam. Deras problem var upp till bara mig att lösa. Nu är vi ett helt arbetslag som kan hjälpas åt att hitta lösningar till våra 100 elever.

Och likvärdigheten tycker de har stärkts.

– Kvaliteten i mentorsrollen skiljde sig mycket åt innan. Vilken mentor en elev hade påverkade vilka insatser som gjordes och hur snabbt hjälp sattes in. Med en mentor per årskurs blir rutinerna mer likvärdiga, säger svenskläraren Sofia Weidenblad. 

Konflikten i korridoren, telefonsamtalet från vårdnadshavare, en elev som blir sjuk. Allt sådant som ökar stressen hos lärare, det kan jag ta hand om nu.

Men lärarna ser även potentiella nackdelar:

– Vi måste verkligen påminna oss om att se alla elever. Med bara 15 mentorselever kom det naturligt att man pratade med alla. Nu finns det en risk att vi missar de elever som inte flaggar så tydligt, säger Jenny Larsson och Ulrika Länn fyller i:

– Med 100 elever på en mentor kan det bli så att bara de med störst problem får hjälp. Men de flesta elever behöver ju stöd för att utvecklas.

Nya tjänster som ska avlasta lärare har införts på flera skolor i landet de senaste åren, som till exempel läraradministratör och skolkoordinator. Tidigare i höstas meddelade regeringen att man anslår mer pengar till lärar­assistenter och i lärarbristens spår är det svårt att inte se satsningen som ett sätt att få in fler vuxna i skolan. Men Ida Brånn tror inte att assistenter är lösningen på skolans kris:

– Vi är i dag färre som jobbar här än vad vi var problemåret 2016–2017. Vi är färre vuxna, men levererar bättre kvalitet och bättre resultat, bland annat genom att ha en hög andel behöriga lärare. Så fler vuxna betyder inte nödvändigtvis att verksamheten blir bättre. Det viktiga är att styrning, organisation och ansvarsfördelning fungerar, säger hon. 

Johannes Masud. Foto: Magnus Glans

Johannes Masud tror dock att modellen med stormentorer kan höja attraktiviteten i läraryrket. 

– Genom att lyfta bort mentorskapet från lärarnas axlar kanske de som är på väg bort väljer att stanna i yrket och fler kan lockas att utbilda sig, säger han.  

Och läraren Ulrika Länn vill se andra typer av satsningar: 

– De delar av vårt jobb vi som lärare behöver avlastning med kan inte göras av vem som helst. Det behöver vara en mentor eller någon annan med lärarkompetens. I stället för assistenter ser jag hellre satsningar på tvålärarsystem, som stärker lärarna och ger eleverna trygghet, säger hon innan hon kilar tillbaka till sitt klassrum där en kollega väntar med en grupp elever.

I korridoren är det tyst igen. Lunchrasten är över och undervisningen har tagit vid.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons