Annons
Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Publicerad 2 december 2020

Fakta

Mer om forskningen:

Artikeln ”Scaffolding or simplifying: students’ perception of support in Swedish compulsory school” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Psychology of Education.

Enkätstudien skickades ut till 5 203 elever i årskurs 9 i en större svensk stad. 1 731 svarade. De gick på 79 olika skolor. Frågorna handlade om attityder till skolan och stöd i NO-ämnen.

Svaren jämfördes utifrån låg- och högpresterande elever, kön, föräldrars utbildningsbakgrund och vilken sorts skola eleverna gick på.

Källa: Göteborgs universitet

Relaterat

En ny forskningsstudie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.
– Lågpresterande elever upplever att det stöd de får ger sämre förutsättningar att lära sig, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad, genomfört en enkätstudie med drygt 1 700 svarande elever i årskurs 9 på 79 olika skolor för att ta reda på vilket stöd elever upplever att de får i skolan. 

Studien är en del i ett större forskningsprojekt där duon tittar på hur det går för elever som är på gränsen att få godkända betyg. 

– Vi fokuserar nu extra på lågpresterande elever, men inte så lågpresterande att de går i en speciell skolform, och tittar på vad skolan, lärare och rektorer gör med den här gruppen för att de ska lära sig och bättra på sina prestationer, säger Alli Klapp.  

Forskningen visar att det finns brister i stöd till lågpresterande elever. Eleverna upplever att de främst erbjuds förenklade uppgifter som sänker förväntningarna istället för stödåtgärder som lyfter dem till samma nivå som övriga elever. 

– De allra viktigaste resultaten är att lågpresterande elever får ett förenklat stöd. Vi ser att det finns lite olika typer av stöd som man kan ge till eleverna – något som vi kallar för ”förenklat stöd” eller mer ”stödjande stöd” som på engelska kallas ”scaffolding support”. 

Det är olika kvalitet på stödtyperna när det gäller att ge elever förutsättningar att lära sig. 

– Lågpresterande elever upplever att de får stöd och då framförallt det förenklade stödet som då ger eleverna sämre förutsättningar att lära sig. 

Vad får det för konsekvenser? 

– Skolan ska ge alla elever möjlighet att lära sig och då känns det viktigt att man ser till att lågpresterande elever får ”scaffolding support” i stället för att de ska få individuella uppgifter som är förenklade i sin karaktär, säger Alli Klapp. 

I stället för att ge lågpresterande elever enklare och korta uppgifter där de exempelvis ska memorera faktauppgifter så förespråkar Alli Klapp en anpassad undervisning. 

– Då blir det ett mer ”stödjande stöd”, det vill säga att man hjälper elever genom att ge uppgifter som är på samma nivå för alla elever. Men där läraren hjälper de lågpresterande eleverna att ta sig igenom uppgifterna. 

De lågpresterande eleverna uppger även i enkätundersökningen att de inte tror att läraren bryr sig om dem. 

– De tycks inte heller lita på läraren. Det är viktigt för lärandet att det relationella stödet finns på plats. Det tycker eleverna att de inte har, säger hon.

Forskarna har även studerat enkätsvaren i relation till bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildningsbakgrund och vilken skola de går på. 

– Lågpresterande elever som går på en skola med elever som har högutbildade föräldrar de får mer av ”scaffolding support”, det vill säga där man får hjälp att ta sig igenom uppgifter alla andra gör, säger Alli Klapp.

Man kunde se att oavsett vilken skola de går på så säger eleverna att vilken typ av stöd man får skiljer sig mellan skolor. 

– Det betyder att vissa skolor ger mer av det bra stödet. Så det finns variation mellan skolorna. 

Hur ser skillnaden ut mellan pojkar och flickor? 

– Pojkar får generellt mer stöd och de får även mer av det bättre stödet än vad flickor får. Det är också i linje med tidigare studier att det kan ha att göra med att flickor är tystare och att det inte märks, säger hon.

Var det något som överraskade dig med forskningsresultatet? 

– Att det var ett så tydligt resultat bland eleverna i enkätundersökningen. Det var intressant. 

Varför ser det ut så här? 

– Det har vi inte kunnat undersöka. Då behöver vi göra betydligt mer omfattande studier med ett longitudinellt perspektiv. Men det är någonting vi kan undersöka framöver. I våra förberedande studier kunde vi se olika förhållningssätt hos lärare och att de har svårt ibland att identifiera vilka elever som är i behov av stöd. Ibland vet lärare inte vad de ska göra med eleverna, de kan ge ett dåligt stöd och ibland finns inte pengar och resurser till att hjälpa eleverna. Ibland vill heller inte elever ha stöd eftersom det är stigmatiserande. Det finns dock ett behov av att undersöka detta noggrannare, säger Alli Klapp. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons