Annons
Skolfotot för Ammarnäs skola är inte helt komplett, en av eleverna saknas. Annars är det här läraren Jenny Sjöströms (längst fram till höger) och assistenten Malin Johanssons elevkull det här läsåret. Foto: Elias Kunosson

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Publicerad 8 november 2018

Fakta

Mer om Ammarnäs:

  • Ammarnäs ligger i Sorsele kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland. Byn ligger nära norska gränsen och länge var Mo i Rana i Norge den tätort som invånarna i byn hade mest kontakt med. Först 1939 blev vägen till Sorsele klar. 
  • Under 1800-talet kom de första nybyggarna till området, som tidigare hade en uteslutande samisk befolkning. Under denna tid började invånarna odla potatis i den numera riksbekanta Potatis­backen. Höjden ligger på en sydsluttning som gör att den inte är lika frostdrabbad som omgivningarna.
  • I dag är turism en viktig näring i byn. Kungsleden passerar genom Ammarnäs och sportfiske i den outbyggda Vindel­älven lockar många besökare. Om vintern finns det en slalomanläggning och mängder av skoter- och turleder.

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

En pojke släntrar uppför backen mot den gula skolbyggnaden. Ryggsäck på ryggen och mössa på huvudet. Det är en torsdagsmorgon i oktober och runtom i Sverige är hundratusentals barn och ungdomar i denna stund på väg till sina skolor.

När andra barn i landet förmanas att hålla koll på trafiken efter skolvägen, kan den här pojken blicka ut över Tjulåns ringlande väg i dalen eller se de mäktiga fjällen som omger byn i alla väderstreck. 

I lärarrummet i skolans bottenplan gör sig läraren Jenny Sjöström redo för att inleda dagens undervisning. De flesta morgnar är hon på plats vid åttatiden, en halvtimme innan lektionerna börjar. 

– Barnen är nog i klassrummet redan nu, skulle jag tro. Dörren till klassrummet är alltid öppen. De kommer ofta hit lite tidigare och sitter och myser en stund innan vi börjar, säger Jenny Sjöström.

Mycket riktigt, när vi tar trappan upp till klassrummet sitter tre flickor och ritar vid ett bord. Flickorna, Maya, Signe och Elizabeth går i första klass. Vid ett annat bord sitter femteklassarna Aili och Halvar samt William som går i sexan. 

En flicka i förskoleklass är sjuk den här dagen, annars är alla elever på plats. Sju barn, fler är det inte som går på skolan i Ammarnäs. 

Efter att Jenny Sjöström sagt god morgon till klassen så går de tre yngsta flickorna till ”sagogrottan” där elevassistenten Malin Johansson inleder skoldagen med lite högläsning. 

Dagens första tema för de äldre eleverna är hur kroppen fungerar.

– Vad behövs egentligen levern och njuren till? frågar Jenny Sjöström. 

Läraren och eleverna sitter på golvet och diskuterar matens väg genom kroppen. 

– Först tuggar jag på maten, sedan hamnar den i matsäcken. Det tar bara tre sekunder. 

Därifrån går näringen ut i blodet, säger Aili. 

– Just det! utropar Jenny.

Efter en stund får mellanstadieeleverna göra uppgifter om skelettet på egen hand i sina ”paddor”. Då går Jenny över till rummet bredvid, där de yngsta barnen är mitt uppe i en diskussion om boken de just har läst.

Ämnet är vad som är rättvist och orättvist. För Jenny Sjöström innebär det tvära kast. 

– Jag går från att prata om matspjälkningen i kroppen till att prata om hur man delar ett glasspaket rättvist. Man kastas hela tiden mellan olika roller, men har man jobbat länge får man viss rutin, säger hon. 

Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

Det har gått 22 år sedan Jenny Sjöström, som växte upp i Ljusdal, kom till Ammarnäs. Hon var nyutexaminerad från Lärarhögskolan i Stockholm och ville jobba på en liten skola.

Dessutom lockade friluftslivet i byn, som är belägen där två fjälldalar möts. 

– Jag ville bo och leva där jag hade nära till mina fritidsintressen. Jag tänkte att jag skulle stanna i två år, berättar hon. 

Efter två år träffade Jenny Sjöström sin man och hon kände att, nej, hon var inte klar varken med bygden eller den lilla byskolan. En anledning till att hon fortfarande, två decennier senare, trivs så bra är att jobbet aldrig går på tomgång.

– Att jobba här har hela tiden varit en utveckling av mitt läraryrke. Jag måste varje dag hitta möjligheter och lösningar, säger Jenny Sjöström.

Ta en sådan sak som schemat, hur organiseras dagen när de som är sju år ska gå väsentligt kortare dagar än 12-åringen?

Närheten till naturen är en av de stora fördelarna för Ammarnäs skola. ”Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt”, säger Jenny Sjöström. Foto: Elias Kunosson.

I Ammarnäs är de yngsta eleverna lediga på måndagar. Då åker de äldre eleverna till Sorsele, nio mil bort, för att få undervisning i hemkunskap, moderna språk och slöjd. 

Övriga dagar är det undervisning mellan halv nio och klockan tre. Måndagen är viktig för Jenny Sjöström. 

– Då har jag planeringstid. Och det behövs verkligen för att säkerställa att varje elev får största möjliga kvalitet. 

Att följa kursplanen för varje årskurs slaviskt fungerar inte på en skola där elever mellan sex och tolv år går i samma klass. I SO och NO jobbar Jenny Sjöström med treårscykler. 

– Under de här tre åren täcker vi in det man ska kunna. Med den metoden blir det lättare att arbeta åldersblandat. Det är otroligt viktigt att jobba tillsammans i grupp, säger Jenny Sjöström. 

Annars är möjligheten att individanpassa undervisningen en av de stora fördelarna med en liten klass, som den i Ammarnäs.

– I en grupp på 25 elever i årskurs 4 finns det garanterat någon som borde arbeta med tvåans material eller de som skulle klara sexornas böcker. Jag kan få in det naturligt, utan att det blir en grej.  

Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan.

Ammarnäs är beläget på ett näs där Vindelälven och Tjulån möts. Långt in på 1800-talet hade trakten uteslutande samisk befolkning och renskötseln spelar alltjämt en stor roll. Två samebyar, Ran och Gran, har sina betesmarker sommartid i fjällen kring Ammarnäs. 

Numer är också turism en viktig näring i byn. Sommartid söker sig fjällvandrare och sportfiskare till Ammarnäs. Under vintern lockar skoteråkning och byns slalombackar. 

De tre eleverna på lågstadiet är alla inflyttade. Föräldrarna har kommit hit på grund av jobb i besöks­näringen eller för kärleken.

Därför är skolan enormt viktig för byn. 

– Ingen av de familjerna skulle ha flyttat hit om inte skolan fanns, säger Jenny Sjöström.

Att skolan inte har mött samma öde som många andra byskolor, beror på avståndet. Det är nio mil till Sorsele. Först på högstadiet tar ungdomarna från Ammarnäs bussen till Vindelälvsskolan i tätorten. 

Utöver Ammarnäs finns det även en byskola i Blattnicksele, med ett 20-tal elever, samt en förskola i Gargnäs.

Med sågar, hammare och andra verktyg jobbar eleverna med ett kojbygge. Foto: Elias Kunosson.

Sorsele är en av landets mest glest befolkade kommuner och kämpar med vikande befolkningstal. Att det finns skolor även i mindre byar är nödvändigt om kommunen ska överleva, menar kommunalrådet Kjell Öjeryd (V). 

– Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan, säger han. 

Den politiska ledningen på orten, som består av Vänsterpartiet och Centerpartiet, ser det som en framtidssatsning att låta de små skolorna vara kvar.

– Ammarnäs är en turistby som vi tror kommer att växa betydligt. Det kommer definitivt behövas att folk bor och jobbar där. Och då är skolan en viktig del, säger Kjell Öjeryd. 

Sorsele har den dyraste skolan i landet med en undervisningskostnad på 99 500 kronor per elev och en totalkostnad på 160 000 kronor. Kostnaderna har vuxit de senaste åren, delvis beroende på att Sorsele tagit emot många flyktingar. Under 2018 har skolan ett sparbeting på ungefär fem miljoner kronor. 

Att klara ekonomin, anser Kjell Öjeryd, är den svåraste utmaningen i skolan.  

– Det är svårt att få pengarna att räcka till. Väljer man då att ha kvar små skolor, så blir det dyrt per elev. Ska man pressa siffrorna så skulle vi lägga ner de mindre skolorna för då hade det blivit ett annat resultat, säger han.

Efter det första lektionspasset är det rast. Det hinner inte gå många sekunder innan hela gänget är ute på skolgården. När vi kommer ut så har barnen klättrat upp, med sågar, hammare och andra verktyg i händerna, i olika delar av ett imponerande kojbygge mellan några björkar. 

Kojan har barnen i skolan i Ammarnäs byggt på i många år. I vintras användes den också i undervisningen. 

– Det var så mycket snö att en del av kojan rasade. Det var ett utmärkt tillfälle att prata om stabilitet, förklarar Jenny Sjöström 

Att vara utomhus i den speciella miljön i byn och dess omgivningar utmärker skolan. I byn finns en forskningsstation och Vindelfjällens Naturum.

– Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt. Vi sätter potatis i Potatisbacken och eleverna gräver upp den sen. Vi åker på renslakt när det är den säsongen och när vi åker skidor spanar vi kanske efter ripor. 

Men Jenny Sjöström nöjer sig inte med att bara låta barnen se hur renslakten går till eller hur lång tid det tar för potatisen att växa. Potatisen säljer de sedan i affären och så passar klassen på att prata om hur reklam fungerar. 

Även renslakten ger upphov till givande diskussioner. 

– Barnen får lära sig att ta hand om djur men också om vördnaden inför livet. Det är många etiska frågor som kommer upp vid ett sådant tillfälle, säger Jenny Sjöström.

Jenny Sjöström har hjälp av elevassistenten Malin Johansson som underlättar läraruppdraget. Foto: Elias Kunosson.

De senaste tio åren har Jenny Sjöström varit ensam lärare i Ammarnäs. Men ensam är hon inte, menar hon. 

Elevassistenten Malin Johansson en värdefull kollega som underlättar läraruppdraget mycket för Jenny Sjöström. Sedan finns det kollegor i Sorsele som hon har regelbunden kontakt med.

– Jag är med på deras konferens via nätet. Varje vecka kopplar jag upp mig och deltar i ett kollegium. Jag ser dem och hör dem. Så nej, jag är inte ensam. 

Redan för 20 år sedan experimenterade skolan i Ammarnäs med distansundervisning. I dag är det en naturlig del av skolan, i synnerhet modersmåls­undervisningen i samiska sker via distans. 

– Även kontakter med skolsköterskan eller kurator kan eleverna sköta via Facetime, eftersom alla elever har en Ipad, berättar Jenny Sjöström.  

Visst innebär det extra ansvar att vara skolans enda lärare. Med elever utspridda från förskoleklass till årskurs sex är det många kursplaner och mål att hålla reda på. För att inte tala om alla förändringar, stort och smått, som kommer uppifrån.

– Mitt huvud är uppdelat i olika fack, med olika delar för varje elev och ämne, säger Jenny Sjöström och skrattar. 

Just nu går Jenny en webbkurs i betyg och bedömning. Under årens lopp har hon vidareutbildat sig i bland annat NO och teknik och är i dag behörig i alla ämnen utom moderna språk, hemkunskap och slöjd. 

– Jag är faktiskt behörig i musik, men med tanke på barnens säkerhet så har de musik med en bättre musiklärare från årskurs tre, skämtar Jenny Sjöström. 

Hon blir snabbt allvarlig igen. 

– Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

För att kunna dryfta frågor och utbyta erfarenheter har Jenny Sjöström en hel del kontakt med andra lärare på byskolor. Den hon pratar oftast med är en lärare i Fredrika som tidigare jobbat på förskolan i Ammarnäs.

– Vi har kontakt varje vecka. Vi skulle vilja starta upp ett nätverk för glesbygdsskolor där vi kan utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Jenny Sjöström menar att glesbygdsskolorna har mycket att bidra med i skoldebatten, att den ”vanliga” skolan har en del att lära. 

– Här sker skolutveckling hela tiden. Jag hävdar att det är på en liten skola som man kan testa både metoder och arbetssätt. Varje dag måste jag ifrågasätta vad jag gör. Funkar det här?

Det börjar bli dags för lunch. Precis som alla skoldagar promenerar eleverna ner till Ammarnäs­gården, ortens fjällhotell med anor sedan 1940-talet. När skolklassen rör sig i byn stöter de ofta på någon invånare som vill växla några ord, någons granne, mormor eller annan bekant.

Så blir det i en by där det inte bor mer än ett hundratal människor.  

– Barnen är ett förnamn för de flesta i byn, alla blir sedda. Dessutom får vi väldigt mycket kunskap av att vara en del av byn och lyssna på vad de äldre har att berätta, säger Jenny Sjöström. 

När Jenny Sjöström kom till Ammarnäs 1996 fanns det 22 elever på skolan och hon hade en lärar­kollega. Trots att elevantalet halverats ser hon ändå framtiden an med viss tillförsikt. 

– Det har stabiliserats. Vi kommer inte bli färre kommande år, det kommer barn underifrån. Nästa år kommer jag ha nio elever, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons
Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Annons
Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons