Annons
Skolfotot för Ammarnäs skola är inte helt komplett, en av eleverna saknas. Annars är det här läraren Jenny Sjöströms (längst fram till höger) och assistenten Malin Johanssons elevkull det här läsåret. Foto: Elias Kunosson

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Publicerad 8 november 2018

Fakta

Mer om Ammarnäs:

  • Ammarnäs ligger i Sorsele kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland. Byn ligger nära norska gränsen och länge var Mo i Rana i Norge den tätort som invånarna i byn hade mest kontakt med. Först 1939 blev vägen till Sorsele klar. 
  • Under 1800-talet kom de första nybyggarna till området, som tidigare hade en uteslutande samisk befolkning. Under denna tid började invånarna odla potatis i den numera riksbekanta Potatis­backen. Höjden ligger på en sydsluttning som gör att den inte är lika frostdrabbad som omgivningarna.
  • I dag är turism en viktig näring i byn. Kungsleden passerar genom Ammarnäs och sportfiske i den outbyggda Vindel­älven lockar många besökare. Om vintern finns det en slalomanläggning och mängder av skoter- och turleder.

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

En pojke släntrar uppför backen mot den gula skolbyggnaden. Ryggsäck på ryggen och mössa på huvudet. Det är en torsdagsmorgon i oktober och runtom i Sverige är hundratusentals barn och ungdomar i denna stund på väg till sina skolor.

När andra barn i landet förmanas att hålla koll på trafiken efter skolvägen, kan den här pojken blicka ut över Tjulåns ringlande väg i dalen eller se de mäktiga fjällen som omger byn i alla väderstreck. 

I lärarrummet i skolans bottenplan gör sig läraren Jenny Sjöström redo för att inleda dagens undervisning. De flesta morgnar är hon på plats vid åttatiden, en halvtimme innan lektionerna börjar. 

– Barnen är nog i klassrummet redan nu, skulle jag tro. Dörren till klassrummet är alltid öppen. De kommer ofta hit lite tidigare och sitter och myser en stund innan vi börjar, säger Jenny Sjöström.

Mycket riktigt, när vi tar trappan upp till klassrummet sitter tre flickor och ritar vid ett bord. Flickorna, Maya, Signe och Elizabeth går i första klass. Vid ett annat bord sitter femteklassarna Aili och Halvar samt William som går i sexan. 

En flicka i förskoleklass är sjuk den här dagen, annars är alla elever på plats. Sju barn, fler är det inte som går på skolan i Ammarnäs. 

Efter att Jenny Sjöström sagt god morgon till klassen så går de tre yngsta flickorna till ”sagogrottan” där elevassistenten Malin Johansson inleder skoldagen med lite högläsning. 

Dagens första tema för de äldre eleverna är hur kroppen fungerar.

– Vad behövs egentligen levern och njuren till? frågar Jenny Sjöström. 

Läraren och eleverna sitter på golvet och diskuterar matens väg genom kroppen. 

– Först tuggar jag på maten, sedan hamnar den i matsäcken. Det tar bara tre sekunder. 

Därifrån går näringen ut i blodet, säger Aili. 

– Just det! utropar Jenny.

Efter en stund får mellanstadieeleverna göra uppgifter om skelettet på egen hand i sina ”paddor”. Då går Jenny över till rummet bredvid, där de yngsta barnen är mitt uppe i en diskussion om boken de just har läst.

Ämnet är vad som är rättvist och orättvist. För Jenny Sjöström innebär det tvära kast. 

– Jag går från att prata om matspjälkningen i kroppen till att prata om hur man delar ett glasspaket rättvist. Man kastas hela tiden mellan olika roller, men har man jobbat länge får man viss rutin, säger hon. 

Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

Det har gått 22 år sedan Jenny Sjöström, som växte upp i Ljusdal, kom till Ammarnäs. Hon var nyutexaminerad från Lärarhögskolan i Stockholm och ville jobba på en liten skola.

Dessutom lockade friluftslivet i byn, som är belägen där två fjälldalar möts. 

– Jag ville bo och leva där jag hade nära till mina fritidsintressen. Jag tänkte att jag skulle stanna i två år, berättar hon. 

Efter två år träffade Jenny Sjöström sin man och hon kände att, nej, hon var inte klar varken med bygden eller den lilla byskolan. En anledning till att hon fortfarande, två decennier senare, trivs så bra är att jobbet aldrig går på tomgång.

– Att jobba här har hela tiden varit en utveckling av mitt läraryrke. Jag måste varje dag hitta möjligheter och lösningar, säger Jenny Sjöström.

Ta en sådan sak som schemat, hur organiseras dagen när de som är sju år ska gå väsentligt kortare dagar än 12-åringen?

Närheten till naturen är en av de stora fördelarna för Ammarnäs skola. ”Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt”, säger Jenny Sjöström. Foto: Elias Kunosson.

I Ammarnäs är de yngsta eleverna lediga på måndagar. Då åker de äldre eleverna till Sorsele, nio mil bort, för att få undervisning i hemkunskap, moderna språk och slöjd. 

Övriga dagar är det undervisning mellan halv nio och klockan tre. Måndagen är viktig för Jenny Sjöström. 

– Då har jag planeringstid. Och det behövs verkligen för att säkerställa att varje elev får största möjliga kvalitet. 

Att följa kursplanen för varje årskurs slaviskt fungerar inte på en skola där elever mellan sex och tolv år går i samma klass. I SO och NO jobbar Jenny Sjöström med treårscykler. 

– Under de här tre åren täcker vi in det man ska kunna. Med den metoden blir det lättare att arbeta åldersblandat. Det är otroligt viktigt att jobba tillsammans i grupp, säger Jenny Sjöström. 

Annars är möjligheten att individanpassa undervisningen en av de stora fördelarna med en liten klass, som den i Ammarnäs.

– I en grupp på 25 elever i årskurs 4 finns det garanterat någon som borde arbeta med tvåans material eller de som skulle klara sexornas böcker. Jag kan få in det naturligt, utan att det blir en grej.  

Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan.

Ammarnäs är beläget på ett näs där Vindelälven och Tjulån möts. Långt in på 1800-talet hade trakten uteslutande samisk befolkning och renskötseln spelar alltjämt en stor roll. Två samebyar, Ran och Gran, har sina betesmarker sommartid i fjällen kring Ammarnäs. 

Numer är också turism en viktig näring i byn. Sommartid söker sig fjällvandrare och sportfiskare till Ammarnäs. Under vintern lockar skoteråkning och byns slalombackar. 

De tre eleverna på lågstadiet är alla inflyttade. Föräldrarna har kommit hit på grund av jobb i besöks­näringen eller för kärleken.

Därför är skolan enormt viktig för byn. 

– Ingen av de familjerna skulle ha flyttat hit om inte skolan fanns, säger Jenny Sjöström.

Att skolan inte har mött samma öde som många andra byskolor, beror på avståndet. Det är nio mil till Sorsele. Först på högstadiet tar ungdomarna från Ammarnäs bussen till Vindelälvsskolan i tätorten. 

Utöver Ammarnäs finns det även en byskola i Blattnicksele, med ett 20-tal elever, samt en förskola i Gargnäs.

Med sågar, hammare och andra verktyg jobbar eleverna med ett kojbygge. Foto: Elias Kunosson.

Sorsele är en av landets mest glest befolkade kommuner och kämpar med vikande befolkningstal. Att det finns skolor även i mindre byar är nödvändigt om kommunen ska överleva, menar kommunalrådet Kjell Öjeryd (V). 

– Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan, säger han. 

Den politiska ledningen på orten, som består av Vänsterpartiet och Centerpartiet, ser det som en framtidssatsning att låta de små skolorna vara kvar.

– Ammarnäs är en turistby som vi tror kommer att växa betydligt. Det kommer definitivt behövas att folk bor och jobbar där. Och då är skolan en viktig del, säger Kjell Öjeryd. 

Sorsele har den dyraste skolan i landet med en undervisningskostnad på 99 500 kronor per elev och en totalkostnad på 160 000 kronor. Kostnaderna har vuxit de senaste åren, delvis beroende på att Sorsele tagit emot många flyktingar. Under 2018 har skolan ett sparbeting på ungefär fem miljoner kronor. 

Att klara ekonomin, anser Kjell Öjeryd, är den svåraste utmaningen i skolan.  

– Det är svårt att få pengarna att räcka till. Väljer man då att ha kvar små skolor, så blir det dyrt per elev. Ska man pressa siffrorna så skulle vi lägga ner de mindre skolorna för då hade det blivit ett annat resultat, säger han.

Efter det första lektionspasset är det rast. Det hinner inte gå många sekunder innan hela gänget är ute på skolgården. När vi kommer ut så har barnen klättrat upp, med sågar, hammare och andra verktyg i händerna, i olika delar av ett imponerande kojbygge mellan några björkar. 

Kojan har barnen i skolan i Ammarnäs byggt på i många år. I vintras användes den också i undervisningen. 

– Det var så mycket snö att en del av kojan rasade. Det var ett utmärkt tillfälle att prata om stabilitet, förklarar Jenny Sjöström 

Att vara utomhus i den speciella miljön i byn och dess omgivningar utmärker skolan. I byn finns en forskningsstation och Vindelfjällens Naturum.

– Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt. Vi sätter potatis i Potatisbacken och eleverna gräver upp den sen. Vi åker på renslakt när det är den säsongen och när vi åker skidor spanar vi kanske efter ripor. 

Men Jenny Sjöström nöjer sig inte med att bara låta barnen se hur renslakten går till eller hur lång tid det tar för potatisen att växa. Potatisen säljer de sedan i affären och så passar klassen på att prata om hur reklam fungerar. 

Även renslakten ger upphov till givande diskussioner. 

– Barnen får lära sig att ta hand om djur men också om vördnaden inför livet. Det är många etiska frågor som kommer upp vid ett sådant tillfälle, säger Jenny Sjöström.

Jenny Sjöström har hjälp av elevassistenten Malin Johansson som underlättar läraruppdraget. Foto: Elias Kunosson.

De senaste tio åren har Jenny Sjöström varit ensam lärare i Ammarnäs. Men ensam är hon inte, menar hon. 

Elevassistenten Malin Johansson en värdefull kollega som underlättar läraruppdraget mycket för Jenny Sjöström. Sedan finns det kollegor i Sorsele som hon har regelbunden kontakt med.

– Jag är med på deras konferens via nätet. Varje vecka kopplar jag upp mig och deltar i ett kollegium. Jag ser dem och hör dem. Så nej, jag är inte ensam. 

Redan för 20 år sedan experimenterade skolan i Ammarnäs med distansundervisning. I dag är det en naturlig del av skolan, i synnerhet modersmåls­undervisningen i samiska sker via distans. 

– Även kontakter med skolsköterskan eller kurator kan eleverna sköta via Facetime, eftersom alla elever har en Ipad, berättar Jenny Sjöström.  

Visst innebär det extra ansvar att vara skolans enda lärare. Med elever utspridda från förskoleklass till årskurs sex är det många kursplaner och mål att hålla reda på. För att inte tala om alla förändringar, stort och smått, som kommer uppifrån.

– Mitt huvud är uppdelat i olika fack, med olika delar för varje elev och ämne, säger Jenny Sjöström och skrattar. 

Just nu går Jenny en webbkurs i betyg och bedömning. Under årens lopp har hon vidareutbildat sig i bland annat NO och teknik och är i dag behörig i alla ämnen utom moderna språk, hemkunskap och slöjd. 

– Jag är faktiskt behörig i musik, men med tanke på barnens säkerhet så har de musik med en bättre musiklärare från årskurs tre, skämtar Jenny Sjöström. 

Hon blir snabbt allvarlig igen. 

– Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

För att kunna dryfta frågor och utbyta erfarenheter har Jenny Sjöström en hel del kontakt med andra lärare på byskolor. Den hon pratar oftast med är en lärare i Fredrika som tidigare jobbat på förskolan i Ammarnäs.

– Vi har kontakt varje vecka. Vi skulle vilja starta upp ett nätverk för glesbygdsskolor där vi kan utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Jenny Sjöström menar att glesbygdsskolorna har mycket att bidra med i skoldebatten, att den ”vanliga” skolan har en del att lära. 

– Här sker skolutveckling hela tiden. Jag hävdar att det är på en liten skola som man kan testa både metoder och arbetssätt. Varje dag måste jag ifrågasätta vad jag gör. Funkar det här?

Det börjar bli dags för lunch. Precis som alla skoldagar promenerar eleverna ner till Ammarnäs­gården, ortens fjällhotell med anor sedan 1940-talet. När skolklassen rör sig i byn stöter de ofta på någon invånare som vill växla några ord, någons granne, mormor eller annan bekant.

Så blir det i en by där det inte bor mer än ett hundratal människor.  

– Barnen är ett förnamn för de flesta i byn, alla blir sedda. Dessutom får vi väldigt mycket kunskap av att vara en del av byn och lyssna på vad de äldre har att berätta, säger Jenny Sjöström. 

När Jenny Sjöström kom till Ammarnäs 1996 fanns det 22 elever på skolan och hon hade en lärar­kollega. Trots att elevantalet halverats ser hon ändå framtiden an med viss tillförsikt. 

– Det har stabiliserats. Vi kommer inte bli färre kommande år, det kommer barn underifrån. Nästa år kommer jag ha nio elever, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons