Annons
Skolfotot för Ammarnäs skola är inte helt komplett, en av eleverna saknas. Annars är det här läraren Jenny Sjöströms (längst fram till höger) och assistenten Malin Johanssons elevkull det här läsåret. Foto: Elias Kunosson

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Publicerad 8 november 2018

Fakta

Mer om Ammarnäs:

  • Ammarnäs ligger i Sorsele kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland. Byn ligger nära norska gränsen och länge var Mo i Rana i Norge den tätort som invånarna i byn hade mest kontakt med. Först 1939 blev vägen till Sorsele klar. 
  • Under 1800-talet kom de första nybyggarna till området, som tidigare hade en uteslutande samisk befolkning. Under denna tid började invånarna odla potatis i den numera riksbekanta Potatis­backen. Höjden ligger på en sydsluttning som gör att den inte är lika frostdrabbad som omgivningarna.
  • I dag är turism en viktig näring i byn. Kungsleden passerar genom Ammarnäs och sportfiske i den outbyggda Vindel­älven lockar många besökare. Om vintern finns det en slalomanläggning och mängder av skoter- och turleder.

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

En pojke släntrar uppför backen mot den gula skolbyggnaden. Ryggsäck på ryggen och mössa på huvudet. Det är en torsdagsmorgon i oktober och runtom i Sverige är hundratusentals barn och ungdomar i denna stund på väg till sina skolor.

När andra barn i landet förmanas att hålla koll på trafiken efter skolvägen, kan den här pojken blicka ut över Tjulåns ringlande väg i dalen eller se de mäktiga fjällen som omger byn i alla väderstreck. 

I lärarrummet i skolans bottenplan gör sig läraren Jenny Sjöström redo för att inleda dagens undervisning. De flesta morgnar är hon på plats vid åttatiden, en halvtimme innan lektionerna börjar. 

– Barnen är nog i klassrummet redan nu, skulle jag tro. Dörren till klassrummet är alltid öppen. De kommer ofta hit lite tidigare och sitter och myser en stund innan vi börjar, säger Jenny Sjöström.

Mycket riktigt, när vi tar trappan upp till klassrummet sitter tre flickor och ritar vid ett bord. Flickorna, Maya, Signe och Elizabeth går i första klass. Vid ett annat bord sitter femteklassarna Aili och Halvar samt William som går i sexan. 

En flicka i förskoleklass är sjuk den här dagen, annars är alla elever på plats. Sju barn, fler är det inte som går på skolan i Ammarnäs. 

Efter att Jenny Sjöström sagt god morgon till klassen så går de tre yngsta flickorna till ”sagogrottan” där elevassistenten Malin Johansson inleder skoldagen med lite högläsning. 

Dagens första tema för de äldre eleverna är hur kroppen fungerar.

– Vad behövs egentligen levern och njuren till? frågar Jenny Sjöström. 

Läraren och eleverna sitter på golvet och diskuterar matens väg genom kroppen. 

– Först tuggar jag på maten, sedan hamnar den i matsäcken. Det tar bara tre sekunder. 

Därifrån går näringen ut i blodet, säger Aili. 

– Just det! utropar Jenny.

Efter en stund får mellanstadieeleverna göra uppgifter om skelettet på egen hand i sina ”paddor”. Då går Jenny över till rummet bredvid, där de yngsta barnen är mitt uppe i en diskussion om boken de just har läst.

Ämnet är vad som är rättvist och orättvist. För Jenny Sjöström innebär det tvära kast. 

– Jag går från att prata om matspjälkningen i kroppen till att prata om hur man delar ett glasspaket rättvist. Man kastas hela tiden mellan olika roller, men har man jobbat länge får man viss rutin, säger hon. 

Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

Det har gått 22 år sedan Jenny Sjöström, som växte upp i Ljusdal, kom till Ammarnäs. Hon var nyutexaminerad från Lärarhögskolan i Stockholm och ville jobba på en liten skola.

Dessutom lockade friluftslivet i byn, som är belägen där två fjälldalar möts. 

– Jag ville bo och leva där jag hade nära till mina fritidsintressen. Jag tänkte att jag skulle stanna i två år, berättar hon. 

Efter två år träffade Jenny Sjöström sin man och hon kände att, nej, hon var inte klar varken med bygden eller den lilla byskolan. En anledning till att hon fortfarande, två decennier senare, trivs så bra är att jobbet aldrig går på tomgång.

– Att jobba här har hela tiden varit en utveckling av mitt läraryrke. Jag måste varje dag hitta möjligheter och lösningar, säger Jenny Sjöström.

Ta en sådan sak som schemat, hur organiseras dagen när de som är sju år ska gå väsentligt kortare dagar än 12-åringen?

Närheten till naturen är en av de stora fördelarna för Ammarnäs skola. ”Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt”, säger Jenny Sjöström. Foto: Elias Kunosson.

I Ammarnäs är de yngsta eleverna lediga på måndagar. Då åker de äldre eleverna till Sorsele, nio mil bort, för att få undervisning i hemkunskap, moderna språk och slöjd. 

Övriga dagar är det undervisning mellan halv nio och klockan tre. Måndagen är viktig för Jenny Sjöström. 

– Då har jag planeringstid. Och det behövs verkligen för att säkerställa att varje elev får största möjliga kvalitet. 

Att följa kursplanen för varje årskurs slaviskt fungerar inte på en skola där elever mellan sex och tolv år går i samma klass. I SO och NO jobbar Jenny Sjöström med treårscykler. 

– Under de här tre åren täcker vi in det man ska kunna. Med den metoden blir det lättare att arbeta åldersblandat. Det är otroligt viktigt att jobba tillsammans i grupp, säger Jenny Sjöström. 

Annars är möjligheten att individanpassa undervisningen en av de stora fördelarna med en liten klass, som den i Ammarnäs.

– I en grupp på 25 elever i årskurs 4 finns det garanterat någon som borde arbeta med tvåans material eller de som skulle klara sexornas böcker. Jag kan få in det naturligt, utan att det blir en grej.  

Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan.

Ammarnäs är beläget på ett näs där Vindelälven och Tjulån möts. Långt in på 1800-talet hade trakten uteslutande samisk befolkning och renskötseln spelar alltjämt en stor roll. Två samebyar, Ran och Gran, har sina betesmarker sommartid i fjällen kring Ammarnäs. 

Numer är också turism en viktig näring i byn. Sommartid söker sig fjällvandrare och sportfiskare till Ammarnäs. Under vintern lockar skoteråkning och byns slalombackar. 

De tre eleverna på lågstadiet är alla inflyttade. Föräldrarna har kommit hit på grund av jobb i besöks­näringen eller för kärleken.

Därför är skolan enormt viktig för byn. 

– Ingen av de familjerna skulle ha flyttat hit om inte skolan fanns, säger Jenny Sjöström.

Att skolan inte har mött samma öde som många andra byskolor, beror på avståndet. Det är nio mil till Sorsele. Först på högstadiet tar ungdomarna från Ammarnäs bussen till Vindelälvsskolan i tätorten. 

Utöver Ammarnäs finns det även en byskola i Blattnicksele, med ett 20-tal elever, samt en förskola i Gargnäs.

Med sågar, hammare och andra verktyg jobbar eleverna med ett kojbygge. Foto: Elias Kunosson.

Sorsele är en av landets mest glest befolkade kommuner och kämpar med vikande befolkningstal. Att det finns skolor även i mindre byar är nödvändigt om kommunen ska överleva, menar kommunalrådet Kjell Öjeryd (V). 

– Om skolorna försvinner från byarna är det en risk att de dör ut. Därför är det ett strategiskt val att ha kvar skolan, säger han. 

Den politiska ledningen på orten, som består av Vänsterpartiet och Centerpartiet, ser det som en framtidssatsning att låta de små skolorna vara kvar.

– Ammarnäs är en turistby som vi tror kommer att växa betydligt. Det kommer definitivt behövas att folk bor och jobbar där. Och då är skolan en viktig del, säger Kjell Öjeryd. 

Sorsele har den dyraste skolan i landet med en undervisningskostnad på 99 500 kronor per elev och en totalkostnad på 160 000 kronor. Kostnaderna har vuxit de senaste åren, delvis beroende på att Sorsele tagit emot många flyktingar. Under 2018 har skolan ett sparbeting på ungefär fem miljoner kronor. 

Att klara ekonomin, anser Kjell Öjeryd, är den svåraste utmaningen i skolan.  

– Det är svårt att få pengarna att räcka till. Väljer man då att ha kvar små skolor, så blir det dyrt per elev. Ska man pressa siffrorna så skulle vi lägga ner de mindre skolorna för då hade det blivit ett annat resultat, säger han.

Efter det första lektionspasset är det rast. Det hinner inte gå många sekunder innan hela gänget är ute på skolgården. När vi kommer ut så har barnen klättrat upp, med sågar, hammare och andra verktyg i händerna, i olika delar av ett imponerande kojbygge mellan några björkar. 

Kojan har barnen i skolan i Ammarnäs byggt på i många år. I vintras användes den också i undervisningen. 

– Det var så mycket snö att en del av kojan rasade. Det var ett utmärkt tillfälle att prata om stabilitet, förklarar Jenny Sjöström 

Att vara utomhus i den speciella miljön i byn och dess omgivningar utmärker skolan. I byn finns en forskningsstation och Vindelfjällens Naturum.

– Vi är ute mycket i skog och mark och jobbar praktiskt. Vi sätter potatis i Potatisbacken och eleverna gräver upp den sen. Vi åker på renslakt när det är den säsongen och när vi åker skidor spanar vi kanske efter ripor. 

Men Jenny Sjöström nöjer sig inte med att bara låta barnen se hur renslakten går till eller hur lång tid det tar för potatisen att växa. Potatisen säljer de sedan i affären och så passar klassen på att prata om hur reklam fungerar. 

Även renslakten ger upphov till givande diskussioner. 

– Barnen får lära sig att ta hand om djur men också om vördnaden inför livet. Det är många etiska frågor som kommer upp vid ett sådant tillfälle, säger Jenny Sjöström.

Jenny Sjöström har hjälp av elevassistenten Malin Johansson som underlättar läraruppdraget. Foto: Elias Kunosson.

De senaste tio åren har Jenny Sjöström varit ensam lärare i Ammarnäs. Men ensam är hon inte, menar hon. 

Elevassistenten Malin Johansson en värdefull kollega som underlättar läraruppdraget mycket för Jenny Sjöström. Sedan finns det kollegor i Sorsele som hon har regelbunden kontakt med.

– Jag är med på deras konferens via nätet. Varje vecka kopplar jag upp mig och deltar i ett kollegium. Jag ser dem och hör dem. Så nej, jag är inte ensam. 

Redan för 20 år sedan experimenterade skolan i Ammarnäs med distansundervisning. I dag är det en naturlig del av skolan, i synnerhet modersmåls­undervisningen i samiska sker via distans. 

– Även kontakter med skolsköterskan eller kurator kan eleverna sköta via Facetime, eftersom alla elever har en Ipad, berättar Jenny Sjöström.  

Visst innebär det extra ansvar att vara skolans enda lärare. Med elever utspridda från förskoleklass till årskurs sex är det många kursplaner och mål att hålla reda på. För att inte tala om alla förändringar, stort och smått, som kommer uppifrån.

– Mitt huvud är uppdelat i olika fack, med olika delar för varje elev och ämne, säger Jenny Sjöström och skrattar. 

Just nu går Jenny en webbkurs i betyg och bedömning. Under årens lopp har hon vidareutbildat sig i bland annat NO och teknik och är i dag behörig i alla ämnen utom moderna språk, hemkunskap och slöjd. 

– Jag är faktiskt behörig i musik, men med tanke på barnens säkerhet så har de musik med en bättre musiklärare från årskurs tre, skämtar Jenny Sjöström. 

Hon blir snabbt allvarlig igen. 

– Som ensam lärare måste jag hela tiden veta varför jag gör en sak. Jag kan inte luta mig tillbaka i ett arbetslag. Jag är mitt eget arbetslag.

För att kunna dryfta frågor och utbyta erfarenheter har Jenny Sjöström en hel del kontakt med andra lärare på byskolor. Den hon pratar oftast med är en lärare i Fredrika som tidigare jobbat på förskolan i Ammarnäs.

– Vi har kontakt varje vecka. Vi skulle vilja starta upp ett nätverk för glesbygdsskolor där vi kan utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Jenny Sjöström menar att glesbygdsskolorna har mycket att bidra med i skoldebatten, att den ”vanliga” skolan har en del att lära. 

– Här sker skolutveckling hela tiden. Jag hävdar att det är på en liten skola som man kan testa både metoder och arbetssätt. Varje dag måste jag ifrågasätta vad jag gör. Funkar det här?

Det börjar bli dags för lunch. Precis som alla skoldagar promenerar eleverna ner till Ammarnäs­gården, ortens fjällhotell med anor sedan 1940-talet. När skolklassen rör sig i byn stöter de ofta på någon invånare som vill växla några ord, någons granne, mormor eller annan bekant.

Så blir det i en by där det inte bor mer än ett hundratal människor.  

– Barnen är ett förnamn för de flesta i byn, alla blir sedda. Dessutom får vi väldigt mycket kunskap av att vara en del av byn och lyssna på vad de äldre har att berätta, säger Jenny Sjöström. 

När Jenny Sjöström kom till Ammarnäs 1996 fanns det 22 elever på skolan och hon hade en lärar­kollega. Trots att elevantalet halverats ser hon ändå framtiden an med viss tillförsikt. 

– Det har stabiliserats. Vi kommer inte bli färre kommande år, det kommer barn underifrån. Nästa år kommer jag ha nio elever, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Annons
Annons
Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

Annons

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Annons
Annons
Annons
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Lärarlöner

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Lärarbefogenheter

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Lärare vann i rätten efter ingripande – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO: ”Det är huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons