lararrummet_falun3

Malin Bergmann, Elisabet Cassel och Jennifer Bergman.

| Foto: Kalle Assbring
Nya lärare

Ta det lugnt – och våga fråga

Roligare än förväntat, men också mer intensivt och annorlunda än de trodde under utbildningen.
Efter första tiden som lärare är Jennifer Bergman, Elisabet Cassel och Malin Bergmann eniga om att generösa kollegor är a och o för en bra start i yrket. 

Lärarna

JENNIFER BERGMAN
Ålder: 27.
Lärare i: Svenska och religion, men undervisar enbart i svenska. Ett år i yrket och arbetar på Erlaskolan i Falun.
Koppar kaffe/dag: ”Det blir nog i genomsnitt fem.”
Betyg på skolkaffet: ”A. Det är bra och det finns alltid mjölk till.”

MALIN BERGMANN
Ålder: 28.
Lärare i: Engelska, historia, franska och religion på Helixgymnasiet i Borlänge. Två år i yrket.
Koppar kaffe/dag: Tre.
Betyg på skolkaffet: ”Det beror helt på vem som brygger, men jag kan vara generös och ge ett C.”

ELISABET CASSEL
Ålder: 46.
Lärare i: Svenska och bild. Arbetar från och med i höst på Hagströmska gymnasiet i Falun, var tidigare på Helixgymnasiet i Borlänge. Två år i yrket.
Koppar kaffe/dag: ”Jag dricker te.Det blir nog tre koppar om dagen.”
Betyg på skolteet: ”B. Det finns många
olika smaker att välja bland.”

Malin Bergmann och Elisabet Cassel blev färdiga lärare för två år sedan och Jennifer Bergman i fjol. De har alla läst på högskolan i Dalarna och fick snabbt jobb i Borlänge respektive Falun.

Hur har er första tid som lärare varit?

Jennifer Bergman: Jag gjorde nog inte världens smartaste drag som började min karriär på en helt nystartad skola. Det är hårt arbete att starta en skola, så det har varit lite galet måste jag säga. Men jag har haft jättestort stöd av mina kollegor.

Malin Bergmann: Det har varit väldigt mycket ansvar, men också väldigt tryggt. Det har alltid funnits bra backning i personalen. När jag har haft frågor har det funnits en fin personalstyrka som alltid ställt upp. 

Elisabet Cassel: Det har varit intensivt. Nog ännu mer intensivt än jag hade trott, även om jag var beredd på att det skulle vara mycket att göra och sätta sig in i. Jag har också haft jättemycket stöd från kollegor och har arbetat inom en bra och tydlig organisation med strukturer för hur jag ska komma igång.

Vad är det som varit ännu mer intensivt än du trodde?

Elisabet: Rättningen – i svenska är det mycket att rätta – och mentorskapet. Det har tagit mer tid än jag trodde. Det har varit många elevvårdsärenden och det är svårt att planera hur mycket tid de kommer ta. 

Jennifer: Jag har också varit mentor under mitt första år ute. Det är otroligt viktigt i en sådan situation att ha andra att fråga och att de inte avfärdar en. 

Hur väl förberedde lärarutbildningen er på mentorskapet?

Unisont: Inte alls.
 
Elisabet: Det saknas, även om handledaren på min VFU-skola pratade en del om det. Jag var med på utvecklingssamtal och åtgärdsprogramskrivande, men det går ändå inte att föreställa sig hur mycket tid det tar. 

Jennifer: Vi tre har gått den gamla lärarutbildningen och där var det otroligt mycket fokus på ämneskunskaper, men jag tycker att vi borde ha varit mycket mer ute i verksamheten. Det hade behövts, för att förstå vidden av hur mycket tid som går till annat än undervisning. 

Malin: Överlag kan jag känna att bitarna om hur väl förberedd man är på verksamhetens alla krav beror på vilka mentorer och handledare man har haft på VFU:n. Det skiljer sig enormt mycket vad de tycker är viktigt. En del tycker att det viktiga är att lära sig lägga upp lektioner och få till didaktiken på rätt sätt. Då kommer mentorskapet och att ta hand om elever i bakvattnet.

Vad önskar ni att ni hade vetat innan ni började jobba?

Malin: Det är just hur man tar hand om mentorselever på ett vettigt sätt. Men även saker som planering av nationella prov och hur man jobbar för att få bättre gruppsammanhållning i en klass.

Elisabet: Att få elever motiverade. Vi pratade om det på utbildningen, men det känns som att man skulle ha fått med sig mer metoder kring det. Många elever skjuter upp och släpar efter och det tar mycket tid.

Jennifer: Överlag elevhantering. Vi pratar mycket om undervisning men det uppstår en oändlig massa saker att hantera under en dag och det hade jag önskat att det lagts mer fokus på.

Elisabet: Samtidigt är det svårt att helt lära sig det som student, det är något som kommer när man lever med det. 

Hur har ni axlat ledarskapsrollen i klassrummet?

Malin: Jag har tidigare haft en enorm talängslan – att stå inför en stor grupp och prata har inte varit min grej, och att komma in i det och lära sig stå inför en elevgrupp har varit ett stort steg för mig. Nu känner jag mig bekväm i min roll och jag kan vara mig själv. Det är så jag tror att jag är den bästa läraren. 

Elisabet: Jag tyckte att det var svårt på andra sätt. Att få eleverna att lyssna och vara intresserade och känna att undervisningen är på rätt nivå är svårare än jag tänkt mig. Att vara
äkta är det som fungerar – eleverna känner av om man gör sig till.

Hur har det funkat med era egna mentorer?

Elisabet: Jättebra! Jag vill bara lovprisa henne! Hon är otroligt generös med tips och erfarenheter och uppmuntrar mig. Vi samarbetar mycket.

Malin: För mig var det lite otydligt om vem som skulle vara min mentor. Min medmentor i klassen har hjälpt mig med saker som föräldrakontakt, rutiner kring elevärenden och så vidare. Men någon riktig ämnesmentor har jag inte haft. Jag har sökt hjälp själv när jag har behövt det och det har funkat bra det med. Vi har haft ett jättebra samarbete mellan ämnena, framför allt mellan svenska och engelska. 

Jennifer: Jag har haft en mentor som är mellanstadielärare och inte i mina ämnen, men det har varit kanon med stöttning eftersom jag har undervisat en femma. 

Vad har ni för råd till äldre lärare om hur de ska ta emot nyutexaminerade kollegor?

Malin: Ha ett öppet sinne.

Jennifer: Se till att det finns tid att sitta och gå igenom frågor. Man har många saker man funderar på. Jag känner att jag har haft en väldig tur som har så bra och hjälpsamma kollegor som delar med sig av sina erfarenheter. 

Elisabet: Ja, se till att avsätta ordentligt med tid till introduktion. I dag tycker jag att det för mycket hänger på kollegornas goda vilja i stället för att det finns ett planerat utrymme.

Malin: Det är jätteviktigt med öppensinnade kollegor som låter en leva ut sina idéer. 

Vad har ni för råd till andra som är helt nya som lärare?

Malin: Våga fråga. Det är det absolut viktigaste. Många kan vara rädda att ställa frågor och ta stöd av sina kollegor, men vågar man inte kan man fastna helt i onödan. Ta det lugnt, är en annan sak.

Elisabet: Det är lätt att ta på sig för mycket för att man är ny och har mycket energi. 

Jennifer: Hade jag tänkt om skulle jag nog inte ha tagit lika mycket ansvar för saker vid sidan av undervisningen. Fokusera på att du själv ska utvecklas första året. 

Är det som ni trodde att vara lärare?

Jennifer: Nej, verkligheten är annorlunda än jag tänkte mig. Det är så teoretiskt på högskolan. För teoretiskt, skulle jag säga. Man kan bli lite förvirrad när man kommer ut i verkligheten.

Elisabet: Jag har dragit mig lite för att bli lärare, men så visade det sig vara mycket roligare än jag trodde. Det är verkligen ett kreativt yrke. Man får hitta på så mycket själv och jag jobbar med ämnen som jag älskar: konst och litteratur. Att få föra det vidare till andra människor är härligt.

Jennifer: Det som är roligast är att se människor lyckas. Att få se elever som man kämpat med blomma ut!

Malin: Jag tycker också att det är roligare. Även om det är tungt ibland, med rättningar och åtgärdsprogram, så ger barnen så mycket energi att man orkar med det.

Vad hade ni velat få mer av under lärarutbildningen?
 
Jennifer: Jag hade velat ha mer tid ute i verksamheten.
 
Malin: Att få en mer realistisk bild av skolan. Det är mycket torra saker som står i avhandlingar som skrevs för flera år sedan. När man sedan kommer ut är det inte alls sanningen i dag. Jag hade också velat få mer om en digitaliserad skola, eftersom det är dithän vi är på väg.

lararrummet_falun1

Elisabet Cassel och Jennifer Bergman.

| Foto: Kalle Assbring
lararrummet_falun2

Elisabet Cassel, Jennifer Bergman och Malin Bergmann.

| Foto: Kalle Assbring
lararrummet_falun4

Jennifer Bergman och Malin Bergmann.

| Foto: Kalle Assbring
Kommentera