Verklighetsnära lärande får eleverna att växa

Britt-Inger Lindgren har mer än 30 års erfarenhet av pedagogiskt ledarskap, som lokal lärarutbildare och skolledare inom både gymnasium och gymnasiesärskola. Tillsammans med sin tidigare kollega Johanna Eriksson, arbetslagledare och förstelärare vid en gymnasiesärskola, har hon skrivit boken ”Verklighetsnära lärande”.

Boken bygger på en arbetsmodell som de har utarbetat under fem års tid. Modellen går ut på att lärandet sker ämnesintegrerat mellan de teoretiska och de praktiska kurserna för att eleverna ska få verklighetsnära kunskaper.

– Vi har sett hur våra elever har vuxit och att några elever till och med fått någon form av anställning efter avslutad gymnasiesärskola, säger Britt-Inger Lindgren.

De elever som duon har undervisat tillhör alla målgruppen för gymnasiesärskolans nationella program. Arbetssättet med verklighetsnära lärande går ut på att förbereda eleverna för livet efter skolan och göra det på ett strukturerat sätt.

– Vi har samverkat mellan programmens olika kurser och ämnen. Målet är att de olika kurserna ska leda till att eleverna lär sig och tränas i ett verkligt sammanhang. Vi har sett att det ökar motivationen, delaktighet, kunskap och engagemanget hos dem, säger Johanna Eriksson.

Helheten i det tematiska arbetssättet är viktig. I årskurs ett handlar läsårets tema om; vad ett företag är och målet är att eleverna ska få förståelse för hur olika företag fungerar. Årskurs ett arbetar även med elevens självuppfattning, att träna på att samarbeta med andra, men också om att våga prata och att göra enkla presentationer inför klassen.

I årskurs två handlar läsårets teman om att starta ett lunchkafé. Eleverna får starta, driva och avveckla ett företag under ett läsår. Hela klassen är engagerad och samtidigt läser de kurser i ämnen som rör handel, entreprenörskap och marknadsföring.

– Eleverna får förståelse för hur de ska använda sig av kunskaperna och hur de kan samarbeta, ta eget ansvar, komma med idéer och våga i det verkliga livet, menar Johanna Eriksson.

Lunchkaféet drivs som ett riktigt kafé med en personalgrupp som har möte varje vecka och där varje elev har ett eget ansvarsområde. Eleverna gör enkla lunchrätter, bakar och brygger kaffe som de säljer under en dag i en lokal som de själva har inrett och fixat.

– Det är lätt att se hur stolta de blir när de förstår hur det teoretiska går att koppla till det praktiska, säger Britt-Inger Lindgren.

Årskurs tre handlar om marknadsföring och arbetsplatsförlagt lärande.
– Eleverna ska kunna presentera sig själva utanför skolan exempelvis via en film som eleverna gjort.  Eleverna ska även praktisera på en arbetsplats. Vi vet att det kan kännas svårt att träffa nya personer i okända miljöer men när de vågar ta steget växer de väldigt mycket, säger Britt-Inger Lindgren

Sista året handlar om att förbereda eleven för livet efter skolan. Eleverna får lära sig hur man ordnar en bostad, skriver ett cv eller betalar sina räkningar. Kurser som ingår är bland annat hem och konsumentkunskap, svenska och matematik.

– Det vi har sett är att fler och fler av våra elever faktiskt får ett jobb efter fjärde årskursen, säger Johanna Eriksson.

Receptet på framgångarna med verklighetsnära lärande handlar bland annat om att lärarna på skolan är samspelta och att det finns tid för planering i schemat. Att lärarna har gemensamma teman som löper som en röd tråd genom varje årskurs är en annan viktig grundstomme.

Ett tips för skolor som vill börja arbeta med verklighetsnära lärande är att först och främst ha en person som driver arbetet. Det bör vara någon som kan sätta upp realistiska mål och se helheten, menar Britt-Inger Lindgren.Skolledaren måste vara med, annars kan det lätt falla.

– Kom ihåg att fundera kring hur ni kan få era elever engagerade och vad ni vill åstadkomma. Det är också viktigt med uppföljning, struktur och hitta samtalsformer för lärarna, avslutar Johanna Eriksson.