klassrum_asa

Föräldrarnas bakgrund har blivit allt viktigare för skolresultaten, säger Åsa Fahlén.

Kommentar

”Vi håller på att skapa ett demokratiproblem”

De stora skillnaderna i skolresultat är på väg att bli ett demokratiproblem. Det menar Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Skolvärldens jämförelse av de båda skånska kommunerna Lomma och Sjöbo visar att i den första är befolkningen mer välutbildad, har högre inkomster och röstar i större utsträckning än i den andra. Skol­resultaten visar på liknande skillnader.

– Det stämmer väl överens med vad vi vet från forskningen. Där utbildningsnivån är låg, är resultaten i skolan sämre. Föräldrarnas bakgrund har blivit allt viktigare för skolresultaten. Skolan har helt enkelt misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag vilket är mycket upprörande, säger Åsa Fahlén.

– Detta handlar inte bara om enskilda elevers kunskaper. Vi håller på att skapa ett allvarligt demokratiproblem när vi inte ger alla elever lika möjligheter att gå ut i samhället och vara aktiva samhällsmedborgare. 

Vilket leder till?

– Ökad marginalisering. Om det är fler och fler som inte förstår varför det är viktigt att engagera sig och rösta, är det också risk att vi till slut får en aktiv minoritet som styr vårt land.

Vad ska man göra?

– Det finns en ganska enkel lösning: lyssna på lärarna. För att få en i verklig mening kompensatorisk skola, måste man utgå från lärarna och ge dem tid och möjlighet att se och hjälpa alla elever.

– Ofta när man pratar om att förbättra elevernas resultat, pratar man alldeles för lite om lärarnas förutsättningar att fånga upp eleverna och deras resultat­utveckling.

Peter Nilsson i Sjöbo är bara ett exempel på en lärare som vittnar om stora svårigheter att hinna med alla elever.

– Och han är inte ensam. Den viktigaste faktorn för att vi ska få en kompensatorisk skola är att lyssna på lärarna när de berättar om att de kanske har fem eller sex elever i varje klass, ibland ännu fler, som de skulle behöva ägna mer tid åt, vilket de i dag inte hinner. Det kan vara elever som riskerar att halka efter, men också elever som behöver stimuleras lite extra för att de inte ska tycka att allt är tråkigt och av den anledningen tappa sugen. Det kan också vara elever som har problem hemma och behöver få hjälp av en kurator.

Enligt Skolverket är flickorna i Sjöbo ungefär lika duktiga i skolan som flickorna i Lomma. Den stora skillnaden gäller pojkarna.

– Många killar på mindre orter lever i föreställningen att de inte behöver så mycket utbildning för att kunna få ett jobb. Men så är det inte längre.

– Det finns ofta också olika förväntningar på pojkars och flickors skolresultat. Samma sak är det på gymnasiet där man inte har lika höga förväntningar på elever som läser på praktiska program som på teoretiska. Allt detta ställer till det. Att ha höga förväntningar på elever är viktigt för resultaten.

Kommentera