rickard_nilsson
Foto: Kalle Assbring
Entreprenörskap

”Vi har en röd tråd av företagsamhet”

Rickard Nilsson är Sveriges främste lärare i entreprenörskap.
– Det handlar om att ge eleverna de kunskaper som krävs för att de ska kunna ta för sig av det livet kan ge.

Rickard Nilsson

Gör: Förstelärare i entreprenörskap och gymnasielärare i företagsekonomi, data och handel, på Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå. 

Aktuell: Som Sveriges främste lärare i entreprenörskap 2015. Priset delades ut den 19 maj av Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund. Syftet är att uppmärksamma lärare som lockar fram sina elevers intresse för att starta eget och utveckla sina förmågor i samarbete, kreativitet och problemlösning.

”Entreprenörskap i skolan är inget nytt. Det går tillbaka till det klassiska bildningsidealet och progressivismen där kunskap ses som något mer än bara fakta. Det är fortfarande viktigt med goda faktakunskaper, men det krävs så mycket mer för att lyckas i dagens komplexa och snabbt föränderliga värld. 

Entreprenörskap möts ibland med skepsis, man upplever det som flum. Ofta kopplas det då till företagande. Men tanken med entreprenörskap i skolan är inte alls att indoktrinera alla elever till att bli egna företagare. Det handlar i stället om individens utveckling, om det inre entreprenörskapet. 

Vi ska utveckla elevernas nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att våga ta risker. Det är kunskaper som krävs för att de ska kunna ta för sig av det livet kan ge. Och man kan inte bara läsa, man måste uppleva också. 

Här i Övertorneå har entreprenörskap löpt som en röd tråd genom hela skolan sedan 2011. Då tog vi ett medvetet omtag av de satsningar vi gjort tidigare. 

Vi hade lärt oss att vi måste konkretisera arbetet i skolan, att vi behövde öka elevinflytandet och se eleven som aktör, inte som en passiv konsument. Dessutom såg vi att skolan måste öppnas upp mot verkligheten. Det är viktigt att det vi gör i skolan är värdefullt för någon annan, vi kan inte bara torrsimma utan måste hoppa i vattnet också. Vi såg även att det behövdes mer tid, både för lärarna och eleverna. I dag har vi hanterat de hinder vi såg. Vi är två lärare som jobbar med entreprenörskap, vi har en långsiktig plan, tydliga mål och aktiviteter. Och vi vet hur vi följer upp. Det är stor skillnad mot tidigare, då försökte vi bara göra vårt bästa. 

Varje år har vi en stor mässa, där alla elever från F-klass till gymnasiet och särskolan är involverade, liksom det lokala näringslivet. Där får eleverna och lärarna visa upp hur de har jobbat under året. 

Lokala företag agerar också rådgivare åt gymnasieelever som driver UF-företag, de arrangerar tävlingar och bedömer affärsplaner. Studiebesök är också en viktig del i vårt arbete att skapa närhet till företagen. Och företagen ser vinsten i att vi tillsammans utbildar kreativa och företagsamma medborgare.  

De kunskaper som behövs för att driva företag är i stort desamma som krävs för att vara anställd. I dagens platta organisationer måste man jobba självstyrande, i mindre projektgrupper, ofta med ekonomiskt ansvar och då krävs det att man kan planera, genomföra och utvärdera sitt arbete. Och om vi inte utbildar våra gymnasieelever i företagande blir de ju mer begränsade när de ska hitta sin sysselsättning.”

Kommentera