Annons
Anne Lene Johnsen och Elin Natås har skrivit boken ”Hur ditt barn fattar matte”. Foto: Åsa Larsson

”Vi tar föräldrarnas förtvivlan på allvar”

Publicerad 2 mars 2018

Fakta

Om författarna

Elin Natås: Är specialpedagog som arbetar privat med elever med inlärningssvårigheter. Hjälper barn, unga och vuxna att bemästra matematik med samma metod som hjälpte henne själv.

Anne Lene Johnsen: Är utbildad handelsekonom, psykolog och författare. Driver hjernefabrikken.no och arrangerar kurser om lärande och mental hälsa.

En bok för föräldrar om hur barn lär sig matematik har blivit en riktig kioskvältare i Norge. Men även lärare har mycket att hämta i boken, säger författarna Elin Natås och Anne Lene Johnsen.
– Vi ger lärare förståelse för varför elever inte förstår och konkreta verktyg för att hjälpa.

Specialpedagogen Elin Natås och författaren Anne Lene Johnsen är själva lite förvånande över att boken de skrivit – om hur barn förstår matematik – blivit en sådan succé. Förra året var det Norges mest sålda faktabok. Förmodligen säger framgången en del om en nations samlade vånda inför att slita med barnens matteläxor. 

– Vi visste att behovet av hjälp var enormt, det ser vi varje dag i vårt arbete. Vi vet vad föräldrar sliter med och hur maktlösa de kan känna sig när deras förklaringar inte räcker till. Jag har också sett hur Elin hjälper elever på sin mottagning och jag vet vilka resultat det ger. Varje gång, oavsett ålder, förkunskaper och kön så funkar metoden.

 – Så vi visste att behovet fanns och att metoden fungerar, men att det skulle bli en sådan hit, nej, det hade vi inte kunnat förutspå, säger Anne Lene Johnsen.

Boken ”Hur ditt barn fattar matte” finns nu på svenska och författarna är på plats på sitt svenska förlag för att berätta om innehållet. Boken igenom gör de en poäng av att de själva, under skoltiden, befann sig i varsin ände av ha-lätt-för-matte-skalan. Medan Anne Lene Johnsen tyckte att matematik var enkelt och kul var det rena skräcken för Elin Natås. Något de också tror bidragit till att boken ses som trovärdig.

Ingen ska behöva ha det som jag hade det i skolan.

– Föräldrar och barn känner att vi tar deras förtvivlan inför att inte förstå matte på allvar. Jag har slitit med precis samma sak. Ingen ska behöva ha det som jag hade det i skolan, men det är det massor av barn som har idag. Om du visste vilka historier vi får höra! Och det vi gör i boken är att ge föräldrar, lärare och andra en möjlighet att hjälpa. Du får veta att du faktiskt kan göra något och det är en stor lättnad, säger Elin Natås.

Boken skrev de i första hand för föräldrar. Men med facit i hand ser de att även lärare, specialpedagoger och förskollärare läser den och hör av sig.

 – Lärarna är lika förtvivlade som föräldrar när eleverna inte lyckas, säger Anne Lene Johnsen.

Så vad går deras metod ut på?

Tänk dig en elev som sliter med att förstå addition av bråk. Du förklarar en gång till, ännu långsammare. Kanske backar du ett par steg. Tar det där med täljare och nämnare en gång till – men nej, polletten tycks inte trilla ner. Kanske beror det på det som Elin Natås och Anne Lene Johnsen skriver om i boken – att eleverna inte har ”grundbegreppen” på plats – eller ”programvaran” som Anne Lene Johnsen utrycker det.

 – Det vi visar i boken är att innan vi kan ta till oss matematiken, så måste vi ha ett antal mentala redskap på plats, ett antal grundbegrepp som barnen måste behärska innan man kan börja bygga de olika våningarna matte-huset, säger hon.

Begreppsundervisning kallar de metoden och den utgår från den norske pedagogen Magne Nyborgs forskning. Han har identifierat 23 grundbegrepp som vi måste behärska för att kunna bringa ordning i världen. Begrepp som färg, form, position, antal, funktion, tid och förändring, för att nämna några. Först när de är på plats kan man gå vidare.

– Vi visar i boken hur man steg för steg bygger den grunden och vad den består av. Det är det som gör boken unik. Du kan inte förklara bråk om barnet inte förstått skillnaden på en hel och en del, till exempel, säger Anne Lene Johnsen.

De går igenom de olika matematikområdena och visar för vart område vad det är som barn måste kunna och vad de inte brukar kunna.

– Och det är alltid samma. Det är samma saker som de inte fått med sig och inte förstått och som gör att resten blir omöjlig att förstå.

 – Och det som är skrämmande är att det är samma som jag inte förstod när jag gick i skolan. Och jag är 62!, säger Elin Natås.

När en elev kommer till mottagningen där Elin Natås jobbar början hon ofta jobba med begreppet färg.

– För det är ofarligt. Börjar jag med matte kommer de inte tillbaka, men färger går alltid bra och eleverna känner att ”detta kan jag!”. Nästa begrepp är form, då är det fifty fifty om de klarar det och när vi jobbar med det kopplar vi det till geometrin. Alla begrepp kopplas till områden i matematiken.

På samma sätt gör de i boken. I geometrikapitlet står det vilka begrepp eleven måste behärska innan man börjar med matematiken

 – Det är bara att gå tillbaka och checka! Begreppsundervisning handlar om att installera den rätta programvaran.  En orsak till att matematik är vanskligare än andra ämnen är att en del mentala redskap måste finnas på plats först. Man måste kunna gå från konkret till abstrakt, man måste kunna se mönster, man måste hitta strategier för att lösa problem. Och för att få till det måste vi ha de här grundläggande begreppen på plats, säger Anne Lene Johnsen. 

Elin Natås pekar på den fruktskål som står på bordet.

– Hur skulle du förklara skillnaden mellan ett äpple och en clementin om du inte behärskade de grundläggande begreppen. Det är helt omöjligt.

Nu förstår jag äntligen vad det är eleverna sliter med.

Även om boken i första hand vänder sig till föräldrar är det många lärare som visat intresse för innehållet, berättar författarna. Många har hört av sig men ett tacksamt: nu förstår jag äntligen vad det är eleverna sliter med.

– När barnen börja i skolan förväntar man sig ju att detta redan ska vara på plats. Så på sätt och vis är det kanske inte skolans jobb och det är heller inget man talar om på lärarutbildningen, säger Anne Lene Johnsen.

Hon tillägger att hon som alltid haft lätt för matematik aldrig tänkt på vad som faktiskt krävs för att lära sig.

– Det är det som är så genialt med Nyborg, att han sätter ord på vad som faktiskt måste förstås först. Sådant som är så självklart för oss att vi inte tänker på att vi lärt oss det. Men i boken går vi mycket konkret och systematiskt igenom – så här gör man, säger Anne Lene Johnsen.

Elin Natås tillägger:

– Många barn snappar upp detta automatiskt, men inte alla. Och något som är så här grundläggande och viktigt - ska man överlåta det åt tillfälligheter? Allt annat bygger på detta. Enda sättet att vara säkert på att barnen får de här kunskaperna med sig är att aktivt lära ut det. Man har nytta av de i andra ämnen också men det är extra viktigt i matte.

Men om det inte är skolans uppgift att lära barnen begreppen, vems uppgift är det då?

– Jag tänker att det är alla vuxnas ansvar att se till att barn lär sig och utvecklas. 

Anne Lene Johnsen nickar:

– Tänk om alla förskollärare gjort detta med barnen innan de började skolan, det vore en jätteinsats. Men kommer barnen till skolan utan att kunna grunderna måste vi ha ett bättre samarbete mellan skola och hem, så att båda lärare och föräldrar kan stötta eleven.

När det gäller lärare hoppas Elin Natås och Anne Lene Johnsen att de ska få en ökad förståelse för hur eleverna upplever det när de inte förstår och vad bristerna kan handla om.

– Lärare vill hjälpa och nu får de en förklaring till. De får verktyg och de kan samarbete med föräldrarna om vad de kan göra hemma. Om föräldrar gör detta hemma så blir det lättare att vara lärare, säger Anne Lene Johnsen.

Nu återstår att se om boken blir lika populär i Sverige.

– Jag tror att boken fått sådant gehör eftersom föräldrarna känner att vi förstår dem. Och barnen som kommer till Elins mottagning känner att hon fattar, för hon har upplevt samma sak. De har varit hos specialpedagoger, de har fått diagnoser men så kommer de till Elin och känner, yes, hon förstår mig, säger Anna Lene Johnsen och vänder sig till Elin.

Du är egentligen det bästa beviset för att det här funkar.

Ja, det funkade på mig, då funkar det på alla!, skrattar Elin Natås.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons