Förstelärarmeritering

”Vi ville ge det här hög legitimitet”

Särskilt yrkesskicklig ska den vara som utses till förstelärare. För att undvika godtycke och för att hamna rätt i en fråga som upplevs som känsligt väljer en del kommuner att låta ett utomstående meriteringsföretag pröva lärarnas duglighet.

Förstelärarmeritering

Under våren 2013 deltog 165 lärare från elva huvudmän i Aretes förstelärarmeritering: Järfälla, Jönköping, Klippan, Kunskapsskolan, Landskrona, Lidingö, Nacka, Svalöv, Trelleborg, Åstorp, Ängelholm.

Den första omgången förstelärare har funnits på plats i skolorna sedan höstterminens start. I processen att tillsätta dem har ett antal huvudmän valt att använda sig av ett utomstående meriteringsföretag. Detta för att öka legitimiteten i tillsättningarna.

Under våren 2013 köpte 10 kommuner och friskoleföretaget Kunskapskolan tjänsten förstelärarmeritering från företaget Arete Meritering. En av dem är Åstorp kommun i Skåne. På kommunens Bildningsförvaltning är Annika Hoppe förvaltningschef.

– Vi funderade mycket kring hur vi skulle göra och kom fram till att vi ville kvalitetssäkra processen med tillsättningen av förstelärare. Vi ville tillsätta karriärtjänsterna på ett sådant sätt att det visar att vi har hög legitimitet i det vi gör.

Annika Hoppe hänvisar till att det här något nytt i skolvärlden och menar att man hyser både positiva och negativa känslor till reformen ute i verksamheterna.

– Äntligen är det fokus på vad som händer i klassrummet och det kanske är det som gör att frågan blir lite känslig, funderar hon och fortsätter:

– Vi ville att lärarna som får en förstelärartjänst inte bara skulle visa sin yrkesskicklighet i det dagliga arbetet utan också få den bekräftad på ett sådant sätt att deras kollegor kan tycka att det här är bra. Därför valde vi att använda oss av det här meriteringsprogrammet i vår process.

Hur gick ni tillväga?

– De lärare som var intresserade fick anmäla sig för att gå förstelärarmeriteringen. Vi fick in ett antal intresseanmälningar och sen plockade vi tillsammans med facken ut ett antal lärare som genomgick meriteringsprogrammet.

Vad avgjorde vilka som valdes ut?

– Vi har valt att sätta fokus på de områden där vi ser att vi behöver bedriva ett utvecklingsarbete, kopplat till elevernas kunskapsresultat. Det handlar om matematik, naturkunskap och om språkutveckling.  Vi diskuterade också hur de praktiskestetiska ämnena kan används för att främja kunskapsutvecklingen hos eleverna. Därför var det viktigt att även lärare praktiskestetiska ämnen fick delta i meriteringsprogrammet, säger Annika Hoppe och fortsätter:

– Vi hade också en tanke om att börja med lärare som undervisar i de lägsta åldrarna, något som vi sedan kan bygga vidare på.

I en nyligen publicerad rapport från Lärarnas Riksförbund svarade fackombuden att karriärtjänsterna ofta saknade både kvalifikationskrav och tjänstebeskrivningar.

– Hos oss blir meriteringen likvärdig med kvalifikationskraven och vid tillsättningen har förstelärarna fått en uppdragsbeskrivning.  Vi har också gett ut en folder till vår personal ute i skolorna där de får information om vad förstelärarna kan hjälpa till och hur de kan arbeta tillsammans med försteläraren.

Vad möter du för reaktioner?

– Jag vet att förstelärarna känner sig trygga och nöjda med genomgången meriteringsprocess och att ”ha bevis för sin yrkesskicklighet”. På det här sättet undkommer man diskussioner om att tillsättningen kanske inte gick rätt till, att den där läraren fick ju tjänsten för att han kände den eller den personen och så vidare. Det är otroligt viktigt att skapa en hög legitimitet.

Innebär inte meriteringen mycket merarbete för läraren?

– Förstelärarmeriteringen sker under en begränsad period. Så klart är det är inget jobb du gör över en eftermiddag. Det handlar till stor del om att reflektera över sitt eget yrkesutövande utifrån ett antal aspekter. Jag vet att meriteringsprocessen också gav deltagarna väldigt mycket.
 

Kommentera