Annons
Aida Hadzialic (S), Gustav Fridolin (Mp), Jan Björklund (L) och Camilla Waltersson Grönvall (M).
Aida Hadzialic (S), Gustav Fridolin (Mp), Jan Björklund (L) och Camilla Waltersson Grönvall (M).

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Publicerad 4 juli 2016

Begränsat vinstuttag, lärare ska få vara lärare och politiker ska sluta käbbla och fokusera framåt. Det var slutsatser som drog ner applåder under den stora skoldebatten i Almedalen.

Fakta

Så röstade publiken

Läraryrkets attraktivitet

S: 20,2%

Mp:21,1%

L: 14,9%

M: 43,9%

Studie- och yrkesvägledning

S: 18,1%

Mp: 29,3%

L: 14,7%

M: 37,9%

Betyg

S: 15,4%

Mp: 31,7%

L: 19,2%

M: 33,7%

”Framtiden för svensk skola - partiernas avgörande vägval” arrangerades av Lärarnas Riksförbund och Sveriges elevkårer.

Publiken fick rösta på vilken politiker som framförde sin sak bäst för varje fråga.

Relaterat

Framtidens skola var temat för årets stora skoldebatt i Almedalen. Den samlade gymnasieminister Aida Hadzialic (S), utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp), Liberalernas partiledare Jan Björklund och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

– Det är hos politikerna polletten ska trilla ner. Jag hoppas att den gör det, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, som stod som arrangör för debatten tillsammans med Sveriges elevkårer.

Första punkten på agendan var läraryrkets attraktivitet. Lärarbrist, bristande arbetsmiljö, låga löner och stor administrativ börda påverkar läraryrkets image. Även om antalet som söker till lärarutbildningen ökar är bristen på flera håll akut.

Camilla Waltersson Grönvall vill dubbla lönen för lärare i utsatta områden. Gustav Fridolin talade för förändringar som baseras på forskning och lärares egna kunskaper, snarare än hastiga åtgärder.

Men den som drog ner applåder var Jan Björklund.

– Kommunerna har totalt misslyckats som arbetsgivare, sa han.

Aida Hadzialic fick också gensvar av åhörarna för sin kraftiga markering mot vinster i välfärden.

– Lärare och elever har blivit handelsvaror på en marknad och det är här vi ska börja om vi vill bygga en skola i världsklass.

”Mer tid för varje elev” är en undersökning från Lärarnas Riksförbund och en väg för att öka yrkets popularitet, enligt förbundet.

Moderaterna snodde första applåden med en kommentar till övriga partier.

– Sluta käbbla och fokusera framåt, sa Camilla Waltersson Grönvall, och föreslog obligatorisk svenska som andraspråk på lärarutbildningen, en omfattande digitalisering och fler specialpedagoger.

– Vi ser många bra saker som behöver genomföras, men det är svårigheter med det kommunala styret. Alla ser behov av statligt inflytande annars blir det bara snack, och inget kommer att märkas ute i skolorna, säger Åsa Fahlén.

En modern studie- och yrkesvägledning kommer inte in sent i åttan eller i tredje årskursen på gymnasiet, det enades debattörerna om. Och en uppgraderad yrkesutbildning skulle också kunna minska kostsamma avhopp från gymnasiet.

Här fick utbildningsministern första applåden.

– Våga prioritera de områden där elever har svaga framtidsmöjligheter, sa Gustav Fridolin.

En fråga som brukar beskrivas som brännande är betygen. Här visade publiken entusiasm för en stramare linje med tidigare betyg.

– Jag tror personligen att betygen kommer för sent. De ska komma från årskurs fyra och ses som ett kunskapskvitto, säger Camilla Waltersson Grönvall och plockar den första betygsapplåden.

Jan Björklund är positiv till både betyg och katederundervisning.

– Men det finns skönhetsfläckar i hur man väger samman olika moment, sa han.

Aida Hadzialic passade på att slå ett slag för återförda ämnesbetyg.

– Det kan också lyfta moralen hos eleverna, sa hon.

Regeringskollegan är inte lika tydlig i sin bild ämnes- eller kursbetygets fördelar.

– Det är inte systemet i sig utan hur de stora förändringarna genomförs som är problemet. Att inte fokusera på förutsättningarna för de som jobbar i skolan är ett bombsäkert sätt att få betygsinflation, menade Gustav Fridolin.

– Mer tid för varje elev innebär också mer tid att tala med kolleger och göra betygen mer likvärdiga. Sen skulle jag vilja prata mindre om betyg och mer om vilken kunskap eleverna ska ha, sa Åsa Fahlén och rev ner applåder från publiken.

– Skolan ska vara en drömfabrik där elever ska få förverkliga sig själva. Vi måste investera i jämlikhet, likvärdighet och stoppa skolsegregationen, sa Aida Hadzialic.

– Om inte skolan och lärarna ställer krav på eleverna gör ingen det. Att göra eleven ansvarig för att söka kunskap ökar skillnaderna, avslutade Jan Björklund.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.