Annons
Lina Axelsson Kihlblom och Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson i samtal under Almedalsveckan. - Jonas Fond
Lina Axelsson Kihlblom och Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson i samtal under Almedalsveckan. Foto: Jonas Fond

Viktigt att ”reparera” för att höja eleverna

Publicerad 7 juli 2016

Lina Axelsson Kihlbom vet hur man gör för att vända resultat på en skola: 
Genom att ändra i schemat och sätta in reparativa åtgärder för de elever som befinner sig ute på kanten.

Relaterat

Lina Axelsson Kihlbom är grundskolechef i Haninge kommun och en av de 14 ledamöterna som sitter i Skolkommissionen. Det var som rektor på Ronnaskolan i Södertälje, där nästan alla elever har utländsk bakgrund, som hon blev uppmärksammad efter att ha lyckats vända skolans resultat. Hon drev igenom ett antal radikala lösningar och ökade andelen elever med behörighet att söka till yrkesförberedande program på gymnasiet från 56 procent till 75 procent. 

Under Almedalsveckan i Visby träffade Lina Axelsson Kihlbom Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson för ett samtal om resultaten i den svenska skolan.

– Skolan är enormt viktig för mig, den är på liv och död, och det är oerhört viktigt hur jag bedriver skola, säger Lina Axelsson Kihlbom.

En av hennes arbetsmetoder har gått ut på att tidigt sätta in reparativa åtgärder där det behövs.

– Vi är duktiga på att konstatera, men inte speciellt handlingskraftiga när det kommer till att reparera. 50 procent av de som har F i trean har F även i årskurs sex, det pågår år efter år. De som lämnar nian med F, deras identitet är präglad av det med dåligt självförtroende.

En åtgärd kan vara att ändra schemat, enligt Lina Axelsson Kihlbom.

– Av rutin lägger vi schemat i maj, som sen ligger kvar, trots att 30 procent av eleverna inte når målen.

– Vi har inte råd att vänta till terminens slut med att utvärdera resultat, jag utgår från att lärare lär sig snabbt vilka elever som inte når eller kommer nå målen, det vet de redan i september, i början av terminen. Om vi då lägger om schemat när vi ser hur eleverna presterar kan vi snabbare sätta in åtgärder för de elever som befinner sig på kanten.

Bra ledarskap kan löna sig, enligt Lina Axelsson Kihlbom. Att ha kontroll på hur det går i klassrummen och hur prognoserna ser ut för eleverna.

– Det gäller inte bara för lågpresterande, utan även för hög- och särbegåvade och för de som är ”lagom” men kan nå hög. Alla grupper behöver sina åtgärder.

Arbetet med prognoserna har gett resultat i hennes nuvarande kommun, Haninge, där gymnasiebehörigheten har ökat från 81 procent till 87 på ett år.

– I höst kommer vi att fortsätta vårt arbete med prognosen i fokus och sätta nya mål för alla elevers personliga lärande. Det är viktigt att sätta skolans reparativa och stödjande förmåga i fokus utan att glömma de duktiga eleverna. Arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärder på det här nya sättet har visat sig vara en framgångsfaktor som vi kommer att fort sätta med.

Åtgärderna kan vara riktade mot elevernas prestation.

– Om en elev inte klarar svenska, matte och engelska måste vi fråga oss: kan vi intensivläsa sista terminen, kanske tre timmar extra matte varje vecka? Det finns inte pengar för fler lärare, utan vi måste titta på hur man kan bygga om organisationen, en flexibel organisation med fokus.

– Och om en elev inte klarar gymnasiet, kanske ska hen läsa ett fjärde år då?

Centerpartiets Ulrika Carlsson bad om ett medskick från Lina Axelsson Kihlbom till politiker.

– Var nyfikna på behovet i klassrummet. De borde fråga ”hur går det, hur kan vi stötta dig”? Och våga lyssna på svaret.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.