Annons
Alexander Tilly är leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Publicerad 13 februari 2018

Fakta

5 tips till lärare och rektorer - motverka hot och våld i skolan:

1. ”Skapa normer och rutiner som alla i organisationen känner till och sluter upp bakom. Ordning och struktur bidrar till trygghet och minskar stress för både lärare och elever.”

2. ”Normer och rutiner skapas av vanor och beteenden i högre grad än av dokument, upprätthåll dem därför i vardagen. Överträdelser behöver få konsekvenser som är förutsägbara och rimliga.” 

3. ”Använd dialog, tydlighet och lugn för att skapa goda relationer och bygga förtroendekapital. Ju bättre du känner dina elever desto bättre förutsättningar att kunna riskbedöma och påverka hotfulla situationer.”

4. ”Lär dig känna igen olika typer av aggressiva beteenden så du kan agera tidigt och effektivt. Detta ger dig möjlighet att motverka upptrappning.”

5. ”Hela organisationen behöver i konkret handling visa att den står bakom den som utsätts för hot eller våld. Det är av avgörande betydelse för alla inblandade parter.”

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året.
Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Många lärare och övrig skolpersonal har blivit utsatta för hot och våld under de senaste åren i Sverige. På många platser i landet har antalet anmälda fall av hot och våld mot lärare ökat. I Helsingborg till exempel gjordes totalt 455 anmälningar om hot och våld mot lärare under 2017, enligt Helsingborgs Dagblad. Det är en ökning med 116 anmälningar från året innan.

I Malmö är kränkningar, våld och hot om våld, vardag för många lärare – något som Skolvärlden tidigare skrivit om

Författare och föreläsaren Alexander Tilly är utbildad leg. psykolog och har en 20 år lång erfarenhet av arbete med konfliktsituationer och har specialiserat sig på konflikter, hot och våld i arbetslivet. Han ser allvarligt på den våldsutveckling många vittnar om i skolan. 

– Det är otroligt tråkigt, men det kommer inte som någon överraskning direkt att det är så många lärare som är utsatta för hot och våld i skolan. Det jag hör när jag föreläser för lärare och rektorer är att våldet ökar i skolan, säger han.

Hur hanterar man en hotfull situation bäst?

– Det är massa variabler som påverkar vad som är klokt att göra. Dels utifrån vem man själv är och vad man är kapabel till att göra, vilken relation man har till eleverna som bråkar och vilka de andra är. Men det är alltid väldigt situationsbaserat. Det saknas kunskaper på många skolor i Sverige om hur man hanterar hot och våld.

Alexander Tilly berättar att det finns två huvudtyper av aggressivitet, och de behöver bemötas olika.

– Den ena är emotionell aggressivitet, det vill säga upprörda människor. Det kan uppstå om exempelvis eleven får ett lägre betyg än vad man hoppats på, en kamrat har tagit ens smartphone eller att man sovit dåligt under natten – allt som involverar adrenalin och känslor. På det området finns det god kunskap bland lärare. Många i skolan är duktiga på att lyssna, avleda och förstå eleven, säger han och fortsätter:

– Den andra huvudtypen som kallas instrumentell aggressivitet och då handlar det mer om personer som målmedvetet använder aggressivitet och hot för att få sin vilja igenom. Det kan ske genom manipulation, hot och man testar gränser. Eleven luktar sig då ofta till sårbarhet och utnyttjar ofta sårbarheten till att få sin vilja igenom. Jag märker i mitt arbete att det saknas en del kunskap om den här typen av aggressivitet. 

Beroende på vilken situation man hamnar i så kommer man som lärare behöva respondera olika. Men överlag vinner man otroligt mycket på att bara lyssna, bjuda in till dialog och behålla lugnet.

– Men det behöver kompletteras med att stå fast om man möter instrumentell aggressivitet. Blir man för följsam eller undfallande så riskerar det att tolkas som precis den sårbarhet som ofta bidrar till upptrappning.

Hur blir man bättre på att läsa av situationer då?

– Genom att observera och uppmärksamma saker i vardagen, som att se tidiga tecken på bråk, vem som mobbar eller vem som verkar vara irriterad eller arg. Jag kan tycka att detta är något som lärare borde få mer kunskap inom för att kunna hantera situationerna bättre i vardagen.

– Sedan tycker jag att man måste ta ett långsiktigt tänk kring frågan om hot och våld och ser det som en självklarhet i arbetsmiljöarbetet. Prata om hotfulla situationer, dra lärdomar och följ upp.

Vad bör man som lärare göra i en akut situation?

– Det beror alldeles på vilken relation du har med eleven från början. En jätteviktig del i ett förebyggande arbete är att odla goda relationer. I en sådan relation ingår det ömsesidig respekt. Som lärare behöver man välja sina strider och växla mellan mjukhet, fasthet, humor, allvar och ta hänsyn till konsekvenser både på kort och lång sikt.

Hur mycket påverkar stressen oss människor i konflikter?

– Enormt mycket. Stressen är supercentral i konflikter, speciellt när vi pratar om emotionell aggressivitet. Stress bidrar till att vi bli särskilt uppmärksamma på tecken på fientlighet och att våra marginaler för påfrestningar krymper. Det innebär om till exempel flera parter har förhöjd grundstress då ökar risken för konfrontation. 

Det är svårt att ge elever goda råd om stress när man som lärare själv är stressad, menar han.

– Sömn, planering och struktur sänker ofta stressen och jag skulle säga att har du ordning och tydliga regler som efterföljs då minskar du den generella stressen. Ramar och tydlighet är en trygghet som inte minst unga vill ha. Är vi stressade kan vi också bli sämre på att uppfatta subtila förändringar i vår omgivning.

När man väl varit med om en hotfull situation, hur hanterar man det bäst efteråt?

– Att bli hotad är bland det värsta man kan vara med om som människa, så man ska verkligen ta de här frågorna på fullaste allvar. En stor del av reaktionen är fysiologisk. Det vill säga när man blir hotad kommer kroppen att varva upp och adrenalinpåslaget sätter igång ett system av reaktioner, man blir rädd och tankarna snurrar. Därför är det väldigt viktigt att låta kroppen fysiskt återhämta sig och varva ner. Är man fortfarande uppe i varv är det svårt att analysera situationen som nyligen varit, det funkar inte. Sedan handlar det om att ha samtal och få stöd av sina kollegor och att man erbjuder det till kollegor.

– Sedan måste det finnas en fungerande organisation om något händer. Att det blir en konsekvens. Om jag blir utsatt av något av en elev och sedan får den gå kvar som om ingenting har hänt och hånflinar åt mig – det urgröper förtroendet för systemet och kommer att bidra till förhöjd grundstress. Man måste ha ett system med regler som är kända av alla, där det blir tydliga konsekvenser, och som är genomtänkta och rimliga.

Skolvärlden har nyligen skrivit om en ny vandaliseringstrend som spridits på svenska skolor, med elever som vandaliserar sina klassrum, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat. I bakgrunden ser man hur vuxna står och tittar på utan att ingripa. Alexander Tilly förstår att det är svårt att ingripa i publika miljöer.

– Det kräver mycket mod. Det gör att man blir självmedveten på ett sätt man inte är van vid, det kan försvåra ingripandet. Detta bäddar ju för att man som lärare blir passiv.

Det liknar att agera inför en hel skolklass i klassrummet och det är svårt att hantera våld och hot i grupper, menar han.

– Jag är gammal dörrvakt och det är samma sak där när det kommer ett stort gäng och beter sig dumt. Men då handlar det om att hitta sätt att få kontakt mellan fyra ögon. Ropa elevens namn och säg att du vill ta ett snack, säg namn och då får du en helt annan psykologisk kontroll, säger han och tillägger:

– Det jag tänker på när jag ser de här bilderna är att eleverna skulle ju inte göra så mot vilken lärare som helst. Utan det är det jag syftar på när jag belyser vikten av att odla goda relationer som bygger på ömsesidig respekt. Har eleverna respekt för läraren hade inte detta skett i klassrummet. Jag tror att lärare som över tid har byggt upp ett förtroendekapital kommer i mycket lägre grad att utsättas för våld och hot. Detta sagt utan att jag vill skuldbelägga någon utsatt lärare - det spelar roll både vad den enskilde läraren gör och vilket system man befinner sig i, de två dimensionerna samverkar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 
– Det leder till en bättre närvaroregistrering, säger läraren Anna-Lena Svanborg.

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons