Annons

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Publicerad 6 februari 2019

Fakta

Mer om podcasten ”Kornhall & Skogstad”:

  • ”Kornhall & Skogstad” är en podcast om skolan och läraryrket som görs av skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall i samarbete med Lärarnas Riksförbund. 
  • Isak Skogstad arbetar som lärare och har tidigare varit ordförande för LR Stud. 
  • Per Kornhall är författare, oberoende skolexpert och dessutom bloggare på Skolvärldens webbplats

Lyssna på premiäravsnittet här:

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen.
Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Aida Hadzialic (S), 32, utsågs till gymnasie- och kunskapslyftsminister efter valet 2014 och blev då Sveriges yngsta statsråd någonsin, blott 27 år gammal. 

Men ministerkarriären blev kort. 2016 avgick hon efter att ha åkt fast för rattonykterhet.

Efter politiken har hon bland annat hunnit med att göra en snabb återkomst i skolans värld som medlare i förhandlingarna mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) under 2018.

Det spekulerades i att Aida Hadzialic skulle komma tillbaka till politiken när Stefan Löfven skulle leverera sin nya regering. Men när Aida Hadzialic namn fanns inte med när statsministern presenterade sina nya ministrar i januari. 

I en intervju i podcasten ”Kornhall & Skogstad” delar det tidigare statsrådet med sig av sina tankar om skolan och läraryrket, och berättar även om hur det kändes att inte bli minister igen. 

– För det första ska jag säga att jag blev glad över det folkliga stödet jag fick. Jag märkte att det var många som hörde av sig och ville säga att de gärna såg mig i regeringen, det värmer. Sedan kommer inte jag sitta här i media och berätta om vilka samtal jag har fått eller inte fått, eller hur jag har reagerat i det här fallet. Det får stanna i andra rum, säger hon i podcasten.

Vi har haft, om ni ursäktar terminologin, en del duttande.

I september 2016 utsågs Anna Ekström (S) till Aida Hadzialic efterträdare som gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nu har Anna Ekström bytt statsrådspost på utbildningsdepartementet – till att bli utbildningsminister. Aida Hadzialic är väldigt glad över att just Anna Ekström fick uppdraget. 

– Jag tror att hon är väldigt lämplig för det uppdraget. Hon lever ett bildningsideal samtidigt som hon har ett cv som visar att hon kan svensk skola. Jag menar, tidigare generaldirektör på Skolverket är en tung erfarenhet som jag hoppas att hon ska förvalta för att genomföra stora strukturreformer i svensk skola nu. För det är det jag tror att svensk skola behöver, säger hon och utvecklar resonemanget: 

– Vi har haft, om ni ursäktar terminologin, en del duttande. Då menar inte jag att det har varit oviktiga reformer. Vi måste investera i skolan och vi måste genomföra reformer stegvis. Men svenska skola har strukturproblem som vi måste ta tag i och då behövs det ett tungt statsråd som kan genomföra det. Jag tror att Ekström är rätt kvinna på rätt plats. 

Aida Hadzialic medger att hon tycker att det så kallade Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen med centrala frågor som ska genomföras under mandatperioden, är ett bra avtal för svensk skola.

– Jag tycker på riktigt att den här överenskommelsen är bra. Jag har länge velat se ett mittensamarbete, och jag tror att det är väldigt många där ute som tror på en god kombination mellan socialdemokrati och det liberala, säger hon. 

Efter Januariavtalet står det dessutom klart att det nu finns en majoritet för ett ökat statligt ansvar för skolan. Men i frågan om ett förstatligande av skolan framstår Socialdemokraterna som splittrat och inför valet har partiet inte valt att driva punkten självmant. 

– Jag vet att det finns röster inom socialdemokratin som också vill ha mer statligt ansvar, jag tillhör själv den gruppen. Sedan är det så att både Socialdemokraterna, Moderaterna, och även Centerpartiet, i hög utsträckning är så kallade kommunpartier. Vi har starka krafter inom Sveriges kommuner och landsting där man på riktigt är övertygade om att kommuner och landsting levererar välfärd och skola på bästa sätt. De tycker att staten är för långt ifrån. 

Det är väl först nu, när det kommer nya generationer, som man börjar tänka på ett annat vis

Men Aida Hadzialic anser att det finns ett problem i den logiken. 

– För att vi har uppenbarligen alldeles för mycket decentralisering i svensk skola – vilket då leder till ett likvärdighetsproblem. Vi har 290 olika sätt som skolan bedrivs på i Sverige och sedan på det friskolor. Då är det inte så konstigt att det inte blir likvärdigt. 

I slutet av 1989 klubbades beslutet att överföra ett ökat ansvar för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna, efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet.

Redan då fanns det ett stort motstånd mot reformen, som genomfördes 1991, och den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliseringsproposition. 

Aida Hadzialic har sina teorier om varför vissa inom partiet har haft svårt för att erkänna genomförandet av reformen som ett stort misstag. 

– Som ni vet är Göran Persson är en stark kraft både inom socialdemokratin och Sverige och det har väl tagit emot att gå emot vad statsminister Persson sa och gjorde under många år. Det är väl först nu, när det kommer nya generationer, som man börjar tänka på ett annat vis, säger Aida Hadzialic och fortsätter:

– Sedan finns det alldeles för mycket forskning, studier och internationella jämförelser som visar på att vi har tappat styrförmågan över svensk skola. Det är därför vi inte har likvärdighet och det är därför vi inte levererar på en tillräckligt hög nivå.

Hon hoppas på att utredningen om ett förstatligande kommer att genomföras och samtidigt påpekar hon vikten av att de andra riksdagspartierna nu behöver ta diskussionen om ett förstatligande inbördes. 

– Jag skulle helst vilja se att när vi genomför de här strukturförändringarna att det sker på bredden. Så att vi inte får en hackighet i systemet. För att svensk skola behöver stabila och långsiktiga förutsättningar så att vi verkligen bygger någonting som är ordentligt.  

– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten. Jag har inga problem med att säga att jag skulle vilja ha ett förstatligande, men anledningen till att jag inte gör det är att jag skulle vilja se vad den här eventuella utredningen kommer fram till.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons