Annons

Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Relaterat

Äntligen!

Igår kom det första av två betänkanden från Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek och läromedel. Detta första handlar om skolbiblioteken. Jag vet inte hur vanligt eller ovanligt det är att utredningar citerar lyrik – det får nog anses som ovanligt – men i det här fallet har man valt några strofer ur Tomas Tranströmers dikt ”Romanska bågar” och de är sällsynt väl valda med tanke på vad utredningen syftar till. Man citerar stället där en ängel viskar:

Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Och så skriver man:

”I skolbibliotek kan valven öppna sig. Här kan nya världar och frågor upptäckas. I skolbibliotek kan elever få syn på andra och på sig själva, på det som är sant och på det som behöver ifrågasattas. Genom skönlitteraturen och sakprosan i skolbiblioteket kan elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling stimuleras”.

Vilket ju i sig är snudd på lyrik, men också en sann beskrivning av vad bra skolbibliotek (och undervisning!) kan göra.

Men det är ju inte utredningens litterära kvaliteter som är det viktiga. Jag är glad att utredningen betyder en kursförändring från staten när det gäller skolbibliotek. Eftersom bibliotek kan göra det ovanstående föreslår utredningen lagändringar som ställer krav på huvudmännen att verkligen göra det möjligt.

Istället för skollagens nuvarande till intet förpliktande skrivning att elever ska ha ”ha tillgång till skolbibliotek” föreslås lagen ställa krav på ”tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna skolenheten”. Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Utredningen innehåller andra viktiga saker som att statistikuppföljningen behöver bli bättre, ett uppdrag till det nationella centret för läsning på Skolverket att arbeta med frågan med mera.

Hatten av för en väl genomförd utredning som innebär en kursändring bort från den Laissez-faire som kännetecknat svensk skolpolitik sedan 1982. Om man låter tusentals huvudmän besluta om detaljer måste för elevers likvärdighet centrala delar vara tydligt styrda av staten med en hög ambition.

Och när man gör det gäller det att vara djupt förankrad i skolans centrala värden precis som utredningen här är. Eller som Tranströmer skriver:

Jag ligger på sängen med armarna utbredda.

Jag är ett ankare som grävt ner sig ordentligt och

håller kvar

den väldiga skuggan som flyter där ovan,

det stora okända som jag är en del av och som säkert

är viktigare än jag.

(Tomas Tranströmer i Carillon från Det vilda torget).

Relaterat

Reagera på inlägget:

De här förändringarna är väldigt efterlängtade

Utbildningsdepartementet har skickat ut en promemoria om en proposition om lärarutbildningarna på remiss. I den föreslås att styrningen av lärarutbildningarna görs om.

Jag kan för lite om lärarutbildningarna för att uttala mig om hur själva sättet att styra kommer att påverka utbildningarnas innehåll. Men jag noterar att förslaget också innehåller att alla lärosäten ska ha en struktur för övningsskolor och att övningsskolorna ska ”vidareutvecklas så att studenterna också får en inblick i praktiknära forskning”.

Det här tycker jag är utmärkt!

Man skriver också ”att det ska bli ett ökat fokus på metodik och en bättre koppling mellan teori och praktik” och att ”kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar”.

Tänk att ordet metodik nu får sin renässans!

Att just peka ut kognitionsvetenskap tycker jag är lite konstigt, men välkomnar det samtidigt. Svensk lärarutbildning behöver vila på en bredare teoretisk grund än den pedagogiksyn som länge var dominerande.

De aviserade förändringarna (som är i linje med signaler jag har uppfattat från många lärarutbildningar) är väldigt efterlängtade. Vi behöver få in den praktiska kunskapen och ge den utrymme att tillväxa i utbildningarna. De innebär en viktig möjlighet att börja återupprätta lärarutbildningarna till verkliga professionsutbildningar.

Forskarna Eva Bejerot och Hans Hasselblad från Örebro universitet har skrivit om lärarutbildningarnas roll för att skapa en profession i boken ”Professionalisering av lärarutbildningen”(Studentlitteratur). Man har där jämfört lärarutbildningarna i Finland och i Sverige och sett hur lärarutbildningarna i Finland över tid behöll kopplingen till skolans praktik på ett helt annat sätt så att professionen och utbildningarna utvecklats i ett nära samarbete (under stort förtroende från en stat som inte lagt sig i så mycket).

Jag tycker att de föreslagna ändringarna går i den riktningen. Inte minst tycker jag att permanentandet och fastslagande av övningsskolor som huvudsakligt instrument för VFU är ett oerhört viktigt steg fram emot en mer kvalificerad lärarutbildning. Jag tycker också att det här verkar vara ett typiskt tecken för när Januariöverenskommelsen genererar bra och fungerande sakpolitik. Det finns i vissa frågor en helt blocköverskridande gemensam syn.

Reagera på inlägget:

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Relaterat

Folkhälsomyndighetens behandling av fakta och förhållande till lärarkåren blir allt besynnerligare. Det mantra som upprepats gång på gång om att barn inte blir sjuka och inte smittar och att skolor inte är platser där smitta sprids ifrågasätts allt högljuddare. Jag har redan skrivit om Folkhälsomyndighetens tveksamma för att inte säga vilseledande behandling av data kring lärares utsatthet för smitta i såväl grundskola som gymnasium.

30 medlemmar i Kungl. Vetenskapsakademins expertgrupp skriver om Covid-19 i en debattartikel i Dagens Nyheter. I den finns en faktauppgift som fick mig att studsa, artikelförfattarna skriver så här:  

”Mellan vecka 47 och vecka 50 var grundskolan den ojämförligt viktigaste miljön för coronautbrott i miljöer för allmänheten (och där ingår till exempel arbetsplatser och sällskap som träffas i hemmet). Vecka 50 stod grundskolan för hela 45 procent av alla sådana covid-19-utbrott i landet!”.

När jag går in och tittar i tabellen från Folkhälsomyndigheten man refererar till ser jag följande:

Det är ingen tvekan om att grundskolor är den vanligaste platsen för coronautbrott. Övriga arbetsplatser kommer tvåa och gymnasieskolor trea. Men det sker mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige! Lägger man ihop förskola, skola och gymnasium sker 71 procent av coronautbrotten i allmänna miljöer i slutet av året dessa!

Om man sedan relaterar detta till att det finns stark evidens för att skolstängningar har en avgörande betydelse för att bryta smittkedjor måste man ta detta på allvar. Annars fortsätter smittspridningen till helt samhällsfarliga nivåer. Förutom att den svenska lärarbristen kommer att accelerera. För det här är en dödlig sjukdom där också barn smittas och blir sjuka.

Om det dessutom är så, vilket det finns indikationer på, att vi nu har en ny virusstam som sprids i landet som verkar smitta effektivare bland unga än tidigare stammar finns det bara en slutsats att dra: Samma som andra länder = nedstängning av de verksamheter där smitta sprids. Vilket i Sverige idag är framförallt grundskolan.

De 30 forskarna skriver att med tanke på den okontrollerade smittspridningen i Sverige just nu så måste ytterligare åtgärder prompt införas. Man beskriver att enligt amerikanska CDC:s kriterier befinner sig Sverige, utifrån nivån på vår samhällsspridning, i den högsta riskkategorin för smittspridning i skolor. Och man menar att det vore förenat med mycket stora risker att åter öppna skolorna för fysisk undervisning vid terminsstarten. De föreslår:

”Att man under ytterligare två till fyra veckor håller samtliga skolor stängda för fysisk undervisning (med speciella arrangemang för barn till föräldrar i samhällsnödvändigt arbete), för att sedan utvärdera läget. Samtidigt bör skolledningarna åläggas att implementera hållbara smittspridningsstrategier. Om sådana skolstängningar med hjälp av den nya pandemilagen kan förenas med andra insatser som begränsar rörligheten i samhället, och dessutom med en stark generell munskyddsrekommendation, finns det hopp om att även Sverige, liksom andra länder som nått smittspridningstoppar under hösten, kan vända kurvan nedåt”.

Förutom detta menar jag att Folkhälsomyndigheten faktiskt måste ställas till svars för denna behandling av Sverige och de svenska lärarna. Har regeringen känt till detta?

Folkhälsomyndighetens beräkningar, prognoser och rekommendationer behöver uppenbarligen omprövas hela tiden. Det vore kanske bättre att ersätta myndigheten, eller i alla fall inom regeringskansliet skaffa sig kompetens för att överpröva vad de säger och uttrycker?

(Det är för övrigt dags för svenska höga tjänstemän att sluta lansera böcker och åka till mallis under den här pandemin).

Relaterat

Reagera på inlägget:

Den här utredningen kan vara precis vad skolan behöver

Relaterat

Regeringen har nu uppfyllt skrivningen i januariöverenskommelsen om en utredning om statligt huvudmannaskap för skolan. Äntligen är det nog många lärare som tänker. Men man blir lite brydd över hur det presenteras. Det var uppenbart att det främst är liberalerna som är avsändare eftersom det var de som först presenterade den i media.

Att ta fram ett sådant här underlag fanns alltså i januariöverenskommelsen. Men Anna Ekström har inte gjort någon hemlighet av att hon inte riktigt gillar just den punkten. Är det så att liberalerna nu har fått den utredning de blivit lovade en natt i januari för länge sedan men att det egentligen inte finns någon uppslutning inom Regeringskansliet bakom den?

Det är synd i så fall. Inte minst eftersom det här är något många lärare och lekmän ute i samhället tror på. En sådan utredning kan också ge ett nytt och friskt perspektiv i det inlåsta politiska läge som svensk skola befinner sig i. Trots kraftfulla protester mot vinster, trots miljardaffärer med utländska hedgefonder, med en krossad offentlighetsprincip, trots segregation, sjunkande resultat och minskad likvärdighet, trots protester från lärarnas och skolledarnas fackföreningar, trots kritik från OECD och ett antal svenska utredningar så tågar det svenska marknadsexperimentet vidare – till omvärldens förundran. Så den här typen av utredning kan nog vara precis vad skolan behöver.

Utredaren ska bland annat föreslå hur staten kan ta över ansvaret för de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän samt ge förslag på hur en myndighetsorganisation för den statliga skolan kan se ut. Han (för det är en man) ska föreslå en finansieringsmodell och ge förslag på hur staten skulle kunna ta över arbetsgivarskapet för lärare, skolledare och övriga yrkesgrupper i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän. I uppdraget ingår också att analysera och föreslå hur fristående skolor kan inrymmas i ett system med statligt huvudmannaskap för skolan.

Om man nu verkar vara lite ljum kring detta på departementet kan vi tydligt se att man är intresserad av att gå vidare med och bygga upp strukturer sprungna ur Björn Åstrands utredning om framtida professionsprogram. Skolverket får nu bland annat i uppdrag att utveckla rektorsutbildningen och vad som kan vara väldigt viktigt: en mentorsutbildning som ska skapa en ”kvalitativ introduktionsperiod” för nya lärare. Ni som minns kommer ihåg att Jan Björklund försökte införa en introduktionsperiod men att det initiativet strandade på grund av SKR:s motstånd. Nu gör alltså den här regeringen ett nytt försök att få till en liknande reform som ju naturligtvis är en viktig och i Sverige illa skött fråga.

En annan nyhet är att staten bestämt sig för att dela ut en extra skolmiljard till skolan. Det är en signal om att skolan får hjälp med att klara smällen från coronapandemin. Men nu gäller det att svenska lärare verkligen också får del av den. Eller rättare, att de svenska elever som drabbats av coronapandemin får det stöd de behöver och att inte pengarna sugs upp i kommunernas svarta hål eller bara passerar dem rakt in i skolföretagens aktieutdelningar.

I övrigt vill jag önska alla läsare en god jul och ett bättre år än detta skit-pandemi-år. Förhoppningsvis blir det ett år då evidens och transparens blir centrala inslag i en pandemistrategi värd namnet. 

Och hörni: – så j:a kul vi ska ha när vi alla är vaccinerade och kan ses igen!

Relaterat

Reagera på inlägget:

Bland det bästa jag läst på länge

Skolforskningsinstitutets senaste forskningssammanställning är bland det bästa jag läst på länge. Jag har under många år med emfas hävdat betydelsen av lärarledd undervisning. Detta dels på grund av mina erfarenheter i klassrummet, men också på grund av att dessa styrktes av de evidensbaserade studier som finns om vad som påverkar barn och ungas lärande.

Detta är också något jag föreläst om på många platser i vårt land. Jag har tyckt att det har varit viktigt eftersom svensk pedagogisk tradition ofta har befunnit sig i ett annat paradigm – det progressiva (som jag inte alls menar är progressivt utan snarare tvärtom väldigt konserverande).

Jag skrev om detta i en bakgrundsrapport till den statliga utredningen ”Jämlikhetskommissionen”. Jag argumenterade där utifrån data från stora studier men också utifrån resonemang som utbildningsfilosofen Gert Biesta. Jag skrev:

”… det har formerats en kritik mot den progressiva pedagogiken från utbildningsfilosofiskt håll, där den tidigare hade ett väldigt starkt fäste. Man pekar då på att med en allt för stor betoning på elevens egna lärande kommer inte skolan att fungera frigörande för individen.

Den elev som måste söka information i sin egen värld liknar Biesta vid en robotdammsugare som inte kommer ut ur det rum där den är placerad och som den genom sitt undersökande lärt sig känna igen. Han menar att vad undervisning ska göra är inte primärt att ge eleven frihet nu – utan de kunskaper och färdigheter eleven behöver för att kunna verka som en fri människa i ett demokratiskt samhälle i framtiden – som vuxen.”

Det handlar alltså om att vi behöver undervisande lärare för att elever ska kunna frigöra sig.

Jag skrev också om två källor som tittade på skillnaden mellan lärarledd undervisning och undersökande pedagogik och där i det ena fallet [*] författarna sammanfattar sina resultat med att många fler barn lärde sig mer av direkt instruktion än från upptäcktslärande men också att när de bad barnen att göra bredare och rikare vetenskapliga bedömningar, matchade kunskaperna hos alla de barn som lärt sig genom lärarledd undervisning det fåtal barn som upptäckte innehållet på egen hand genom undersökande metoder. De menar att deras resultat utmanar förutsägelser som härrör från den antagna överlägsenheten av undersökande metoder vid undervisning i naturvetenskap.

I den en andra texten [**] menar författarna att det logiska misstaget som ger upphov till det starka stöd som finns för undersökande pedagogik beror på att man inte skiljer mellan hur nybörjare och experter lär sig.

Skolforskningsinsitutet skriver nu under rubriken ”Viktiga aspekter i undervisningen”:

”I den forskning som ingår i översikten beskrivs några särskilt viktiga aspekter av under­ visningen som har betydelse för elevers lärande av kritiskt tänkande i samhällskunskap:

  • lärarledning
  • ett väl valt innehåll
  • stödstrukturer

Flera studier uppmärksammar betydelsen av att lärare leder och utformar undervisningen på ett genomtänkt sätt. Det innebär exempelvis att läraren aktivt leder samtal så att de stäm­ mer till eftertanke, reflektion, ifrågasättande och beaktande av perspektiv som eleverna inte känner till eller för fram på egen hand. Undervisningen kan med fördel innehålla elevaktiva moment där elever arbetar självständigt eller i grupp, men då utifrån tilldelade perspektiv eller inramat av fastlagda arbetsformer.

En viktig aspekt av lärarledning handlar om att välja ut och arbeta med ett väl valt innehåll i undervisningen. Samhällskunskapens anknytning till aktuella eller lokala frågor framhålls i flera studier som något som kan utnyttjas i undervisningen för att hjälpa elever att identifiera problem, urskilja perspektiv, värdera information och se olika tänkbara lösningar. Inte minst omdiskuterade och konfliktfyllda samhällsfrågor med olika och kontrasterande perspektiv kan stimulera lärandet. Lärare kan genom sitt val av innehåll stimulera elever till ett ämnesspecifikt och ämnesdisciplinärt förhållningssätt. Inom denna ram kan sedan elev­ aktiviteten vara stor.

En central aspekt som återkommer i flera studier är hur betydelsefullt det är att lärare använder stödstrukturer för att stärka elevers kritiska tänkande. Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras, men de kan också utgöras av vägledning från läraren i konkreta situationer, exempelvis stöd i form av ändamålsenliga och genomtänkta frågor. Stödstrukturer används för att stödja elever i deras bedömningar och slutsatser men kan successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.”

Precis så!

Vilket varje erfaren lärare vet.

  • * Klahr, D. and M. Nigam (2004). ”The Equivalence of Learning Paths in Early Science Instruction: Effects of Direct Instruction and Discovery Learning.” Psychological Science 15: 661–667.
  • ** Clarke, R. E., et al. (2012). ”Putting Students on the Path to Lear- ning. The Case for Fully Guided Instruction.” American Educator Spring 2012: 6–11.
Reagera på inlägget:

Sidor