I Skolverkets nya allmänna råd tydliggörs att det är läraren som bestämmer om vad som ska dokumenteras för betygsättning. Man skriver: ” Läraren avgör vilken dokumentation som behövs för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.” och ”Det finns inga krav på̊ att läraren ska dokumentera alla kunskaper vid både formella och informella bedömningssituationer. Det finns inte heller några bestämmelser om hur dokumentationen ska utformas”.

Vi känner alla till miljardturerna kring Stockholms stads IT-plattform och lärare överallt har länge klagat på olika plattformar. Nu har Lärarförbundet undersökt 527 lärares åsikter om dessa som inte sällan kallas ”lärplattformar”. Man kommer fram till att:

  • Sex av tio (59 procent) lärare svarar att den digitala lärplattformen i låg grad fungerar som ett stöd för elevernas lärande.
  • Majoriteten (59 procent) svarar att de inte skulle använda lärplattformen om de inte var tvungna.
  • Mer än åtta av tio (82 procent) lärare instämmer i att dokumentationskraven gör dem stressade.
  • Nära åtta av tio (77 procent) anser att dokumentationskraven minskar deras arbetsglädje.

Det här är fruktansvärt allvarligt. Femtionio procent av de tillfrågade lärarna menar att de är tillsagda att använda verktyg som inte leder till lärande. Det vill säga att skolledningar eller huvudmän bryter mot Skolverkets allmänna råd. Vi kan också i och med detta hädanefter stryka ordet lär i lärplattformar. Lika många skulle INTE använda dem om de inte var tvungna. Vem tvingar lärare att använda verktyg som inte leder till något är en bra fråga. En annan lika bra fråga är ”varför?”. Ännu en bra fråga är varför lärare som kollektiv och som individer accepterat detta?

Vem har satt den här agendan? Är det de ekonomiska intressena i branschen? Är det nämnder som inte litar på lärare? Är det förvaltningschefer med svag förankring i skolans praktik?

Vad det än är så är det dags för förändring. Lärare behöver ta Skolverkets ord på allvar. Det är lärarkåren som är utbildad för betygsättning och ska därmed också bestämma över hur denna ska utföras. Den förvaltning eller skolledning som vill sätta sig över det ska ha väldigt goda skäl för det, eftersom de annars bryter mot den juridiska vägledning som finns.

Som helhet är detta, om Lärarförbundets siffror är representativa, både en skandal och ett bedrövligt sakernas tillstånd.

Kommentera

Läsa på papper?!?

Det finns en mängd studier som visar på problem med digitaliseringen. Ett av de kraftigaste resultaten finns inom Pisa-systemet där OECD slår fast att lite användning av IT är bra för elevers lärande men att mycket användning av IT i skolan är kraftfullt korrelerat med dåliga resultat i Pisa.

En av slutsatserna man drar är att digital teknik tar tid från den för djupare inlärningen avgörande kontakten mellan lärare och elever. Något som styrker detta är naturligtvis också resultaten som visar att lärarledd undervisning är mycket mer effektiv än undersökande pedagogik.

Det finns gott om studier som visar på problematik inom digitalisering. Samtidigt har vi naturligtvis en ofrånkomlig digitalisering av samhälle och skolor. Men om vi då inte bryr oss om den forskning som finns riskerar vi faktiskt att allvarligt skada elevers kunskapsinhämtning.

För några veckor sedan träffade jag en grupp lärare som inte fick köpa några böcker till sin skola, och de var hänvisade till ett digitalt läromedel som de dessutom var missnöjda med. Jag blev faktiskt upprörd. Vem leker på detta sätt med barns och samhällets framtid? Det är en sak att vi ska digitalisera, vi ska lära barn att använda digitala verktyg och vi ska använda dem för undervisning – där de ger ett mervärde. Men att förbjuda böcker? Tänker man inte på vilka signaler man skickar med ett sådant påbud? Det är faktiskt en allvarlig kulturskymning.

Inte minst blir den typen av påhitt väldigt tveksamma i ljuset av en ny metastudie som jämfört digital läsning med läsning på papper. De använde två olika metoder och sammanställde studier med sammanlagt 170 000 deltagare och fann med båda metoderna en effektstorlek av 0,2 i skillnad till pappersbaserad medias fördel. I sin avslutande kommentar skriver de:

”Sammanfattningsvis är det klart att digital läsning är en oundviklig del av vårt dagliga liv och en integrerad del av utbildningsområdet. Även om våra resultat tyder på att pappersbaserad läsning bör gynnas över digitalbaserad läsning, är det orealistiskt att rekommendera att undvika digitala enheter. Att ignorera bevisen på en robust negativ effekt av läsning på skärmar kan emellertid vilseleda politiska och pedagogiska beslut, och ännu värre kan det hindra läsarna att fullt ut dra nytta av sina läsförståelsförmågor och hindra barn från att utveckla dessa färdigheter i första hand”.

Två saker förtjänar att läsas en gång till: ”våra resultat tyder på att pappersbaserad läsning bör gynnas över digitalbaserad läsning” och ”Att ignorera bevisen på en robust negativ effekt av läsning på skärmar kan emellertid vilseleda politiska och pedagogiska beslut”.

Detta är väldigt relevant i Sverige och idag. Är du lärare på en skola idag ska du kräva att det finns böcker (och digitala verktyg). För utbildningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte på floskler och reklamkampanjer.

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Alla i mål – skolutveckling på evidensbaserad grund” och ”Förstelärare – En handbok”.