Annons

Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Äntligen!

Igår kom det första av två betänkanden från Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek och läromedel. Detta första handlar om skolbiblioteken. Jag vet inte hur vanligt eller ovanligt det är att utredningar citerar lyrik – det får nog anses som ovanligt – men i det här fallet har man valt några strofer ur Tomas Tranströmers dikt ”Romanska bågar” och de är sällsynt väl valda med tanke på vad utredningen syftar till. Man citerar stället där en ängel viskar:

Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Och så skriver man:

”I skolbibliotek kan valven öppna sig. Här kan nya världar och frågor upptäckas. I skolbibliotek kan elever få syn på andra och på sig själva, på det som är sant och på det som behöver ifrågasattas. Genom skönlitteraturen och sakprosan i skolbiblioteket kan elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling stimuleras”.

Vilket ju i sig är snudd på lyrik, men också en sann beskrivning av vad bra skolbibliotek (och undervisning!) kan göra.

Men det är ju inte utredningens litterära kvaliteter som är det viktiga. Jag är glad att utredningen betyder en kursförändring från staten när det gäller skolbibliotek. Eftersom bibliotek kan göra det ovanstående föreslår utredningen lagändringar som ställer krav på huvudmännen att verkligen göra det möjligt.

Istället för skollagens nuvarande till intet förpliktande skrivning att elever ska ha ”ha tillgång till skolbibliotek” föreslås lagen ställa krav på ”tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna skolenheten”. Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Utredningen innehåller andra viktiga saker som att statistikuppföljningen behöver bli bättre, ett uppdrag till det nationella centret för läsning på Skolverket att arbeta med frågan med mera.

Hatten av för en väl genomförd utredning som innebär en kursändring bort från den Laissez-faire som kännetecknat svensk skolpolitik sedan 1982. Om man låter tusentals huvudmän besluta om detaljer måste för elevers likvärdighet centrala delar vara tydligt styrda av staten med en hög ambition.

Och när man gör det gäller det att vara djupt förankrad i skolans centrala värden precis som utredningen här är. Eller som Tranströmer skriver:

Jag ligger på sängen med armarna utbredda.

Jag är ett ankare som grävt ner sig ordentligt och

håller kvar

den väldiga skuggan som flyter där ovan,

det stora okända som jag är en del av och som säkert

är viktigare än jag.

(Tomas Tranströmer i Carillon från Det vilda torget).

Reagera på inlägget:

Kampen fortsätter – så tar vi oss an 2021

Året 2020 var tufft, när hela världen utsattes för prövningar vi nog aldrig kunnat föreställa oss. Inte minst i skolan. Utbildning är grunden för det öppna demokratiska samhälle vi lever i och en förutsättning för individer att själva kunna forma sin framtid. Därför är era insatser i skolan så oerhört betydelsefulla. Kampen ni för varje dag för att kunskapstappet ska bli så litet som möjligt spelar roll för Sverige och för alla de elever ni möter varje dag. Detta måste mötas med respekt från samhällets sida och med en beredskap för vad som krävs för skolans del när vi väl kommit ut ur pandemin.

Corona är dock fortfarande ett högst påtagligt faktum när vårterminen nu inleds. Oron för vad som komma skall kommer att följa oss en bra bit in på den nya terminen. Och det är först med rimligare förutsättningar som lärare på allvar kan se ljusare på sin situation. 

Lärarnas arbetsbelastning, som var oroväckande hög redan före pandemin, har i virusets spår nått helt nya nivåer. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivare att se till att situationen i skolan blir mer hållbar, både vad gäller lärarnas arbetsbelastning och den fysiska arbetsmiljön. Våra medlemmar ska inte utsättas för risker, och därför ställer Lärarnas Riksförbund ett antal krav som måste uppfyllas för att skolorna ska kunna hållas öppna. Riskbedömningar måste göras på varje skola för att ta reda på vilka åtgärder som måste sättas in, munskydd ska erbjudas, personer i riskgrupp måste få arbeta hemifrån och regeringens rekommendation mot allmänna sammankomster med fler än åtta vuxna måste för skolans del innebära att alla möten sker digitalt.

Oavsett pandemi eller normalläge är den tunga arbetsbelastningen en helt avgörande fråga att komma till rätta med. Och för det kämpar vi bland annat i avtalsförhandlingarna. Först ut i år är det kommunala avtalet HÖK21. Efter en analys av hur det förra avtalet har fungerat är det helt uppenbart att kommunerna inte levt upp till avtalets intentioner. Löften om minskad arbetsbelastning samt en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet har inte infriats. 

Tillsammans med Lärarförbundet har vi därför vässat våra krav och lämnat skarpa yrkanden på en fastställd undervisningstid och ny lönestruktur. Det vi yrkar på är att lärares undervisningstid ska fastställas vid läsårets början och att det till varje undervisningstimme kopplas tid till för- och efterarbete. Ett nytt avtal måste också innebära ett första steg mot ett helt nytt lönesystem, där alla arbetsgivare säkerställer arbetstagare en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. Äldre och mer erfarna lärare ska få en lön i överrensstämmelse med den ökade kompetens de uppnått. 

Att hitta en gemensam väg i dessa frågor med vår motpart kommer att bli en oerhört tuff kamp, även om det i tider av allvarlig lärarbrist borde ligga i arbetsgivarnas intresse att skapa attraktivare villkor. Den bittra erfarenheten är också att när vi tecknar ett avtal med Sveriges Kommuner och Regioner finns det inga garantier för att det vi tecknar ner faktiskt sedan också genomförs i alla kommuner. För Lärarnas Riksförbund illustrerar detta än en gång varför staten behöver ta över huvudmannaskapet för skolan.

En ljusglimt under 2020 var att utredningen om att förstatliga skolan tillsattes av regeringen före jul. En utredning som knappast hade blivit av utan Lärarnas Riksförbunds mångåriga och envetna kamp.

Nu tar vi oss an de utmaningar och möjligheter som 2021 kommer att bära med sig. Än finns det många kamper att vinna.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #1 2021
Reagera på inlägget:

De här förändringarna är väldigt efterlängtade

Utbildningsdepartementet har skickat ut en promemoria om en proposition om lärarutbildningarna på remiss. I den föreslås att styrningen av lärarutbildningarna görs om.

Jag kan för lite om lärarutbildningarna för att uttala mig om hur själva sättet att styra kommer att påverka utbildningarnas innehåll. Men jag noterar att förslaget också innehåller att alla lärosäten ska ha en struktur för övningsskolor och att övningsskolorna ska ”vidareutvecklas så att studenterna också får en inblick i praktiknära forskning”.

Det här tycker jag är utmärkt!

Man skriver också ”att det ska bli ett ökat fokus på metodik och en bättre koppling mellan teori och praktik” och att ”kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar”.

Tänk att ordet metodik nu får sin renässans!

Att just peka ut kognitionsvetenskap tycker jag är lite konstigt, men välkomnar det samtidigt. Svensk lärarutbildning behöver vila på en bredare teoretisk grund än den pedagogiksyn som länge var dominerande.

De aviserade förändringarna (som är i linje med signaler jag har uppfattat från många lärarutbildningar) är väldigt efterlängtade. Vi behöver få in den praktiska kunskapen och ge den utrymme att tillväxa i utbildningarna. De innebär en viktig möjlighet att börja återupprätta lärarutbildningarna till verkliga professionsutbildningar.

Forskarna Eva Bejerot och Hans Hasselblad från Örebro universitet har skrivit om lärarutbildningarnas roll för att skapa en profession i boken ”Professionalisering av lärarutbildningen”(Studentlitteratur). Man har där jämfört lärarutbildningarna i Finland och i Sverige och sett hur lärarutbildningarna i Finland över tid behöll kopplingen till skolans praktik på ett helt annat sätt så att professionen och utbildningarna utvecklats i ett nära samarbete (under stort förtroende från en stat som inte lagt sig i så mycket).

Jag tycker att de föreslagna ändringarna går i den riktningen. Inte minst tycker jag att permanentandet och fastslagande av övningsskolor som huvudsakligt instrument för VFU är ett oerhört viktigt steg fram emot en mer kvalificerad lärarutbildning. Jag tycker också att det här verkar vara ett typiskt tecken för när Januariöverenskommelsen genererar bra och fungerande sakpolitik. Det finns i vissa frågor en helt blocköverskridande gemensam syn.

Reagera på inlägget:

Sverige kan inte vara neutralt i den här striden

Relaterat

En regerings primära uppgift är att skydda sin befolkning.

På torsdagen rapporterades det in 8 881 nya smittade i Sverige. Det är 900 fler än förra torsdagens drygt 7 900. Smittan är på inget sätt under kontroll. Den observerade fall/dödsfalls-kvoten i Sverige är 2,2 procent enligt Johns Hopkins-universitetet. Det innebär att utifrån bara de som konstaterades smittade från en onsdag till en torsdag kan vi förvänta oss att 8 881 * 2,2 % = 195 människor kommer att dö – på grund av en dags smittspridning.

Om den utveckling vi nu ser säger den ansvarige statsepidemiologen ”Även om kurvan i Sverige är relativt platt är det viktigt att fortsätta att följa rekommendationer och restriktioner”. Jag undrar om jag drömmer när jag ser det citatet, ”även”, ”platt”?

Jag har varit imponerad av Stefan Löfvens sätt att hantera regeringskriser. Han verkar i det fördolda men han ser till att lösa situationer som sett olösliga ut. Men nu är det faktiskt dags för regeringen att kliva fram. Uppdraget är nu inte att uppmana medborgarna att skydda sig själva: Uppdraget är att skydda medborgarna!

Om det inte finns lagutrymme (på grund av allt för sena processer kring pandemilagstiftning) att göra vad man gjort i andra länder där man påverkat utvecklingen som Österrike, Belgien, Norge med flera, det vill säga stänga köpcentrum och andra sådana åtgärder så måste man nu omedelbart:

  • Rekommendera användning av munskydd i alla offentliga miljöer.
  • Håll gymnasieskolor och högstadieskolor stängda en månad efter jullovet.

Jag tror inte det blir svårt att motivera detta för en befolkning eftersom det ger möjlighet för oss att få en paus som möjliggör att många av våra skyddsvärda medborgare ska få en chans att hinna bli vaccinerade innan de dör.

I Danmark har man ”ställt in julen” som man säger, av den anledningen.

I övrigt tycker jag att det är anmärkningsvärt att om att Folkhälsomyndigheten lägger medel på konstiga studier. Enligt uppgift genomför man ett forskningsprojekt för att försöka utreda eventuell korsimmunitet hos lärare. Detta för att kunna förklara varför lärare inte blir så sjuka i Covid-19. Är det så att medan människor dör i Sverige jagar myndigheten fortfarande efter sitt hjärnspöke – flockimmuniteten?

Det finns flera märkligheter med detta. Det första är att själva grunden för projektet är ju kraftfullt tillbakavisat av forskare vilket jag beskrev här. Lärare blir inte mindre sjuka. Det andra är att man tar av resurser under brinnande pandemi till ett sådant projekt och det tredje är att man överhuvudtaget håller på med forskning. Det finns ju inte i deras regleringsbrev.

Lämna forskningen åt dem som kan det och se till att sköta det uppdrag ni har och som finns i lagen: ”… tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Ni som blev distanslärare över en natt är hjältar

Från i princip en dag till en annan ställde den svenska gymnasieskolan om till digital distansundervisning till följd av coronapandemin. Den svenska gymnasielärarkåren drabbades av stängda skolbyggnader och hemförlovade gymnasister i mitten av mars 2020. Allt för att förhindra att Coronaviruset, Covid 19, skulle spridas.

Många gymnasielärare skämtade med varandra om hur det skulle bli om Sverige skulle tvingas till nedstängning av gymnasieskolan som i andra länder, som var hårdare drabbade än Sverige. De skojade om att man skulle säga från centralt håll att ”vi litar på att lärarna hittar en lösning”. Det var så det blev.

Coronapandemins hjältar, vid sidan av vårdens hjältar, är lärare i gymnasieskolan som blev distanslärare eller fjärrundervisningslärare som genom ett trollslag över en natt. Det är egentligen inget fel att överlämna till de professionella, men ramar och riktlinjer måste ges.

Coronapandemin har drabbat hela vårt samhälle och alla människor, barn, unga, vuxna och äldre. Det har funnits pandemier tidigare, men ingen som troligen varit i närheten av coronapandemin. Den globala spridningen orsakade exempelvis att skolor i hela 165 länder har stängts för undervisning. Hela 87 procent av världens elever eller cirka 1,5 miljarder har drabbats av detta och hela 63 miljoner lärare har också drabbats av stängningen (Folkhälsomyndighetens hemsida, 2020-11-30).

Nu har Sverige åter igen stängt gymnasieskolorna, för att förhindra spridning av coronavirus. Nu arbetar Sveriges gymnasielärare åter igen på distans eller i fjärrundervisning. Alla gymnasister sitter hemma och studerar. Gymnasieskolans lärare är alla distanslärare eller lärare i fjärrundervisning.

Fjärrundervisning är det begrepp som regeringen använder. Det är intressant med begreppsdefinitionen från regeringen: fjärrundervisning. På nationell nivå beslöts snabbt åter igen att alla lärare skulle bli distanslärare eller fjärrundervisningslärare.

Det kändes förstås oroande för många gymnasielärare med ingen eller ringa erfarenhet av fjärrundervisning av, men det fungerar faktiskt ändå bra. Gymnasisterna är vana vid datorer och att arbeta digitalt, mera vana än vad många i lärarkåren är. Gymnasisterna visar faktiskt stor förståelse för lärarnas tuffa uppgift att lägga om sin undervisning till digital fjärrundervisning.

Coronapandemin har skapat såväl pedagogiska som didaktiska utmaningar. Lärare har alla grundutbildning, men de har varierande erfarenhet av fjärrundervisning, och lärare har inte någon specifik utbildning för att hantera den situation som Coronapandemin skapat och skapar.

Lärares uppdrag är att genomföra sin undervisning och försöka ge eleverna förutsättningar för ett kvalitativt gott lärande, trots pågående pandemi. Det saknades och saknas alltjämt en långsiktig nationell plan för att bedriva fjärrundervisning.

Hur skulle regeringen lösa de problem som uppstått och uppstår? Det skulle ha behövts pedagogisk och didaktisk forskning och en omfattande utveckling av fjärrundervisning. Regeringen hade ingen plan, inte Skolverket heller, inte ens huvudmännen presenterade några planer. Några rektorer stöttade och hjälpte, men på många håll fick gymnasielärarna börja att på egen hand ”uppfinna” fjärrundervisningen med hjälp av den teknik som fanns tillgänglig.

Regeringen ser på fjärrundervisning som något tillfälligt. Det ska tydligen återgå till ”det normala”, så snart pandemin tillåter? De vunna erfarenheterna ska tydligen inte användas för att utveckla fjärrundervisningen? Detta är mycket märkligt i vårt land. Fjärrundervisning kan naturligtvis användas även när vi inte har en pandemi.

Hur skulle ungdomarna ges bästa möjliga förutsättningar för att nå uppställda mål genom fjärrundervisning och hur skulle lärarna få en rimlig arbetsbelastning? Det blev lärares egna uppdrag att hantera.  Lärare i gymnasieskolan är absolut coronapandemins hjältar (näst efter alla hjältar bland vårdpersonalen). De har uppmuntrat varandra att dokumentera sin fjärrundervisning och de ungas lärande så att de har bättre pedagogiska och didaktiska kunskaper och erfarenheter ”när nästa pandemi rullar in”.

Gymnasieskolans lärare vill absolut inte sänka kraven på sina elever, men problemen accentueras av departementet som talar om att ge ”coronarabatt”, det vill säga sänkta krav på eleverna.

Hur ska skolverksamheten, undervisning och lärande, egentligen fungera på bästa sätt när en pandemi orsakar att gymnasieskolan stängs?  Det har inte getts någon som helst förberedelse för en annorlunda undervisningsuppgift, som förändrades i princip över en natt. Lärare hade ingen beredskap, men måste ändå försöka att lösa undervisningsuppgiften.

Reagera på inlägget:

Sidor